Gjutformarna serierades genom att ta Lundströms indelning och till den lägga en del av de olika elementens likheter, såsom jag uppfattade dem. Gjutformar med långa rade av dockor har genomgående utelämnats och andra motiv kanske borde tagits med. Resultatet blev en seriation av 288 gjutformar där spännenas huvuden grupperade först och därefter fotdelarna. Varje spänne består av både och, så någon tidsindelning blev det egentligen inte. Detta talar för att gjutformarnas flertal är dumpade under en säsong som tvärt avbröts. Annars skulle man malt ner gjutformarna för att göra sig nya och man hade inte lämnat kvar guldet i en grop under det lerstampade golvet. Spridningsbilderna för gjutormar i början och i slutet av seriationen är denna gång ganska lika, så där kan man inte heller urskilja olka faser.
En nyare seriation visar att bland de norska relieffibulorna en med dockor från Hole ligger på plats 70 av 85. I det övriga nordiska materialet ligger D13 Melsted på plats 87, S1 Grönby på plats 90 och S23 Häste på plats 92 av 119 serierade. I samtliga fall i den yngsta delen. På fibula S8 Vadsbro på plats 84 finns även de örnliknande fåglelhuvudena, liksom på S17 Hällan på plats 88, även de från den yngre delen. Hos Kühn (1974) förekommer dockor och fåglar i min seriation senare än fibulorna med barock fot, i det tidiga 600-talet med Kühns typer 96 Nocera Umbra,97 Ravenna, 99 Tossingen,49 Gabsheim, 30 Worms och 31 Soest.
Från Lunda A157, Lovö sn Up finns ett fragment av fot med ett huvud med utskjutande triangel som känns igen från gjutformarna och det kom i den nyare seriationen på plats 96 av 119. Spännenfrån Älby A1 ösmo sn Sö på plats 12, Segeltorp A8, Huddinge sn, Sö på plats 117, har på huvudet örnhuvuden liknande de som dominerar så stort i gjutformsmaterialet. Dessa känns som samtida med gjutformarna. Spännena från Skälby A45 Ösmo sn Sö och Torp A14 Sorunda sn Sö på plats 6 och 18 har en avvikande ornering, de kan vara gjutna på Helgö men då i en tidigare gjutningsäsong.
Omkring år 600 blir mitt förslag till datering av gjutformarna.
Blidmos studier.
Trotzig har fotograferat en matchning av olika gjutformsbitar till ett spänne såsom det återfinns i Historika Museets magasin ( Trotzig 2014,182). Hulthén illustrerar ett antal olika typer som Blidmo så har rekonstruerat ( 2006,48-49 ). Några av dessa är sinsemellan relativt lika S30 Petsarve, S32 Sojvide, S36 och S39 båda ufo Gotland.
Tre av fyra av dess hamnar i den senast seriationen samlade i det yngsta avsnittet. Seriationen visar här både brister, den är inte exakt, och möjligheter.
Gjutformsfragmenten verkar räcka till 211 spännen ( AndreasA i Arkeologiforum 5.2.2011)
Litt.:
B Hulthén 2006 Helgö, Moulds and Routes. Lund.
A Lundström 1972, Relief Brooches. Introduction to Form elements and Variation. In: Excavations at Helgö IV. Workshop Part I, Stockholm.
H Kühn 1974, Die germanischen Bügelfibeln der Völkerwanderungszeit in Süddeutschland, Graz.
G Trotzig 2014 Metaller, hantverkare och arkeologi : från nutid till forntid. Stockholm.
Jozef Saers