Harald Blåtand, dansk vikingakung 958 - 987. Han kallas även
Harald Gormsson och var en stark härskare och stor krigare.
Han erövrade Holstein och gjorde en stor del av södra Östersjökusten
till en dansk provins som styrdes från Jomsburg/Julin/Wollin på ön
Rugen vid Odermynningen i Vendland Med honom börjar en dansk
storhetstid som fortsatte under Sven Tveskägg och Knut den Store
då Danmark omfattade både Östersjöns och Nordsjöns stränder,
inklusive England.
Haralds fader kung Gorm var hedning, men gifte sig med en dotter
till den kristne engelska kungen Ethelred av Mercia vid namn Thyra.
Två söner växte upp. Den äldre Knut dog vid en belägring av Dublin.
Thyra framförde dödsbudet försiktigt till den gamle kungen som själv
fick lista ut vad som hänt. Sorgen fick den gamle att dö och han
begravdes i Jelling i sydöstra Jylland.
I Jelling finns vid kyrkan två runstenar och två stora högar. Högarna
är större än kyrkan, vardera ca 70 m i diameter och 11 m höga. Med
branta sidor och stor platå mittpå. De byggdes efter 958 av grästorvor,
från en lättare sandjord i mitten och med skal av täta, tyngre
lerjordsgrästorv som ytterskal. Eftersom Danmark kristnades 960 medan
högbygget ännu pågick, fick högarna inte den rundade, toppiga formen.
Högbygget avbröts altså i förtid. Överst på den norra högen fanns
länge en brunn. Denne brunn sinade 1819 varvid man gick ner för att
undersöka den och fann en gravkammare. Denna fint panellerade kammare
var byggt i en bronsåldershög som ingick i en grupp högar från
bronsåldern runt Jelling. I kammaren som var ca 6 x 3 m stor hittades
rester av en kista, en häst, en silverbägare, ett ljus och lite till.
Hålet i kammarens tak var forntida och inget spår av den döde syntes
till. Kung Harald hade grävt upp den döde och begravt honom på nytt
i den första träkyrkan i Jellinge. Därmed hade Gorm föga renlärigt
blivit postumt kristnad, något som även den döde i Ladby-skeppet på
Fyn kan ha vederfarits. Vid de arkeologiska undersökningarna omkring
1978 kom hans ben att hamna på museum, men han är numera, år 2000
återbördad till kyrkan i Jelling.
Sydhögen var helt tom och byggdt över resterna av en stenkammargrav
från stenåldern. Från andra sidan, in under Sydhögen och in i
Nordhögen hade det funnits en stor stensättning i form av ett skepp.
Den var mer än 170 m stor och vid "masten" stod Haralds runsten.
Lavar hade vuxit på stenarna i 20 -30 år innan sydhögen täckte dem.
En liknande jätteskeppssättning finns också vid det närbelägna Bäkke
samt vid det gamla kungasätet Lejre, söder om Roskilde på Själland.
I Jelling kom den nya kyrkan att byggas mitt i stensättningen som
också bidrog med sten när stenkyrka byggdes.
Den unge Harald for liksom sin bror mycket i viking, men vid den tiden
förlorade vikingarna stort i England, så han plundrade oftare i öst.
Danskarna hade på den tiden en del att säga till om i Norge och kung
Harald blev inblandad i tronstriderna där och tillsatte en tid en egen
jarl att regera Norge åt honom. Sedan ville tyskarna med vapenmarkt
kristna danerna, men Harald ville ej. Först blev tyskarna under
kejsar Otto I slagna vid Danevirke av den gemensamma dansk-norska
armen, men återkom sedan och erövrade Jylland upp till Limfjorden.
Senare när Harald blev kristen blev kejsaren Gudfader åt sonen Sven.
När den unge Richard blev hertig av Normandiet och franska kungen Ludvig
anföll honom, kom Harald år 945 till undsättning med sin flotta.
Styrbjörn Starke från Sverige invaderade sedan Danmark och tog Harald
fånge. Kung Harald gav honom sin dotter Thyra och föjde med till
Sverige. Före slaget vid Fyrisvallarna smet kung Harald hem igen med
sin flotta. Erik Segersäll vann sedan över Styrbjörn. Den landsflyktige
Styrbjörn fick sedan Jomsburg i förläning.
I kungens frånvaro lyckades drottning Thyra förstärka Danavirke, en
mur som går tvärs över södra Jylland. Hon sade till tyskarna att den
byggdes för att kontrollera de vilda danerna så attt de bara kunde
komma ut ur Danmark via en port Dessutom var hon listig vid
förhandlingarna och efter tre år var tyskarna borta från Jylland.
När hon sedan dog sörjdes hon mycket och man mindes henne som Danmarks
Bod.
Med Gyrid fick Harald sönerna Håkan och Sven. Håkan for till Lettland
där hans flotta gick honom förlorad och istället tog han krigsbytet
från de inhemske och gifte in sig bland Semgallerna. Likande hade
tidigar skett i Danelagen i England.
När kungasonen Sven blivit lite äldre ombesörjde fosterfar Toke hans
vidare utbildning. Ungefär som när en riddare blev väpnare några år
vid en annan riddares borg. Toke hade en gård i Lund där han byggde
en kyrka, föregångare till S:t Gertrud och reste en runsten.
Vid ett besök vid hovet i Jelling hände sig att i fyllan och villan
att Toke sade att han kunde skjuta äpplet från sin sons huvud. Kung
Harald tyckte det var kul och krävde att Toke skulle stå vid sitt
ord. Så i nyktert tillstånd tog Toke tre pilar, äpplet placerades
på pojkens huvud och pilskottet lyckades. Tillfrågad av kungen vad
han skulle med de två kvarvarande pilarna svarade han att om han
missat var de ämnade för honom själv och kungen.
Sedan hände sig att kung Harald ville att flottan skulle flytta en
mycket stor sten fån norra Jylland till Jellinge. Det ledde till att
de danskar som ännu var hedningar gjorde uppror och sonen Sven kom
att leda dem. Det blev inbördeskrig och Trelleborgar anlades,
stormades och brändes i omgångar. Erik Segersäll från Sverige passade
på i ett skede av krigen och erövrade Danmark. Kung Harald flydde
till Jomsburg vid Östersjöns sydkust och Svens almogehär brände
kyrkor. Sedan kom kung Harald tillbaka med en här och vid Helgenäs
möttes de stridande. Under striderna behövde kung Harald gå avsides,
något som Toke såg. Med ett välriktat skott sköt han kungen och sårad
fördes han tillbaka till Jomsburg där han dog 1.11.980. an hade då
regerat i ett halvsekel, först tillsammans med sin far Gorm och
därefter själv. Han dog inte ärorikt i krig utan av hög ålder, därav
namnaet Blåtand. Hans lik blev fört till Roskilde och med festligheter
garvlagt i den kyrka han själv byggt. Senare blev han ombegravt under
en av fyra pelare i kyrkans mitt. En blå tand lär också förevisas. Den
nye kungen Sven blev efter en del äventyrligheter åter kristen vid en
vistelse i England.
Den stora stenen, 2,5 m hög och vägandes 10 ton blev dekorerad med en
Kristusbild på korset och en runslinga som omtalar att Harald enade
och kristnade danerna. Därmed fick han sin plats i historien som
anfader åt dagens danska regent, drottning Margaretha.
Bredvid finns en mindre sten över Gorm och Thyra. Dessutom finns i
södra Jylland ytterliggare 4 stenar, resta efter drottning Thyra,
efter de som byggde Thyras hög, efter Haralds polska prinsessa, och
efter Tokes far.
Jozef Saers.
Tillbaka