Zweedsbrood
Efter kriget tackade en holländska 1951 vid sitt besök i Sverige för brödet svenskarna gett dem att äta i slutet av kriget. Ingen visste något, det hade ju varit insamlingar till så mycket under kriget. Min mamma som bodde i Gouda under kriget har bara berättat om matbombningar med bla torkade bananer som hon inte klarade att äta Hon har även berättat att maten i första hand gick till sjukhusen.
Nico Scheepmaker berättar i sin bok Het zweedse wittebrood från 1979 det jag refererar här nedan.
Tre fartyg stod svenska röda korset för och 5 utrustades av holländska exilregeringen i London. En av båtarna anges som från schweisiska röda korset. De avreste från Trelleborg till Delfzyl vid tyska gränsen. Tre st 28.1.1945, en 8.3, två 3.2 och en i början av maj. totalt mer än 14000 ton mat och mediciner. Sedan togs det på mindre båtar till Amsteredam, Rotterdam och Utrecht med omgivningar. Tyskarna satte sig mycket på tvären men tillslut blev det första brödet bakat 27.2. Mot uppvisande av speciella kuponger delades det ut gratis, ett bröd om 400g tillsammans med 125 g margarin. En antecknade att han fått det 9 gånger och det delades även ut utanför kärnområdet, i Groningen tex. Brödet var vitt, av högre kvalitet än regeringens (med ärtmjöl, havre mm) som man kunde köpa om det fanns att få och man hade kuponger. Receptet löd: 50 kg mjöl, 30 l vatten, 1 kg jäst och 1 kg salt för 85-87 bröd. Ransonen var på våren, under hungervintern, 1 kg potatis och 1 bröd varje vecka. Frukt låg på 0,5 kg om året. I London var ransonen ca 2500-3000 kal men i Holland 1941-44 var kupongansonen 2400, sen sjönk den stegvis till 450 i januari 1945, 340 i februari, incl hjälpen steg den till ca 600 för att sedan i slutet av april åter vara nere i 450 och 230 i början av maj. Först efter 17 maj steg den sakta och då kom åter matutdelning från stadens kök igång, i tex Amsterdam. Tyskarna fortsatte under tiden med att frakta mat ut ur Holland, det stoppades först 21.6 då 68 fartyg lastade med mat hindrades från att lämna Holland. Framåt hösten hjälpte frivilliga till med skörden och 1946 var det Hollands tur att hjälpa det hungrande Tyskland
Folk från städerna försökte få mera att äta genom att tigga hos bönderna och vandringarna blev längre och längre. Cyklar togs i beslag av tyskarna som också satte holländska män i tvångsarbete i Tyskland, mellan 0,5 och 1 miljon. Första dagarna efter krigsslutet vandrade dessa hem igen och det korkade igen alla vägar i 3 dagar eller mera.
Matbombningarna började 29.4 och slutade 8.5. Burkarna kastades ut från flygplan på ca 150ms höjd på vissa ställen, tex det som var kvar av Schiphol. Trasiga burkar sändes genast till sjukhus, de som arbetade med hopsamlandet kunde ta direkt från marken och vanligt folk fick vänta på den rättvisa fördelningen, vilket tog ca 2 veckor.
I Gouda var det ingen ström och inget vatten efter 9.4, 11.4 var hela Amsterdam utan ström. 8.2 var jullovet slut och 2 tim skolgång i veckan började.
Många låg tillslut hemma och var sjuka. En släktnotis förtäljer hur mormor gav sin smörgås till morfar så att han skulle orka gåt ill jobbet som postiljon.
Mot slutet av kriget bombades det en hel del och V2 rakter tillverkades i tex Gouda och avfyrades från Holland.
Efter kriget, i juni när poliklinikarbetet avrundades, började läkarna åter göra hembesök. De upptäckte då att hemmafruarna var slutkörda och hemmen inte längre sköttes så bra som förr.
För sitt motstånd under kriget fick Amsterdam 1946 tillföra mottot:"Hjältemodig, ståndaktig, barmhärtig" i sitt vapen.
Krönika för slutet av kriget:
Juni 1944:
6. Dagen D
10. Skuptörerna Gerrit van der Veen och Johan Limpers skjutna av tyskarna. 18.000 telefonförbindelser brutna i Amsterdam.
15. V1'or avfyras mot England.
Juli:
20. Hitler skada vid ett attentat.
21. Razzia efter unga vuxna börjar, för arbete i Tyskland.
25. Utegångsförbud i Amsterdam efter 22.00
27. Amerikanarna bryter igenom väster om St. Lô.
Augusti:
10. Begränsningar i spårvagnstrafiken.
15. Södra Frankrike befrias.
27. Paris befriat.
September:
4. Bryssel befriad. Utegångsförbud i Amsterdam nu från 21.30.
5."Dolle Dinsdag", galne tisdagen, tyskar na lämnar, holländska nazister evakueras. Utegångsförbud i Amsterdam från 20.00. Inhemska Stridsmakten (BS) upprättas.
6. Posten slutar praktiskt taget att fungera.
7. Telegrafverket slutar, beredning av öl liksom banketter mm förbjudna.
8. Första V2 över London.
12. Begränsad spåvägstrafik, endast under rusningstid, före 10.00 och efter 16.00.
17. Allierades luftlandsättning vid Arnhem. Järnvägsstrejken börjar. Maastricht befriat.
21. Tyskarna förstör Schiphol och Amsterdams hamnar.
22. Striderna vid Arnhem slutar. I Amsterdam gas endast mellan 17.00 och 20.00, el bara på dagtid.
Oktober:
9. Elleveranser till civila upphör i Nordholland och Utrecht ( ( Sydholland en månad senare).
12. Spårvagnarna i Amsterdam slutar gå.
13. Upprop för potatisplugg i Drente.
23. Storstilig matservering genom centralkök börjar.
25. Gasleveranser till civila upphör i Amsterdam
November:
1. I Amsterdam bryts träbeläggningar på gator, träbroar och hus rivs för att få bränsle. Träd fälls (till slut 20.000 av totalt 34,000 träd och 4600 hus var sedan rivningsobjekt).
11. Stor razzia i Rotterdam. 54000 män mellan 17 och 50 år får gå till Utrecht för vidare transport till Tyskland.
26. Allierade bombar sönder huvudkontoret för Sicherheitspolizei i Euterpenstraat i Amsterdam, 54 civila döda.
December:
1. Tyskarna rekvirerar 77 spårvagnar med motor och 56 vagnar till från Amsterdam.
3. Brödransonen minskas till 1000g/vecka i Amsterdam.
4. Hungervintern börjar.
13. Allmänt förbud mot att använda el. Biografer och teatrar stängs.
14. "Liese-Aktion", alla ska arbeta åt tyskarna.
16. Ardennerslaget, tyskarna går till motoffensiv.
Januari 1945:
4. Kallelse för alla män mellan 18 och 40 att anmäla sig för arbete i Tyskland.
15. Brist på potatis gör att man i Amsterdam ransonerar ut 3 kg sockerbetor istället
27. Brödransonen minskas till 500 g/vecka i Amsterdam.
28. Auschwitz befrias av ryssarna. Första svenska båtarna med mat kommer till Delfzijl.
Februari:
2. Sophämtning och sopförbränning upphör i Amsterdam.
8. Jullovet slut, två timmar/vecka skola
10. Radiocentraen i Amsterdam stänger av hälften av anslutningarna.
14. Kommunen Amsterdam ordnar begravning i kartongkistor för återanvändning "wisselkisten", eftersläpning i begravningsväsendet. Zuiderkerk magasin för lik som ligger och väntar i mer än 5 dagar.
22. Ijsellinjen stängs för privattrafik. Införsel av livsmedel österifrån omöjlig.
27. Första utdelningen av svenskt vetebröd och margarin från Svenska Röda Korset.
Mars:
3. Britterna bombarderar Bezuidenhout.
7. Första amerikanska armen går över Rhen vid Remagen.
8. Femtiofyra politiska fångar skyts som hämnd för attaken på polisgeneralen Rauter te Woeste Hoeve.
15. Skolorna stänger.
April:
1. Femtusen telefonabbonemang avstängda i Amsterdam.
5. Stopp för alla radioanslutningar.
7. Samtal börjar med tyskarna om matförsörjningen.
11. Hela Amsterdam utan ström.
12. Roosevelt dör, efterträds av Truman.
14. Broar kan bara öppnas med handkraft, larmen till brandkåren avstängda. Varannan dag mat från stadens centrala kök.
17. Wieringermeerpolder vattenfylls av tyskarna.
18. Brödransonen minskas till 400g/vecka.
24. Centrala köken öppher med all verksamhet.
25. Amerikanska och ryska trupper möts vid Torgau ad Elbe
28. Mussolini mördas av italienska partisaner.
29. Första matbombningarna på flygplatserna Terbregge, ypenberg, Valkenburg och Duindigt.
30. Matbombningar i Teerbregge, Ypenburg, Valkenburg och Duindigt, Hitler begår självmord.
Jozef Saers