Notiser ur: It aade Friesche Terp av J. van Leeuwen 1834.

-De med streck framför är tagna ur: Oude Friezen av Steenstra 1845.

/Mina egna tillägg inom snedstreck/

/ Eggerik Beninga omtalar de 32 drottningarnas uppror under ledning av Albion, hur de bosatte sig på en ö som fick namnet Albion. Efter lång tid blev de slagna av Brutus och bortjagade. I Westendorps Kronyk står at de sedan bosatte sig i Slavenburg beläget nära Rotterdam. /

/ Frodo I, 764-687 f.Kr. erövrade enligt Rimkrönikan (v263-4) Frisland och Skottland,England, Kurland och Ryssland samt Tyskland och Grekland (då många kolonier grundades) Hans far Hadding ( 818-764 f.Kr. ) hade enligt rimkrönikan härjat i öster, ända ned till Grekland.

Vidare förtäljer rimkrönikan att Helge (628-594 f.Kr.) härjade runtom Östersjön, Höder (527-485 f.Kr.) tog såväl Danmark, Sverige som Tyskland, Rörik (485-436 f.Kr.) återtog Tyskland, Dan (146-77 f.Kr.) for med en stor flotta till norra Tyskland/

/Frisos far kung Adel avsattes när en barberare gjorde sig till kung i Gandarida(Indien) med huvudstaden Palibothra/Pataliputra/Patna, under namnet Dhana Nanda/Agrammes(329-321f.Kr.). Landet kallas även Pharrasia eller benedicta Fresia eller Panhasü. Alexander den store avstod från att erövra riket (326 f.Kr.) som kunde mobilisera 4000 stridselefanter, 2000 stridsvagnar etc (Megastenes). Och så regnade det förstås. Friso och hans bröder Saxo och Bruno följde Alexander till Europa. Storväxta och blåögda männskogrupper finns i Hindukush och har förklarats med makedonsk närvaro därstädes. 1935-års expedition kallade dem tom för tyskar (Horedt 1991)

Bronsålderns sociala system kollapsade med järnets "intåg". Efter en period av oro tillkom ett nytt socialt system som sedan fortsatte in i vikingatiden (Martens 1992,106). Dessa "sociala system" kan lika gärna kallas riken, menar jag, liksom denna krönika gör. Norra Holland hör under bronsåldern till den Nordiska kretsen ( Ekholm 1927) och likadant under stenåldern/

313 f.Kr. kom Frieso närmast från Svarta Havet med 54 fartyg in i Östersjön.

12 landade på ön Rügen, 18 i Preussen och övriga 24 seglande in i Fliestroom, nu Yselmeer, Rhenmynning. /Romarna kallade floden Waal för Helinum och Ysel för Flevo.

Något avvikande version återfinnes under Friso och Firaesi i en historical-geographical dictionary från 1725. Se mera i fryskednis.blogspot.com av 6.9.2018 /

På den tiden kom det på sommaren Swaaven från det högre liggande inlandet, men de jagades bort.

Ubbo, Juttes son ville få slut på de danska anfallen och satte sin son Fyt till styresman över Eiderland. Hans yngste son Henrik styrde över Jylland och gifte sig med Signe, finske kungens dotter.

234 f.Kr mördade den danske kungen Grannus Hendrik på hans bröllopsdag och tog med sig bruden./ Grannus = Dannus II (265-228)?

201 f.Kr. plågade Jutte danskarna med sjöröverier. Froote, åttonde danske kungen slog honom i ett sjöslag och plundrade sedan kusten ned till Flie och vidare in i Tyskland. For sedan med bytet till England./ Froote = Frode II, den modige, hin fracke (176 -146)? Ungefär vid den här tiden fick de stora insjöarna i Holland ett utlopp mot norr med vattnet flytandes fram i en trång å, en "flie ". Den blev med tiden bredare, Zuiderzee kom till./

131 f.Kr. Ubbes mor Swobyne var dotter till Swaavernas kung, grundade Köln.

/Cimbrertågen orsakes av svåra översvämningar, ännu på 1800-talet ihågkomna i Nordfriesland som den kimbriska floden. Kimbrer och Teutoner nådde ner till Italien men även till Mesopotamien under år 113 f.Kr. I Danmark kallas Frode II, 176 - 146 f.Kr. för den starke, om hans efterträdare Dan III säger Saxo bara att han slog saxarna. I den sicambriska kungalistan är det kung Merodachus, 125 - 97 f.Kr. som tar sin arme av sicambrer, saxare och tyskar till Italien. Sedan de vunnit initialt vid Orange delade de på sig och romaren Marius förintade arméerna 102 och 101 f.Kr. med 240.000 döda och 60.000 tillfångatagna. 300.000 krigare rekryteras ur en minst 10 gånger så stor befolkning och de är då spridda över i stort sett hela Europa norr om Alperna. Senare kom under Julius Ceasar i ett slag år 55 f.Kr. nära 500.000 germaner att dö. Rent arkeologiskt ser man i Sverige att en tät bebyggelse före Kr.f. ersätts med en bebyggelsekoncentration till de bättre jordarna e.Kr., vilket kan ses som en avfolkning p.g.a dessa krig. Rimkrönikan omtalar Ceasar under Fridlevs tid (77-40 f.Kr.) "han ville oss tvinga under romersk hand".Sedan erövrade Fridlev "England"/

59 f.Kr. kom några sjömän från Indien i sjönöd. De förevisades Julius Ceasar.

-9 e.Kr. Cheruskerna Arminius och Segemerus samlade många folk, även Frieser och Bataver, i lönndom till ett uppror mot romarna. Arminius slår de romerska trupperna under befäl av Varus i Teutenbergerskogen. / De Fyra Mästarna m.fl. berättar att den irländska kungen Criffin Crimthann Niadh-Nar Mac Lugail, den heroiska, samma år kommer hem från en berömd expediton överlastad med guld, gyllene vagn, gyllene mantel osv. Kan ha deltagit i detta krig. Han var gift med Nar-Tath-Chaoch, dotter till kungen av Alba. Kung Lughaid Srichb-n Dearg som dog 8 f.Kr. var gift med danska kungens dotter Dearborguill. Sammanlagt framtonar bilden av ett Danmark som stoppar romarna från erövringar bortom Rhen. De tre förlorade legionernas krigskassa bör ha tillfallit segrarna. Om krigskassan omfattade ett års kostnader om ca 10 miljoner sestertier motsvarar varje sådan kassa mer än 800 kg guld. Om danske kungen fick en tredjedel så kan den irländske ha fått en sjättedel, över 400 kg guld. Att fördela mellan sig och sitt folk. Därtill kom övrigt byte.

Saxo berättar i ´Skjold och Gram´ om kung Skjolds storhet och stora rikedom och att han vann i Tyskland. Hans kung, Frotho III anges regera 40 f.Kr. till 15 e.Kr. och enligt Gesta Danorum sades det om honom att han var den namnkunnigaste kungen i hela världen.En sådan dansk kung vore ju en möjlig kandidat som orkestrerare av detta krig. Man får en liknande komplex styressituation som under medeltiden där det vid sidan av kungen fanns drott, marsk och jarlar. Under dem fanns det lagmän och högadel osv.

Rimkrönikan omtalar för denna Frode Fredegod att han vann stort och hade allt land intill Grekland ( rad 996ff). Enligt romersk beskrivning marscherade legionerna tre dagar vägen fram under attack, Rimkrönikan säger att det tog tre dagar att gå över valplatsen (rad 1013) så något träffar de stora talen i krönikan rätt.

Att Danmark kunde vara stort framgår av den försvunna Arcadiuspelaren i Konstantinopel. Där deltar enligt Lukman Frode Fredegod/Fravita i triumftåget år 401. (Flavius Fravitta kan dock inte vara Frode.)

Danskarna stödde aktivt saksarnas motstånd mot Karl den Store i krigen 772 - 804. Sedan hotade den danske kungen Godfred att inta Aken och hade nog gjort det om han inte mördats 810.

Återstår Knut den store ca år 1000 med sitt Nordsjörike /

uå Först erövrar romarna med mycken möda landet mellan Rhen och Elbe. Sedan ett uppror mot rådsherren Quintilius Varus som förlorar tre legioner. Sedan återerövring av ett upproriskt Wallonien(Belgien) genom kaptenerna Tiberius, Drusus och Nero.

/14 e.Kr. Marsaternas Tanfanahelgedom förstörs

16 e.Kr. Germanicus överfaller Marsaterna när de utlyst helgfred och festar och har tävlingar. De försvinner för gott och andra stammar bosätter sig där de bodde /

-16 e.Kr slår Germanicus Arminius och hans farbror Inguiomerus vid floden Weser. Sedan giftmördas Germanicus år 17 och lite senare dödas Arminius av de sina/ år 21/.

/Romarna hade erövret området mellan Rhen och Elbe sedan 12 f.Kr. De hade börjat bygga städer som Waldgirmes, se här, och Ahenobarbus reste gränsmonument, vägar byggdes och fort. Tillgången till den romerska marknaden gjorde att levnadsstandarden höjdes och germanerna verkade nöjda. En folkräkning genomfördes år 7 e.Kr och sedan kom höga skatter. Missnöjet med skatterna hemlighölls dock. Varus kom år 9 med tre legioner, trodde sig vara bland vänner och tågade med paradutrustning och en tross med kvinnor och barn mot ett mindre uppror av Ampsivarerna. En del soldater avdelades för att trygga germaner mot rövare, dessa dödades när de kom utom synhåll. Arminius brukade äta vid Varus bord och nu gick han åstad för att hämta germanska hjälptrupper. Sedan blev det ett plötsligt anfall vid Kalkriese 7-11/9, en trång passage mellan bergsknallar och träsk, kompletterat med en mur. Fyra dagar varade slaget och Arminius kunde hela tiden kasta fram nya friska trupper. Några romare kunde fly till Xanten och likaledes kunde två andra legioner längre norrut sätta sig i säkerhet. Med de tre förlorade legionerna förlorade romarna en tiondel av sina totala stridskraft.

Senare kom Germanicus under åren 14 - 18 att med åtta legioner förhärja landet till ingen nytta och kejsar Tiberius bestämde att Rhengränsen skulle gälla och befästas. se Dreyer 2009 /

59 e.Kr.besökte Vryt/Verritus och Malorix van Camminga kejsar Nero. Blev kristna och kom hem med Aegistus, en av de 70 lärjungarna. Men Seerp, präst vid gamla "Hof" i Lewerden såg till att han blev ihjälslagen./ Kejsar Nero hade bataver i sitt livgarde, en hette Indus, hans gravsten här. Tacitus berättar i sina Annaler om herrarnas besök. Han får tidpunkten rätt eftersom han utgår från domstolsakter i sin historieskrivning. Suetonius förlägger händelserna till kejsar Claudius tid och minns därmed fel medan den lokala frisiska krönikan har rätt.(Tacitus annaler XII:54, Suetonius Claudius 25.4). Enligt Aurelius´ Divisiekronik 1517,s 28 ska de vid besöket i Pompejus teater ha utropat:"O, wie isser onder alle die sterflijcke menschen cloecker van crachten; ende wie isser onder dye sonne den Romeyn en ghetrouwer, dan wi Duytschen?" och satt sig bland senatorerna ( " O vem är bland alla dödliga människor av större kraft; och vem är under solen romarna mer trogna än vi holländare?") . Observera att underkungarna V o M började med nyodling av mark som var reserverad för den romerska militären på vänstra Rhenstranden mittemot Köln. Nero beslöt att avhysa dem från denna mark vilket ett rytteri hårdhänt genomförde

Namnet Camminga kan vara besläktat med Kammerling som återfinns på Belgiens Nordsjökust.

Verritus betyder "bra på att springa" och Malorix "prisad kung" på äldre keltiska. Skillnaden mellan tyska och holländska språken kan bero på att tyska och frisiska börjar med keltiska språk och sedan latin och därefter ett germanskt språk medan holländskan gick i Toxandria via germanskt till latin och sedan germanskt igen ( Schrjiver 2017,44ff).

61 e.Kr for Dibbald mot tyskarna och förlorade 800 man.

62 e.Kr. fick tyskarna danskarna till att plundra Friesland i 6 år medan Dibbald låg sjuk.

69 e.Kr. for Dibbald med en stor flotta mot Danmark för att hämnas.

-- 70 e.Kr. Krigståget hade misslyckats och man slöt nu en 6-årig fred med danskarna.

--69 e.Kr. Landshövdingen över "Germanien" Aritus hade efterträtts av Fontejus Kapito. Denna hade låtit avrätta Claudius Civilus bror Julius Paulus för upprorsförsök. /Namnet Paulus skvallrar om kristendom. /

/Efter batavernas uppror 69-70 slöts fred vid en bro över floden Nabalia, sedan finns egentligen bara friserna kvar och de var under romerskt beskydd/

90 e.Kr. Nordmännen anfaller.

94 e.Kr. Nordmännen plundrade Friesland.

--95 e.Kr. Flottan gjorde ett misslyckat hämndtåg mot danskarna.

ca 100 e.Kr. efterträddes Seerpe av sin son Harke som hednisk präst.

--140 e.Kr. Kristendomens utbredning stoppas av den hedniska prästen Sinne.

168 e.Kr. syntes två sjöjungfrur i Friesland

--173 e.Kr. Titus, även kallad Bojocalus deltog i ett fälttåg mot vandalerna och blev rikt belönad av kejsar Aurelius.

183 e.Kr. Gothen och Wenden plundrar.

-- Titus besegrar vender och vandaler vid floden Eems.

186 e.Kr. Wilten plundrar.

-- Wilten var en vendisk stam som intog borgen Antonia, döpte om den till Wiltenburg, det som sedan blev Utrecht.

-- ca 240 e.Kr. bildas ett stamförbund som sedan utvecklas till frankernas rike.

--254 e.Kr. deltar friserna i de frankiska och allemaniska anfallen, ända in i Medelhavet.

--270 e.Kr. plundrar Caucher och Frieser i Romarriket.

/ En frisisk kung Ubbo anges som deltagare på Harald Hildetands sida i Bråvallaslaget, ofta daterat till 800-talet. Haron Ubbo regerade 240-299 e.Kr., Harald III Hildetand 261-327 e.Kr. och svenske kungen Attila III 314-336 e.Kr. så början av 300-talet är rimligare för Bråvalla slag om man ska utgå från de som deltar. Även den irländska kungen Brat förekommer som son till kung Tirec och hans dotter Aine omkring år 300 då även de tre Collas och deras krigståg i Alba omtalas. Kanske är Brat bara en tidig, lärd interpolation? Rimkrönikan säger på rad 1678 att friserkungen Ubbo kom i tjänst hos Harald som även skrev till England, Friesland och Irland om hjälp (rad 1723) inför kriget mot kung Ring. Sedan omtalar rimkrönikan på rad 1850ff att Sterkodher dödar kung Ole.

Efter Hemmings död 812 slås Sigifrid och Annulo(=ring), oftast dateras slaget till mitten av 700-talet, men en Håkan Ring finns redan 387-399 e.Kr. och därmed även familjenamnet Ring. 936 verkar vara senaste påstådda dödsåret för Sigurd Ring som också ibland tänkes höglagd i Valsgärde år 770.

Några oväntat guldrika gravfynd finns från 300-talet, tex: Gullhögen i Husby-Långhundra, Fullerö i G:a Uppsala och Tuna X i Badelunda. Rikedomen nådde onekligen upp till Svealand.

Som Harald Hildetand beskrivs hos Saxo styr han anfallen mot romarriket i slutet av 200-talet, "tar upp skatt ända ned till Medelhavet" enligt Lejrekrönikan /

--299 e.Kr. Menapiern Carausius var befälhavare över den romerska flottan. Tog med den till Brittanien och utropade sig till kejsare.

-- Constantius slår franker och bataver. Genebald var frankisk koning. /Genebald född 262 i Westfalen, kung i Köln, död 358 i AltSachsen(=Westfalen), gift med en Sicambrisk prinsessa/

/ 367 - 369 en barbarisk konspiration mot det romerska Britanien. London var nära belägrat av Picter, Irländare, Attacotti och Saxare. Den irländske kungen Eochaid Mugmedor, 365-389, "slavarnas herre" var gift med Carina dotter till den sachsiska kungen Saceil Balb/saxiska vargen(?) med vilken han fick Niall av fyra gisslan. Den samtida danske kungen Jarmerik kallas rik och förde mest krig i öst. ( Jarmerik samma som Ermanerik-Ermenrik-Jormunrek-Jermer-Jonarkr-Jarmund-Jarmarus-Larmund i olika källor och sagor. Hos Ammianus Marcellinus i Res gestae 31.3.1-2) Saxare, Franker och Frieser plundrade även vilt i Gallien, men i samliga fall kunde romarna rensa bort de vilda skarorna. Så t.ex. anföll Dux Theodosius i svepande rörelser på sin väg från London till York och fick de flyende att lätta på mängden plundrat gods för att undkomma./

/ 375/385 friser hakar på en svensk utvandring till Schweiz som tidigare hette Helvetia. Schweiz kan tolkas som Sverige med lokalt uttal. I Vita Columbani i så fall omtalat som "nationes Suaevorum" (se Behrens 2023,287). /

-- 385 e.Kr. Odolf lät lotten bestämma vilka som skulle utvandra under Hengistus och Horsas ledning. / I Danmark gör kung Svio likadant när ungefär samtidigt missväxt varat i flera år /

/ Finn Folcwalding gift med Hildeburgh ska ha varit kung 416-435. Han överföll sin gäst Hnaef och 5 dagars stridigheter utbröt. Se Beowulf och Finnsburgfragmentet/

429 e.Kr. stiftades 4 kloster, trots att Haron och hans folk var hedningar.

-- Kloster stiftades i Aedwirt/Aduard i Groningerland, i Blokzijl, i Winkel i West-Friesland och bortom Eems

/ enligt Divisiekronik från 1517 grundas kloster 449 i Auwoerden, Blocdyk, Winkel och ett i Danmark i Nibexwoude, av dess kung (Swerting?) och drottning. Därtill omtalar de Laet ( 1530,82) ett Monachodanum som fästning på en ö, dagens Monnickendam vid Amsterdam. Det finns även ett Monachodunum som latinskt ortnamn i England nu Nun Monkton i Yorkshire. Båda kan ange senromerska kloster. Krogstastenen U1125, Tuna sn Up kan omtala ett kloster ca 500-talet, men läsningen är osäker, diskussion hos Williams 2022,12ff).

Gravar från folkvandringstid och vikingatid är inte alltid så fyndrika. I Sverige innehåller de dock genomgående åtminstone kam och kniv I Danmark är det vanligt med helt fyndtomma gravar, även utan keramik eller pärlor, se tex katalog hos Birch Iversen et al 2021. Kan tolkas som tidig kristendom i Danmark, med kristen minoritet i en hednisk stat ungefär som i romarriket. /

442 e.Kr. Nordmännen plundrar, besegras av Richold.

449 e.Kr. Britten Vortigern tar hjälp av Hengist och Horsa mot pikterna. Frieserna Taeke Heerema och Douwe Hiddema är amiraler.

453 e.Kr. byggde Richold en stor kyrka mellan Staveren och Medenblik.

471 e:Kr. Richolds son Odilbald är gift med danske kungens dotter Haddinge.

-- En tioårig fred stiftades mellan danskar och frieser. Odilbald blev ståthållare i Westfalen.

-492 e.Kr. Efter kung Arthur blev friser, angler och saxare herrar över Brittanien. Britterna flyr till Bretagne och Gallien./Procopius talar i bok IV av de Bello Gothico om Angler och Frieser i Britanien, se Usher 1687,216/

--510 e.Kr. Danske kungen Harald plundrade Friesland, Westfalen och Teklenburg. Cochiliak fortsätter söderut och besegras av den frankiska prinsen Theodebert /516/.

548 e.Kr. plundrar danskarna grevskapet Tietenburg. Richold skickar Harke att plundra Danmark, återkommer med stort byte.

/ c565 e.Kr. Enligt Venantius Fortunatus slår hertig Lupus av Champagne plundrande daner och sachsare vid floden Lauena i Vestfriesland/

--570 e.Kr. Langobarder, saxare och frieser plundrar i Frankerriket. Saxare och frieser gör ett återtåg till ett hemland intaget av Sueven.

/ 580 e.Kr. enl Paul Aemilius ett vikingatåg med danskar och saxare under Childebert I´s tid /

-- ca 626 e.Kr. Låter Dagobert stifta kyrka i Utrecht.

671 e.Kr. Adgild är underkastad frankerna och lät de kristna ha sin tro i fred.

/Osmund II 75 621-696, erövrar Friesland 672, kallas Omunt där och återinsätter Radbod som friserkung 676 (C)/

697 e.Kr. Radbout skickar Gerlacus från Fositeland till att förstöra bl.a. Utrecht.

--717 e.Kr. frankerna intar Friesland och förstör alla avgudabilder.

726 e.Kr. från Danmark kom Horne, en son till Radbout och lät döpa sig.

ca 749 e.Kr. Gundobalds dotter Taekla gifte sig med Haaje Kamminga och deras dotter med Ode Botnia från Sverige.

Radbout dy förföljde de kristna och satte sin avgud på Ameland. Syvert hednisk präst i "'tOude Hof" (i Leeuwarden).

/Ca 750 Nordbor bosätter sig i Staraya Ladoga ( Asadov 2013,273)/

-- 760 e.Kr. även klostren äger slavar. Människooffer förekom fortfarande

777 e.Kr. byggde Gustavus/Goffe/Gosling Forteman en träkyrka i Almeenum helgad åt ärkeängeln Mikael.

779 e.Kr. anföll Nordmännen Friesland men blev sedan bortjagade.

784 e.Kr. nya anfall med växlande krigslycka./Enligt Sigibert gör Saxare och Friser uppror/

-- före 792 e.Kr. Den frisiska hertigen Ubbo, bosatt vid Eems far med danskarna mot England.

-- 792 e.Kr. frieserna gör uppror och förstör kyrkor.

-- 794 kom 7 vikingafartyg.

-- skickade Karl Godescalc till danske kungen Sigifrid. På återvägen fick danskarna saxarna till att mörda Godescalc. /Gotricus eller Godfrey kallades Sigfrid, kung 777-810 /

797 e.Kr. kom danskarna med några skepp från Jylland, hämnades man från Staveren mm och plundrade Jylland.

/ 790-talet: Rus härjar på Krim (Asadov 2013,273)/

806 e.Kr. förstörde de kristna Fostes helgedom på Ameland. Samma år kom 5 danska fartyg och plundrade.

808 e.Kr. kom Olaus/Oele, danske kungens son och plundrade, men slogs tillbaka. /Olaus III kung 810-812/

810 e.Kr. befaller kung Gotrik danskarna att erövra Friesland. Sedan befrias de av Karl d Store. /Friserna fick betala 100 pund silver årligen till danskarna ( Kroman 1976,64)/

/820 e.Kr. Avvärjs ett vikingatåg om 13 skepp som sedan forsätter till Aquitanien/

826 e.Kr. byggs ett kloster i Dokkum där Bonifaas dödades.

835 e.Kr. blev Nordmännen efter svåra plundringar slagna av Ludvik d. fromme.

Not: Tåget efter befallning av den danske kungasonen Hendrik. Tid efter annan var man tvungen att på nytt idka plundring för att träna upp de yngre manskapen. Franska annaler omtalar fler plundringar 837. / Dorestad plundras årligen 834-837 (Kroman 1976,70)/

-ca 840 e.Kr. fartyg från Stavoren börja fara in i Östersjön. Danska kungen får ett linnetyg om året för snabb förtullning av deras fartyg.

-- 847 plundras Dorestad, gav för lite så vikingarna fortsatte uppför Rhen. /Enligt Rimberts bok om Ansgar kap 20 finns det inga fattiga i Birka vid denna tiden, däremot i Dorestad och dit skickas Katla av sin mor för att dela ut almosor. De stora skattenedläggningarna är från 850 talet dit hälften av alla depåer dateras /

--863 Erik de Noorman bortjagad men återkommer.

--874 e.Kr. Rollo kommer från England och plundrar. Fortsätter till Frankrike. /Gånge Rolf, 855-932, deltog först i de danska krigen mot Alfred d. store för att sedan byta sida( se Depping 1826,225ff, Gånge Rolfs saga hos Liljegren 1818,218ff), grundar Normandie 911. För en historikers syn se här /

876 e.Kr. kom Nordmän från Frankrike och avtvangs sitt byte.

880 e.Kr. efter att ha plundrat i Sachsen kom Nordmännen till Friesland, blev slagna i Embderland.

-889 e.Kr. kom 100.000 nordmän till Maasmynningen och härjade. 890 kom tyske kungen Arnold med en stor armé mot deras läger och slog dem. Då dog deras ledare Sigefrid och Godfrid. / Enl. Altaich annalerna stod slaget vid Löwen /

Ode Botnia( dy?) från landet norr om Sverige gifte sig med Taeke Camminga.

1007 e.Kr. svåra vikingatåg./ Enligt Sigibert förstör nordmännen Tiel år 1009 och Utrecht år 1010/

Vid denna tid for några frisiska adelsmän från Weeser till landet bortom Island, förlorade sina skepp vid guldkusten, ev Mexico, och kom hem med det första guldet och silvret från dessa länder. / Detta var möjligt eftersom Holland hörde till Knut den stores rike som därtill omfattade Norden, England och Island mm. Resor över Atlanten fullt möjliga i enkla båtar i lugnt väder vid midsommartid ( jmfr Ossians sånger och Brendan). Haplogrupp X2 finns i Europa och Nordamerika liksom Y-kromosonens R1a och Folsomkulturens spetsar liknar Solutreétidens, dvs istidens, varför tidiga resor i nordatlanden där man har landkänning är fullt möjliga. Tbc finns hos bovider i Amerika och sägs ha överförts till människor i Europa genom sälar. Färder, med båt eller utefter isranden i slutet av istiden förefaller mig plausiblare. Se även artikel i decembernumret 2014 av World Archaeology. /

/ Söderut for Erik Blodyx som dog i Spanien ca 950 (Agrip). Olav d helige var i Gibraltarsundet innan han återvände till Norge (Heimskringla) Harald hårfagres son Gundered dog i strider mot biskop Sisnando nära Santiago år 968 (Historia Silense). Om fler sådana vikingatåg, alla efter 881 se Christys 2015 /

/Sena svenska vikingatåg finns omnämnda hos Lindkvist 1988,58ff. Tex för år 1142, 1161, 1197,1201,c1220, 1240 och 1300.

Adamczyk 2014,278ff visar att alla ännu på 1100-talet går på plundringståg, även polacker.

Några tidiga vikingatåg omtalas hos Stang (1996,141ff): Östliga eruler mot Byzans 267,269. Västliga eruler mot Gallien 286. Eruler mot Spanien 409,455-456,459. Blev slagna i Donegal på Irland 617 och 580 besjöngs frankernas segrar över Daner mm. Ros deltar i den persiska belägringen av Konstantinopel 626 osv./

Hedniska överstepräster enligt Hamconius:

Hajo, son till Friso

Vitho, ca 30 eKr

Serapio, ca 70 eKr, i Leeuwarden, låter avrätta den kristna Aegistus

Harco 1, son till Serapio, ca 120 eKr, organiserade en högskola

Synna, ca 165 eKr, på hans tid fanns några kloster, förföljde de kristna

Harco 2, ca 310 eKr

Vitho 2, åter kristna i landet, biblioteket i Stavoren brinner, död 432 eKr

Poppo, ca 676 eKr, skrev handböcker och om Hengists sjökrig

Sivardus, ca 770 eKr, förföljde de kristna, skrev en historiebok

Occo, skrev böcker och jagades ut ur landet

Litt.

D Adamczyk, 2014 ,Silber und Macht, Wiesbaden.

F Behrens 2023, Der Tierstil II im Merowingererreich, Berlin.

R Birch Iversen, S Vestergaard Laursen, N Helt Nielsen 2021 Døden i centrum : yngre jernalders gravfund i Region Midtjylland. Höjbjerg.

A Christys, 2015, Vikings in the South, London.

(C) P Winsemi 1742 Chronyk van Friesland, Ferwerda.

G Depping, 1826, Histoire des expéditions maritimes des Normands et de leur etablissement en France au dixième siècle I, Paris.

B Dreyer, 2009, Arminius und der Untergang des Varus, Stuttgart.

G Ekholm 1927, Nordischer Kreis, Reallexikon der Vorgeschichte.

K Horedt 1991, Makedonien am Hindukusch. In: Mitteilungen der Berliner Gesellschaft für Anthropolopgie, Etnologie und Urgeschichte 12.

E Kroman, 1976, Det danske Rige i den äldre Vikingetid, Köpenhamn.

J de Laet, 1630, Belgii Confederati descriptio, Leiden.

JG Liljegren, 1818, Skandinaviska Fornålderns Hjeltesagor I, Stockholm.

T Lindkvist 1988ff, Plundring, skatter och den feodala statens framväxt, Uppsala.

N Lukman, 1981,Frode Fredegod - Den gotiske Fravita, Köbenhavn.

J Martens 1992, Borremose in North Jutland - a Fortified Settlement in the Early Iron Age, Barbaricum 2.

P Schrijver 2017, Frisian between the Roman and the Early Medieval Periods: Language contact, Celts and Romans: In Frisians and their North Sea neighbours, Woodbridge.

Sigebertus Gemblacensis, 1111,Chronicon sive Chronographia, Gembloux.

H Stang 1996 The Naming of Russia, Meddelelser 77, Oslo universitet.

J Usher, 1687, Brittanicarum Ecclesiarum Antiquitates, London.

Døden i centrum : yngre jernalders gravfund i Region Midtjylland

Birch Iversen, Rasmus; Vestergaard Laursen, Stine; Helt Nielsen, Nina; Jysk Arkæologisk Selskab

2021.

H Williams 2022, De äldre runorna i Uppland från 100-tal fram till 600-tal. I: Tyde den som kan. Upplandsmuseets skriftserie 13.

Jozef Saers