När arkeologer ska till att fira en kollega händer det att man ger ut en festskrift. Då letar man i skrivbordslådor och museimagasin efter material. Så ska man fira en sextioåring är lyckan stor när man hittar 3 guldringar att skriva om. Fyndort: Hesselby i Uppland enligt artikeln i tidskriften Offa. Nu finns det fler än 30 Hässelbyar i Sverige men inget Hesselby. Det gör nu inte så mycket för fyndet köptes in till ett museum i Hamburg i Tyskland via bröderna Abel år 1888. Upphittat vid plöjning på greve Bondes marker i Spånga år 1887 sades det. Alla inblandade visste att det var en olaglig affär, såväl i Sverige som i Tyskland, men tidens gång kanske förlåter, så därför vågar man presentera fyndet nu.
En av ringarna uppvisar "våffelmärken" efter att en gång ha fastnat i en plog eller harv. Guldringarna har gjutits och hamrats till en rundad form. En ring visar i änden en smal tunga som vikts bakåt mot undersidan. Sedan kan man också se att man använt mejsel för att hugga till en ring. Till slut har ringbitarna vägts ihop. De tre guldringarna väger tillsammans 214,18g vilket motsvarar 47,09 senromerska guldmynt av en sort som kallas solidi. Fyndet är ganska typiskt för folkvandringstiden då man gjorde om mynt och krigsbyten till betalningsringar. Värdet av 2 solidi motsvarar en arbetares årsinkomst, så det rör sig om en nätt liten förmögenhet. Det är möjligt att man lagt till ett guldmynt för att komma upp i jämna 48 solidi. Fynd med jämna antal solidimynt är vanliga, särskilt på Öland. Förmodligen har skatten legat nedgrävt under golvet i ett hus och sedan gått förlorat, tex genom att ägaren hastigt dött. Kan man lista ut närmare var fyndet gjordes, kan man alltså också veta var man bodde i dåtidens Hässelby. Har någon hört ett rykte om fyndet, om än så vagt, kan det leda till fyndplatsen.
Jozef Saers
Tillbaka