Sammanläggning av två danska regentlängder på runskrift, tryckta 1772. Här med tilläggskolumner.

Kungalista 1 Kungalista 2 Drottningar Andersson Saxo Rimkrönika
(Iaphet)
(Magog AM 1849)
Humli Humblus 999 - 991 (Humblea Danss fadher)
Dan Grete Danus/Odin 1040 - 999 Dan ,Angel, Humble Dans sön Dan förste konning i Danmark, Humblae Dans sön
Lother Uiuilth Lotherus 991 - 974 Loter Lotther Humbles broder
Boghius 974 - 969
Scioldus 969 - 889 Skjold Skiolldh Lottherssön
Gram Groa och Signe Gram/Gran 889 - 889 Gram Gram Skiolldsz sön
Suibdagerus 858 - 818 Svibdag Gottorm Grams sön, Swibdarger Gottorms halfbroder
Guthormus 832 - 818 Guthorm
Hadinger Hadinger Hardgripa Hadingus 818 - 764 Hading Haddingh
Frothe Kunung hin havede Frothe Kunung Frotho I, 764 - 687 Frode I Frode Haddinghs sön
Haldan Haldan Thora Haldanus I, 687 - 631 Halvdan Haldan Frodes sön
Roe Ro Rhoe 631 - 568 Ro, Skate Roo Haldans sön
Helhe Helgo 628 - 594 Helge Heliae Ros broder
Rolf Kraka Rolf Kunung Krake Rolvo 568 - 527 Rolv Krage Roo Heliaes sön/Roleff
Hotter Hother Kunung i Sueriki Hylta Hotherus 527 - 485 Höd Hyartwar, Haky, Frydelff, Hötther
Balder Balder Baldher
Rörik hin rask Rodrik, Slenge, Vege, Orvendel, Ambluthe Roric Slyngeband 485 - 436 Rörik, Hardvedel, Fenge, Amlet Otthen, Rörich, Orwendell, Feggae, Amleth
Vithlefi Vithlek Anna Wigletus 436 - 388 Viglet Wytle
Vermund Vermund Vermundus 356 - 295 Vermund Wermwndh
Uffi Kunung hin starke Uffi Starki Uffe 295 - 265 Uffe Offe
Dan Dan Danus II 265 - 228 Dan II Dan Offes sön
Huthlef Huhlek Hugletus den lille 228 - 176 Huglet Hwgleth
Frothe Kunung hin Storletan Frothe Frotho II 176 - 146 Frode II Frodhae hyn frackae
Dan Kunung hin Dahfulli Dan Kunung Dahfulli Danus III 146 -77 Dan III Dan Frodes sön
Frithlef Frithlef Falka Fridlevus I den snabba 77 - 40 Fridlev Frylle hynd snare
Frothe Kunung hin Frethgothe Frothe Kunung Frithgothe Ulvild Frotho III 40 - 15 Frode III Frode hynd fred gode
Hiarnus 19 - 21 Hjarne Hyaernae
Frithlef Frithlef Erida Fridlevus II 21 - 33 Fridlev Frilde hindh raskae
Frothe Kunung hin Harthe Frothe Frotho IV 33 - 76 Frode IV Frodhae hyndh tegnae
Ingeld Inggield Svarte Ingellus Wendemothius 79 - 102 Ingild Ingel Frode sön
Olaf och Svarto Olais I 112 - 117 Oleff Ingelssön
Haraldus I 112 - 117 Haryldh Olefs sön
Frothe Kunung hin Frökne Frothe Allfoth Frothe V 112 - 131 Frode V Frode Harylds broder
Haraldus II 131 - 141 Halfdan, Harald Haldan haryltssön
Haldan Haldan Thorilda Haldanus II 136 - 146
Hithing Kunung hin Hötteske Hilda
Asmunth
Unguin Unquinus 146 - 155 Hugin Haldans söskanebarn
Suartbane
Siger Sivald,Sigar Sywoldh Hygins sön
Alf
Regner Konunk Alfbane Ratha
Buthar Kununk i Skåne Ostmer koning i Skonae
Hunthinger Kununk i Sielanth Hwnding konning i Siaelandh
Hanmark Kununk i Fyen Hanae i Fyn konning
Hagnar Kununk i Jutlanth Hather konningh i söndher Iutland
Rörekh Kununkk i Lalanth Rörich konning i norrae Iuthland
Siuald Sivaldus II 190 - 201
Guthrith
Haldan Haldanus III 241 - 261 Haldan hynd sterkae
Haralth Kunung Hylthetans sun Haralth Hilditan Asa Haraldus III Hilletand 261 - 327 Harald Hildetand Haraldh hylletandh
Ring, Haralths suster sun Hylthetans Ringh Haralds söster sön, Iomffrw Heeth
Olaf Kunungk Rings bane Olle Olaus II 327 331 Ole Olae
Emunder Emunder Asa Osmund 331 - 341 Omund Omwundh Olessön
Siher och Buthel Sivardus I 341 - 350 Sivard Sywerd Omwnssön
Bothar/Buthel Buthlus 350 -351 Budle Butle Sywerds broder
Larmund Jarmericus 351 - 367 Jarmerik Iermer Sywerdssön
Broderus 367 - 369 Brodher Iermerssön
Sivaldus III 370 - 379 Sywaldh
Snie Snio Snio/Sino 379 - 401 Snie Snöae Sywaldssön
Roderic 401 - 411
Sueno I 411 - 467
Guitlachus 467 - 517
Harald IV 481 - 527
Eischyllus/Erchal 527 - 543
Veremundus 543 - 621
Osmund II 621 - 696
Björn Kunung Jarnsithe Biorno 696 -701 Björn Byörn
Baldrus 701 - 707
Haralth Haraldus V 707 - 715 Harald Haraldh Byörnssön
Gorm Kunung hin Gamle Gormo I 715 - 765 Gorm Gorm Haraldssön
Godringe hin Gamle Götrik/Göttrik Gotricus/Godfrey 765 - 810 Gotrik Götrick Gormssön
Olaf Olaus III 810 -811 Olaf Oleff Götthrikssön
Heming Hemmingius 812 - 816 Heming Hwmger Olefssön
Siuarth Siuard II 816 - 818 Sivard Syward Göttrics dotthers sön
Ringo 816 - 818 Ring Sywerds sösters sön
Regner Rehinar Kunung Lotdhrog Thore och Svanlethe Regner 818 - 831 Ragnar Lodbrog Regner Sywardssön kallet lodbrog
Ingwer Regnerssön, Syward Ingwars broder, Sygefryd och Anull, Reghen frydh
Harald VI 818 - 821 Harald klagh
Siuarth Sivard III 831 - 834 Ivar, Sivard
Erik Erik Eric I 834 - 835 Björn, Erik Erich Harald klachs broder
Eric II Barno 835 - 859 Erik Barn Erich kallet barn
Lothne Knut Lota Knut Canute I the small 859 - 879 Knud Oleff, Sywert Olefs sösters sön, Lodnae Knwth Erics sön, Swend langefodh
Frothe Kunung hin Friskhe Frothe Frotho VI 879 - 880 Frode Frode Knuts sön
Gorm Kunung hin Enske Gorm Kunung Anske Gormo II / Guthram/ Gormund/ Fundne-Knut 880 - 893 Gorm Engelskman Gorm hynd ynsktae kallat Orm hardhe snwdehae Frodes sön
Gampi Harald VII Parcus/the Niggard 893 - 901 Harald Haraldh Gorms sön
Gorm Gorm Kunung Gamble Thyri Gormo III / Guthram 901 - 931 Gorm den Gamle Gorm hynd gamble
Haralth Blatan Harald Blatan Thore Harald VIII Blåtand 931 - 979 Harald Blåtand Harald blothand
Suen Thygheskeg Suen Tiuhhuskeg Thyra, Ymma, Gunilda och Sigrida Sueno II / Sven-Otto Tveskägg 979 - 1014 Svend Tveskjäg Swend Ottae Haraldssön kallet tyuweskegh
Ericus Årsäll 988 - 995
Sven Tveskägg tillbaka
Harald
Gamle Knut Knut Gamble Aluitha och Ymma Canute II den store 1014 - 1035 Knud Gamble Knud sönssön
Hortha Knut Hortha Knut
Magnus hin Iltha Mahnus

......

Kungalista 1, 2 och drottningar efter Langebek 1772, 27ff. Se även Lorenzen 1887 för dessa och fler kungalistor.

Drottningars självständiga roll med egen ekonomi, gods och skatteintäkter är karakteristiskt för det merovingerska riket. Liknande förhållanden gällde tydligen i Norden också.

Kungalista 2 och Saxo har båda Hamlet med bröderna ca 800 för tidigt inlplacerade.

Efter Erik Årsäll skriver Gesta Danorum att Sven Tveskägg återkom som kung och efterträddes av sin son Harald och sedan av Gamle Knut. Ryde-årbogen utelämnar Erik men har i övrigt samma kungalängd. Wikipedia omtalar en guldplatta som hittats nära Wolllin som Harald Blåtands, den dateras dock av korset på baksidan till 1000-talet samtidigt som Harald kallas Curmsun och Skåne omnämns separat mm (1) . Steenstrup vet att berätta att Harald blev kung över Danmark när Knut blev kung i England efter Sven Tveskäggs död 3.2.2014. ( Steenstrup 1882,3,273). Sagda Knuts broder Harald kallas ibland inutilis ( värdelös) och dog 1018 (aa,306). Han finns med i tex denna kungalängd: https://www.kongehuset.dk/monarkiet-i-danmark/kongerakken

(1) Tilläggas kan att jomsvikingen Strutharald var Skånes sista kung, son till Gorm den gamle och verksam i det sena 900-talet (Wikipedia) kan vara en alternativ möjlig Harald att se begravd i nuvarande Polen. Mer detaljer kring tidens historia tex i: https://fmg.ac/Projects/MedLands/DENMARK.htm#SvendIchildren som dock saknar den traditionella svenska historieskrivningen att Sigrid Storråda var mor till Knut den store mm. Rosborn och Sielski återger 2021 delar av det tysktande preusiska stiftet Wollins krönika, skrivet på polska. Där saknas kung Erik Årsäll och i avsnitt 18 bränner en broder Poppone med kol på ett blödande sår som kung Harald fått, en behandling som jag uppfattar som påhittad. Man kunde dra ihop sårkanter med små träkrokar som återfinns i tex mossfynden.

..................................................................................................................................................

Tillägg, engelsk version av Anderson's "Royal Genealogies" återgiven av Herbert W Armstrong.

Liknande kungalängd med årtal och regeringstider i Beck och Burtorss (1741,del III,15).

Vidare har William Bethams Genealogical Tables från 1795 två gotländska kungar, Karl och Unquinus. Därtill två st Hamlet, se här. Bara som kuriosa.

N Petreius, 1522- 1579, exerperade ur Saxo en liknande regentlängd med regeringstider angivna. Den finns på KB som Umbra Saxonis Grammatici danorum histographi och fortsätter fram till Fredrik II 1559. Petreius bok trycktes sedan på danska i Köpenhamn 1706 som Cimbrers og Gothers ældgamle Herkomst oc Handel.

Kings of Denmark, Lengths of Reign, Dates

1. Danus I, or Odin 41 1040-999

first king of Denmark

2. Humblus, son of Odin 8 999-991

3. Lotherus, son of Odin 17 991-974

4. Boghius 5 974-969

5. Scioldus, son of Lotherus 80 969-889

6. Gram (or Gran) 31 889-858

Slain by Suibdagerus, a

king of Norway, in battle;

wives were Groa a Swede,

and Signe of Finland.

7. Suibdagerus 40 858-818

King of Denmark, Sweden,

and Norway, who, by force,

married Gran's daughter and

conquered Denmark.

8. Guthormus, son of Queen Signe 14 832-818

Reigned 14 years contemporary

with Suibdagerus.

9. Hadingus, another son of 54 818-764

Signe and Gram

10. Frotho I, son of Hadingus 77 764-687

11. Haldanus I, son of Frotho 56 687-631

12. Rhoe, son of Haldanus 63 631-568

13. Helgo, son of Haldanus 34 628-594

Reigned contemporary with

his brother.

14. Rolvo, son of Helgo by his 41 568-527

own daughter Ursa. Became

king after death of Rhoe;

was killed by Attile, king

of Sweden, who conquered

Denmark.

15. Hotherus, great-grandson 42 527-485

of Hadingus, son of king

Hotobrodus of Sweden.

King of Denmark and Sweden.

16. Roric Slyngeband, son of 49 485-436

Hotherus

17. Wigletus, son of Roric 48 436-388

18. Guitalchus 32 388-356

19. Vermundus, son of Wigletus 61 356-295

20. Uffe, son of Vermundus 30 295-265

21. Danus II, son of Uffe 37 265-228

22. Hugletus the Little, son 52 228-176

of Danus II

23. Frotho II, son of Hugletus 30 176-146

DENMARK ENTERS ROMAN HISTORY

24. Danus III, son of Frotho 69 146- 77

In his time the German

Cymbrians joined the

Teutons in a terrible war

against Rome in 113.

Italy would have been

conquered if the consul

Marius had not defeated

them utterly. /Rimkrönikan omtalar inte detta tåg. Däremot att saxarna gjorde uppror och att en stor flotta sänktes i en älv så att man kunde gå torrskod över floden. (Förvirrat minne av Ceasars bro över Rhen?). Saxo beskriver en bro över Elbe gjord av båtar som gjorde att han vann kriget mot saxarna./

25. Fridlevus I, the Swift, 37 77- 40

son of Danus /enligt Rimkrönikan kom romaren Julius och ville underkuva dem. Det avvärjdes. Ceasar själv skriver i De Bello Gallico 4:15 att Ariovist med sina sueber och allierade slogs tillbaka (år 59 f.Kr.) med 430000 döda, enligt Plutarcus bok om Julius Ceasar 22,5 nedhöggs 400000 av de germaner som tog sig över Rhen. Dessförinnan kunde ett germanskt rytteri om 800 nedgöra ettromerskt om 5000 (ibid 22,2, De bello galica 4,12 ). Incl romarnas förluster torde det blivit nära millionen döda. Rimkrönikan omtalar att han styrde över "England också. Ceasar skriver att sueberna omfattar "centum pagus" och att varje pagus skickar 1000 man (aa,4,1). Varje pagus omfattar tydligen 10 hundaren var eller 1 tusendland. Lilla Uppland utgör drygt 2 tusendland, totalområdet blir i vilket fall stort. Eftersom Ceasars andra försök att invadera Britanien avbröts av uppror i Gallien (år 54 f.Kr.), kan man tänka sig en orkestrering från danskt håll, med en politik som är jämförbar med Putins. Obs. uppfattar man Rimkrönikan som dess författares dagdrömmar och fria fantasier hamnar även denna tolkning i drömmarnas värld. Annars inte./

26. Frotho III, the Pacific, 54 40- 15

son of Fridlevus ("A.D.")

King of Denmark, Sweden

and Norway. /Rimkrönikan beskriver germanernas olika krig med romarna. På rad 1013 att det tog tre dagar att gå över ett slagfält. Rimligen åsyftar det Varusslaget år 9 där fynden ligger spridda över 30 km2 ( Roth 2012,39) och germanerna attackerade romerska legioner på marsch i 4 dagar (aa,28). Raderna runt omkring antyder att han kan ha varit gift med kejsarens dotter. På rad 996 omtalas sänkandet av en stor flotta, kan vara den romerska flotta som förliste i Nordsjön år 16, eller någon annan som var i Östersjön åren 5 - 25. Se mera under "vikingatåg mm...." /

INTERREGNUM for nearly 4 years 15- 19

27. Hiarnus, a poet 2 19- 21/ Blev kung eftersom man trodde att k Frodes son var död/

28. Fridlevus II, son of Frotho 12 21- 33/Rimkrönikans Frilde hindh raskæ, dödade Hiernæ. Assmund var kung i Norge och under Hiarnus står det i rimkrönikan att han också var i Ryssland/

29. Frotho IV, the Liberal, 46 33- 79

son of Fridlevus / Galba slog tillbaka 39-års germaninvasion. Rimkrönikan omtalar Starkodhers krigiska bedrifter. Enligt L gjorde han Livland danskt och krigade i Norden, Ryssland, Tyskland och Britanien /

30. Ingellus Wendemothius, 23 79-102

son of Frotho/ Enligt rimkrönikan fick Starkodder slåss i Sverige, själv tillägnade han sig utländska seder och höll sig hemma/

31. Olaus I, son of Ingellus 10 102-112

32. Haraldus I, reigned 5 112-117

contemporary with brother

33. Frotho V, brother of 19 112-131

Haraldus /Enlig rimkrönikan slog han ihjäl sin bror/

34. Haraldus II, son of 10 131-141

Haraldus I

35. Haldanus II, son of 15 131-146

Haraldus II

Reigned 10 years

contemporary with

brother, 5 years alone./Enlig rimkrönikan kallad Byerggram. Erövrade först Öland och slog sedan k Erik med hans svenskar och finnar /

36. Unquinus, king of Gothland, 9 146-155

succeeded son-in-law

Haldanus in Denmark./ Enligt Hübner dödad av den svenska kungen Reginald( = Ragvald 204-221, svensk o dansk kronologi diffar här på 50 år) Rimkrönikan, rad 1390, kallar honom Hugin som slogs mot Rægnoldh och gavs en hederlig begravning/

37. Sivaldus I, son of

Unquinus 22 155-177 /Rimkrönikan och Saxo omtalar båda ett tredagars slag på Själland mot den svenska kungen Ragnwaldh/Ragnald (i Sverige: Ragwald/Regnald 204-221)/

38. Sigarus, son of Sivaldus 13 177-190 /Rimkrönikan omtalar döden i Gallien på rad 1488 och 1496. Saxo nämner Sigars son Alf som stor sjökrigare samt kvinnor som krigare/

39. Sivaldus II, son of 11 190-201

Sigarus / När Saxo omtalar hans strider med Hake Hamundssøn och Borkar nämns också att kvinnor och barn deltog och blev dräpta. Romarna under Clodius Albinus slog tillbaka de stora germaninfallen år 183, Hake sägs komma från krig med irerna, kanske avses dessa krig. Ett slag vid Weser år 183 mot de nordliga är särskilt omskrivet i friesiska krönikor. Fynden från Illerup Ådal har sköldar gjorda år 187 och romerska mynt fram till år 188. Därtill finns reparationer på en sköld från år 205, allt passande i Saxos berättelse. I Illerup finns vidare pärlor från plundrade nordtyska gravar, stavformiga eldstål och oregelbundna eldslagninsstenar av saxisk typ, vidare nordiska som är mer som prylar med handtag som slages mot vita kvartsitstenar. Svärden är genomgående romerska, lansar och spjut ofta norska. Spjut, lansar och sköldar standardiserades redan på 100-talet, pilar och bågar senare.Av älghorn finns även kammar och doppskor osv. Utöver denna A-nedläggning ca 200 e.kr, finns B från ca 230 och C från 375 samt D från 400-talet/

INTERREGNUM — Rule of 40 201-241

5 governors / Enligt rimkrönikan slog Sywold sygherson Hake, rad 1534, och i de striderna dör hela kungaätten. Därefter finns kung Ostmer i Skåne, Hunding på Själland, Hane på Fyn, Rörek på N Jylland och Hather på S Jylland/

/För de nästa två kungarna har rimkrönikan uppgifter om många krig. För romarrikets del fick den Gordianska dynastin, 238 - 285 med 26 kejsare, bekämpa goter, heruler mfl. År 267 intog goterna Byzans, Athen, Sparta m.m. År 267 hade de 500 båtar, sedan åren 69-70 6000 båtar. Till sist gick de in i Mindre Asien 275-6 /

40. Haldanus III, married 20 241-261

Guritha, granddaughter

of Sigarus.

41. Haraldus III, (Hilletand 66 261-327

or Hilderand), son of

Haldanus; died in Sweden

after a seven-year war,

during which time his

daughter Haditha governed

Denmark. / Rimkrönikans slagne romerska kejsare Walenth på rad 1693 borde vara kejsar Valerian, 253-260. Senare kommer slaget mot kung Ring, se mera därom här /

42. Olaus II, brother of 4 327-331

Haditha /Enligt rimkrönikan lönnmördad efter badet av Sterkodher/

43. Osmund, son of Olaus 10 331-341 /Åmund eller Ömund, enligt Saxo dödades kung Ring. Rimkrönikan omtalar att han tog skatt i Ryssland, 335-6 ska kejsar Konstantin ha besegrat många gotiska stammar och sedan fortsatt med militärt samarbete /

44. Sivardus I, son of 9 341-350

Osmund/ Rimkrönikan rad 1900 omtalar att tyskarna tog Jylland och sonen Järmer. Död i Skåne/

45. Buthlus, brother of 1 350-351

Sivardus / som Budle med brodern Audle är dessa Lofdungar pirater år 350 enligt Depping 1826,94/

46. Jarmericus, son of 16 351-367

Sivardus /Jermer, Ermanerik osv med mycket växlande öde. Rimkrönikan har på rad 1996ff troligen en anspelning på deltagandet i kriget mellan Valens och Procopius år 365. Hans rike kan ha sträckt sig från Norge till Svarta Havet och vidare till Uralbergen. Enlig L erövrade J Livland 420. Antingen begick han självmord eller så dödades han av Ammius och Sarus ( se Steinacher 2010,332-333) /

47. Broderus, son of 2 367-369

Jarmericus /Rimkrönikan säger bara att han inte räckte till för att styra Danmark. Ammianus omtalar dock den stora barbariska konspirationen som bröt ut år 367 runt hela romarriket, se karta här , och med möda bekämpades. I Britannien lurade de lokala informanterna, miles areani, befälhavarna att allt var lugnt medan lokala trupper samarbetade med barbarerna. Bland dessa fanns Attacotti, kanske ett irländskt ord för tributbetalande stammar, aithechthúatha. De ger sammanlagt intrycket av att vara koordinerade, men nedkämpades bland annat genom att germaner inom romarriket förblev Rom trogna som tex Aerulos (Heruler hos Ammianus (Mathisen 2019,144)). /

Aerulos

Mathison 2019

48. Sivaldus III, son of 9 370-379

Broderus /Rimkrönikan säger bara att han inte hann göra något som var värt att skriva om. /

49. Snio (or Sino), son of 22 379-401

Silvaldus. /Rimkrönikan, rad 2115ff omtalar att hellre än att dö av hunger är det bättre att utvandra, ända till Lombardiet för att stanna där till år 680. Därefter följer kung Björn. Om utvandrade krigare som kung Sarus i senantik och deras karrärer, se Wijnendafle 2019 /

The next seven kings lived mostly abroad. They succeeded each other as father and son.

/Dessa finns inte med i Saxo eller Krantz . Krantz 1558 lägger här in Langobardernas historia och med begivenheterna för dessa kungar görs det som med Hamlet, förläggs till kungar med snarlika namn i förkristen tid. /

50. Roderic 10 401-411/ Rorec gav sin dotter Gerutha att äkta Orwendil. Han och Feng (= Hardvendil och Fengo) var söner till Gerwendil. Orwendil var Hamlets far som dödades av Feng. Roderic möjligen som Hrotgar i Beowulf där hans söner har namnen Hrethric och Hrothmund/

51. Sueno I 55 411-467 / om Swerting hos Beowulf, se Swartmanus i Sverige/

52. Guitlachus 50 467-517

/Chlochilaico (Gregorius av Tours III:3, danernas kung som besegrades av Theudebert 516 i Hetergouw, Attuarers eller Hetvarers land) = Huiglaucus( Liber Monstrorum:" rex Hugilaicus, qui imperavit Getis") = Hygelac (Beowulf) = Hugleik (Ynglingatal) = Gorumond (britter), därill hos Grundtvig: Cochilaicus, Rhodolaicus, Chochilagus, Chodilaicus, Kohilak,Hrædling. Hos andra även Godleik. Som rex Getarum i Beowulf 1188-1214 och 2363-2916, hos Depping som kung över Fyn. Se även diskussionen hos Hauck (1970,89ff) resp Lukman (1942,14ff) och Gräslund (2018). /

53. Haraldus IV 46 481-527

/plundrade Friesland 510 (C), Herebeald hos Beowulf. Samlar förvista danskar i Britannien mm och återerövrar Danmark från Sverige, enl Johannes Magnus ( VIII:30)/

54. Eschyllus/Erchal 16 527-543, / Eofor hos Beowulf. Björner 1737,5 har Eistenius år 531. Till Gräslund 2018 skulle jag vilja lägga till att Neidorf (2018,233 ff ) daterar översättningen till angel-saxiska till före mitten av 700-talet. Därtill förekommer ibland äldre ändelser på -u ( som i svenskans huru, skaru ) där det borde vara -an som i tyskan (jmf Widmark 1865). På guldbrakteaterna förekommer ordet alu, rimligen i betydelsen allom/alla. Därtill, när Beowulf dyker ned till Grendel gör han det snarare"mitt på ljusa dagen" 1496: "Da waes hwil daeges" än under den långa delen av dagen/

55. Veremundus 78 543-621 / en Beremund/Veteric samtida med Teoderik ( 475 - 533 ) /

56. Osmund II 75 621-696,/ erövrar Friesland 672, kallas Omunt där och återinsätter Radbod som friserkung 676 (C)/

The following kings lived in Denmark. /enligt rimkrönikan rad 2138 efter år 686 /

57. Biorno 4 696-701

/Björn,/

58. Baldrus, son of Biorno 6 701-707

59. Haraldus V, son of Baldrus 8 707-715

60. Gormo I, son of Haraldus 50 715-765 /Kanhave Kanal byggs 726. Rimkrönikan omtalar honom som fartygsbyggare mm. Vidare att en farsot tog kungens liv, samt att en Torkel först for till Utgårdaloke och sedan till Tyskland, för att döpas. Missionären S Willibrord besökte ca 710 en dansk kung vid namn Ogendus.( på Foseteland = Fyn?) År 700 hade pesten ebbat ut och istället kom smittkopparna med araberna till Spanien varifrån den spreds över Europa och oftast kallades pocken. Rimligen tog en sådan epidemi kungens liv. Enligt holländsk kronologi kom Willebrord 694 till Fosteland, här diffar kronologierna /

61. Gotricus or Godfrey or 45 765-810

Sigfrid, commences

invasions of England 787/ Enligt rimkrönikan krigade han i Saxen, blev herre över Sverige, besegrade Karl den store, ödelade Friesland, krigade i 30 år och hade en flotta om 300 skepp. Dödad av en av sina egna/

62. Olaus III 1 810-811

Because Gotricus became

the great legislator of the

Danes, his reign is often

begun from the year 777 as

follows:

Gotricus (or Godfrey), 33 777-810

called Sigfrid /Getricus hos Messenius, år 804 omtalas Godefridus hos Sigibert, andra varianter är Gudfred, Göttrick, Götrik, Gudröd, Godofredus, Godofrid. Rimligen son till nr 61 kallad Sigfred/

Olaus III or Olabus 2 810-812/ Enligt rimkrönikan dog han i Lädrä (= Lejre?)/

Continuing:

63. Hemmingius or Hemmingus or 4 812-816

Heningus /Enligt Rimkrönikan slöt han (Humger ) en pakt med k Ludvig d fromme. 811 slöt han dock en pakt med Karl den store på floden Eider. Enligt frankiska annaler hette en av danskarna som skrev under Suomi. 812 ska ett slag mellan Anulo och Sigifred ha lett till 1094 döda. År 813 regerade två bröder samtidigt, Heriold och Reginfred, och de var på fälttåg till Vestfold/

64. Sivard II 2 816-818/ I rimkrönikan delade han riket med Ring som fick Jylland. Sonen Reyner blev vald till dansk kung, men sedan invaderade kung Ring och i striden dog båda/

65. Ringo, contemporary with 2 816-818

Sivard II / Saknas hos Saxo, kung över Jylland. I Rimkrönikan Sigfred och Anul som slåss om makten/

66. Regner 13 818-831/Ragnar Lodbrok, Rimkrönikan tar upp plundringen av Achen 881. Däremot plundrar han Paris 845

Ragnar Lodbruks söner: Björn Järnsida, Ivar Benlös, Vitsärk och Sigurd Ormöga.

Ivar benlös halshugger kung Edmund martyren år 870. I rimkrönikan omnämns kung Ödmunds halshuggning under kung Ingver =Ivar (rad 2696). Därtill beskrivs kejsar Arnulff av Kärntens seger över vikingarna vid Leuven 891 på rad 2698. Ivar dog dock 871/

67. Harald VI 3 818-821 /Harald Klak , enligt Rimkrönikan döps han av kejsar Ludvig (825) och bygger kyrka i Schleswig, avsätts av (Ragnar) Lodbrook/

68. Sivard III, the last 3 831-834

heathen king of Denmark.

/Mellan Ragnar Lodbrok och Erik I har rimkrönikan: Ingver, Sigvard, Sigred och Anul, Regnfred, Harald klak.

Ingver och Sigvard anges som Ragnars söner, dvs Ivar benlös och Sigurd ormöga

Saxo har efter Ragnar Lodbrok hans söner Ivar och Sivard. Direkt därpå kommer Erik barn./

CHRISTIANITY INTRODUCED ON THE THRONE

69. Eric I, the first king of 1 834-835

Denmark to adopt

Christianity./ Horek I , Byggde kyrka i Hedeby. Enligt rimkrönikan många tronstrider. Enligt Sigebert döptes danske kungen Herioldus 825 /

During much of this and the preceding period Denmark was plagued by joint reigns, disputed succession, and lesser kings who seized on part of the realm. Whole tribes left the peninsula to settle permanently in England. They were called Danes, but were, in fact, of Anglo-Saxon stock.

70. Eric II, called Barno, 24 835-859

the Child /Horek II. Enligt rimkrönikan blir danerna kristna och slutar be till stock och sten (jmfr med Gutasagans stavgårdar ).S. Ansgar predikar, men kungen är svår mot de kristna och blir sedan även kung över England. A-S krönikan anger många vikingatåg. Annales Bertiniani anger Herioldi/Harekr som dansk kung 836 - 851 och sedan Godefridus/Gudrödr som kung 852 - 854, därtill ett antal tillhörande de kungliga familjerna som Rorec (863 -882) och Rodulfo (864- 873). 854 ett tredagarsslag där det mesta av kungafamiljerna dog. År 855 ett vikingaläger på Sheppey i England under ledning av Lodbrokssönerna Hafldan, Ubbe och Ivar. Fuldaannalerna ger för år 857 att Rorik tar med sig flottan från Frisland och erövrar V Holstein med Horeks och Lothar IIs samtycke/

71. Canute I, surnamed the 20 859-879

Small / Rimkrönikan:" i min tid for av Danmark ut, var tredje man med sköld och spjut". Vittnar om hårda strider. 860 kommer Weland med 200 skepp från Seine-mynningen och intar Winchester. 870 förstärks armen med kungarna Gudrum, Bagseg, Oskitel, Halfdan och Hamond samt jarlarna Frene, Ivar, Ubbe och 2 st Sidroc. Kloster plundras och 871 präglas mynt i London för Halfdan. 877-878 är kung Alfred på flykt i SV Wessex /

72. Frotho VI 1 879-880 /Enligt rimkrönikan blev han kristen i England. Saxo säger under påve Agapetus(II, 946-955), dock var det påve JohannesVIII 872-882 som var samtida. I och med kristnandet verkar de gamla kungalängderna ha hamnat i oordning för denna tid, för att sedan ordnas upp på ett delvis felaktigt sätt /

73. Gormo II (or Guthran or 13 880-893

Gormund) / Guthfrith/Gudred/Fundne-Knut, Trälle-Knut, son till Hartheknud. Styrde Danmark från England. I Skottland kallad Girig, 878-889. Rimkrönikans Gorm den engelske som förlorade och engelsmännen slutade betala skatt som de gjort i 100 år. East Anglia styrdes av danska vasaller 869 - 917 då det övertogs av Wessex. I England mötte Alfred d store, kung 871-899 år 876 kung Gutram som först var framgångsrik men besegrades sedan 886 och danskarna gav helt upp 896 då en del for över till Normandie. Annales Bertiniani anger för 881 att Gotafridum plundrade Achen. Rimkrönikan omtalar det för Ragnar Lodbrok ( rad 2643). De vikingar som 880 lämnar England möter sedan sachsarna i ett slag vid Lüneburg varvid hertig Bruno och en stor del av hans armé omkommer. Detta slag omtalas i rimkrönikan under kung Erik barn, rad 2839. Äldre holländsk historieskrivning noterar att nordmännen sedan inföll i Friesland men blev slagna i Emberland där mer än 10000 av dem dog och resten flydde (Hilarides 1677) För East Anglia anges Guthrum I som kung 879-890, sedan Erik/Eohric 890-892 och därefter Guthrum II som ska ha slutit fred med Edward dä efter räder i Mercia 914-916 och stupat 916. Enligt S Neots annaler begravd i Hadleigh där han residerade.

Simeon av Durham berättar så här om hur han blev kung: S. Cuthberh visade sig för abbot Eadred och bad honom gå till den danska hären och be dem visa dig pojken Gudred, Hardeknuts son, som de hade sålt till en änka i Hwitingaham. När de hittat och friköpt honom visade de upp honom för hela hären och valde honom till kung på berget Oswiedun och satte en guldring på hans högra arm....(Steenstrup 1878,93-103)

Från Kroman 1976,81 penny slagen för Cnut

74. Harald VII, Parcus, or the 8 893-901

Niggard/ Enligt rimkrönikan gjorde han just ingenting. England hade sedan fred från danskar fram till 980. /

/ Olofska ätten, hos Adam av Bremen, danska kungar på södra Jylland: Efter kung Helge (Heiligo) kom Olof den bryske eller svenske (död 900), sönerna Gyrd och Gnupa ( Chnuba döpt 934) och sedan Sigtrygg Gnupason ( på runstenarna DR2 och DR4 )./

75. Gormo III or Guthram or 30 901-931

or Godrum or Gormund /(eller Vurm). Enligt rimkrönikan dödade han först många kristna ( rad 2907), krig med Tyskland (rad 2952). Flyttades från kammaren i en gravhög vid Jellinge till en grav i kyrkan där. 911 freden i Saint-Clair-sur-Epte där Rollo får Normandiet. 919 återtas Dublin. 928 blir Guines i norra Frankrike danskt. I Lamberts krönika förekommer en dansk prins Knut vid denna tid. Sonen Knut dör på Irland vilket enligt rimkrönikan orsakar kungens död. Sonen Harald efterträder honom istället. Enligt Saxo var Thyra Edelreds dotter, Æthelred II, furste över Mercia ( Ealdorman / ålderman 881- 911) som styrde Mercia efter deras sista kung Ceolwulf II (död c. 879). Gorm nämns på Jellingstenarna DR41 och 42, därtill omtalas en Gorm på DR295 från Torna Hällestads kyrka och på Haddeby 4 stenen som en runristare. I Jomsvikingasaga kallas han först heimski och senare riki. Synes mig som en god sammanfattning av hans liv. Wallinford omtalar att den blivande engelske kungen Athelstan besökte Gythrum i Danmark /

76. Harald VIII, called Blaatand 48 931-979/ Steenstra 1845 vet berätta att efter år 936 kejsare Otto tvang Harald, hans fru och son att döpa sig. Detta ledde till uppror hos danerna och Harald vart tvungen att fly flera gånger och blev till slut mördad. Dopet av Harald med familj kan ha beslutats på ett kyrkomöte 965. Rimkrönikan omtalar bl.a. den stora sten som skulle läggas på Tyras grav och efterföljande strider med Sven tveskägg.. Vitae Bruno omtalar att Harald skickar folk till Normandiet för att undsätta greve Rickard och att en del av dem blev döpta där 965-966. Rimkrönikan omtalar krig med England och Tyskland, bl.a. att en markgreve dödades ( den i staden Schleswig ).

77. Sueno II or Suen-Otto, 35 979-1014

called Forked Beard / Barn: Knut och Astrid/Estrid. Blev enligt rimkrönkan tre gånger friköpt. Sista gången mot löfte om att kvinnorna skulle ärva hälften mot männen. Här bar Poppo järnbörd och gränsdragning gjordes mot Sverige. Gesta Dan. har att före Eriks tid kom Poppae Friis, den femte biskopen av Arus till Danmark och omvände dem definitivt genom sin järnbörd. I Rydeårsboken tituleras han påvens kaplan. Sigebert anger Poppos gärning under kung Arald år 966. Enligt Asmussen 1833,250 så har olika krönikor dateringar från 943 och framåt. Den yngste har Adam av Bremen med före 1013 (II:35). Det är också många som heter Poppo i tiden omkring år 1000, såväl biskopar som grevar mm, vilket delvis förklarar förvirringen. Om Poppo är samma som Folkmar, ärkebiskop av Köln 965-969, är järnbörden rimligen ett senare tillägg. Det ryska ordet pope för präst kan återspeglas i berättelsen och någon präst/biskop kan ha gått igenom en järnbörd.Till exempel så berättas om S Kunigunda, död 1040, att hon tvangs vandra över glödgade plogbillar för att rentvå sig från en anklagelse om otrohet. Tänker man sig sådant som möjligt kan det ha hänt/

78. Ericus, King of Sweden 7 988-995

became King of Denmark

in 988 for 7 years, till

slain by his own servants,

when Suen-Otto was

restored by Scottish

assistance. /Alfredi Islendzki skriver i Dana konungatal: " Så står det i böckerna, att Otto den tredje kejsaren med det namnet hade härjat i Danmark och besegrat kung Erik. Och efter denna tydliga seger hade kejsarinnan och ärkebiskopen av Bremen sänt till kung Erik biskopen av Slesvig Poppo, för att kristna honom och ge kejsaren sin lydnad. Som Harald Gormson hade gjort..". Sedan följer järnbörden och att kung Erik skickar folk att kristna Sverige. Enligt det som kung Sven Ulfson (= Estridsen ) berättade hade han sedan åter avfallit./

79. Canute II or King Knut 21 1014-1035

the Great, united

Scandinavia under his

realm, it fell apart

at his death. Became

king of England 1016./ Knut Lambrecht, barnen Hardaknut och Gunhild med Emma och Sven och Harald med Aelfgifu

From this date on any thorough work on Denmark will satisfactorily present its history. With the death of Canute a period of 2074 years ended since the founding of the monarchy.

/Tacitus omtalar att Cheruskernas ädlingar hade långa släktträd och befästa centra ( se Dreyer 2009, 277 not 2.)/

Litt.

J Andersson 1732, Royal Genealogies or the genealogical tables of emperors, kings and princes from Adam to these times, London. Återgivna av HL Hoeh 1969 Compendium of world history vol 2, Pasadena.

J Asmussen 1833, Ueber die Kriegszuge der Ottone gegen Dänemark,... I: Archiv für Staats und Kirchengeschichte.., Altona.

JC Beck och AJ Burtorss,1741, Neu vermehrtes Historisch- und Geographisches Lexicon ..., Basel.

EJ Björner 1737, Nordiska Kämpadater ... conspectum genealogicum ...., Stockholm.

G Depping 1826 Histoire des expéditions maritimes des Normands et de leur etablissement en France au dixième siècle, Paris.

B Dreyer, 2009, Arminius und der Untergang des Varus, Stuttgart.

B Gräslund 2018 Beowulfkvädet. Den nordiska bakgrunden, Uppsala.

(C) P Winsemi 1742, Chronyk van Friesland, Ferwerda.

J Hilarides, 1677, It aade friesche terp, Leeuwarden. Ny upplaga 1834)

K Hauck 1970, Goldbrakteaten aus Sievern : spätantike Amulett-Bilder der "Danianica" und die Sachsen-"origo" bei Widukind von Corvey , München

J Hübner, 1697,Kurtze Fragen aus der politischen Historie, Hamburg. Leiden 1722.

A Krantz, 1558, Chronica und beschreibung...., Hamburg.

E Kroman 1976, Det danske rige i den ældre vikingetid, Köpenhamn.

J Langebek 1772, Scriptores Rerum Danicarum Medii aevi, Köpenhamn.

M Lorenzen 1887, Gammeldanske Kröniker, Köpenhamn.

RW Mathisen 2019, The end of the Western Roman Empire in the fifth century CE: barbarian auxilaries, independent military contractors and civil wars. In: The fifth century: age of transformation, Bari.

L Neidorf 2018, The Archetype of Beowulf, English Studies 99:3-

Rimkrönikan av Niels i Sorö, före 1470. Tryck: Gotfrid af Ghemens 1495 Den danske riimkrønike, Köpenhamn.

S Rosborn och T Sielski 2021, Vikingakungens guldskatt, Malmö.

J Roth 2012, 2000 Jahre Varusschlacht: Jubiläum eines Mythos? In: Mainzer Beiträge zur Kulturanthropologie/Völkerkunde 5.

Sigebertus Gemblacensis, 1111,Chronicon sive Chronographia, Gembloux.

HW Steenstra, 1845, Algemeene Geschiedenis van Friesland, Leeuwarden.

j Steenstrup, 1876-1882, Normannerna 1-4, Köpenhamn.

J Ussher 1687, Brittanicarum Ecclesiarum Antiquitates, London.

F Widmark 1865, Om de fornnordiska substantivens casusformer, Uppsala.

JWP Wijnendafle 2019, Sarus the Goth: from imperal commander to warlord. Early Medieval Europe 27(4).

Jozef Saers


Tillbaka