Utdrag ur Studier i Vendels socken bebyggelsehistoria

3-betygsuppsats från 29 oktober 1969

av Jozef Saers

s38

Översikt över högarnas storlek.

Nedre delen av tabell 11

tid ............... 4 ....... 5 ....... 6

....... - 600 .. 11 .. 6,09 .. 2,56

600-talet ... 17 .. 5,65 .. 1,27

700-talet ..... 7 .. 7,14 .. 1,67

800-talet ..... 5 .. 6,17 .. 5,07

900 - ............ 5 .. 8,60 .. 2,70

s39

4: antalet högar med känd diameter

5: genomsnittlig diameter

6: standardavvikelse

Av tabellen framgår att högarna är som mest likformigt byggda under 600- och 700-talen då standardavvikelsen är som minst. Vidare är vikingagtiden, och då isynnerhet 800-talet kännetecknat av en stor variation vad beträffar högarnas storlek, något som även kännetecknar de äldsta högarna. Ottarshögen har här utelämnats eftersom den skulle ha snedvridit resultatet alltför mycket.

...

När högens diameter ökar följer inte av det att höjdens också ökar i samma grad. Det största antalet låga högar finns från 900 -1100 medan 600- och 700-talen har övervägande högre högar.

Frågan är om man inte ur all denna variation får utläsa ett gravskicks uppkomst, konsolidering under 600-t och 700-talen samt slutligen dess upplösning. Vad det sistnämda anbelangar behöver det inte vara endast kristendomens framträdande som åstadkommer den utan också återgången till äldre bruk med storhögar samt uppförandet av ättehögar, där flera generationer kan ha gravlagts i samma hög.

...

s41

Den vendeltida bebyggelsen, en sammanställning

Tabell 13

Hamna .......................... 2 ...... 3 ...... 4 ...... 5 ........ 6 ...... 7 .... 8 ... 9 . 10 .. 11 .. 12 .. 13 .. 14

I Åkra hamna .............. 17 ... 16 ... 126 ... 11,4 ... 2,7 ... 12 ... 2 ... 1 ... - ..... - ..... - ..... 1 ..... -

II Gryttby hamna .......... 9 ... 45 ... 260 ... 23,5 ... 2,0 ... 35 ... 8 ... - .... - ..... 1 ... 1 ..... - ...... -

III Karby hamna ......... 15 ... 30 ... 236 ... 21,4 ... 2,8 ... 20 ... 5 ... 3 ... 2 .... - .... - ...... - ...... -

IV Tunbo hamna ........ 13 ... 20 ... 169 ... 15,3 ... 2.7 ... 14 ... 4 .... - .... - .... - .... 1 ...... - ...... -

V Bergby hamna ........ 10 ... 11 ... 160 ... 14,5 ... 2,7 ..... 7 ... 1 .... - .... 1 ... 1 ... 1 ..... - ...... -

VI Spittaby hamna ..... 15 ...... - ....... - ....... - .......... - ....... - ..... - ..... - .... - .... - ..... - ...... - ...... -

VII Kjettslinge hamna .20 ..... 4 ... 154 ... 13,9 ... 3,0 ..... 2 ... - ..... - .... 1 ... - ..... - ...... - ...... 1

Sammanlagt ............... 99 . 126 . 1105 . 100,1 .... - ...... 90 . 20 .. 4 ... 4 ... 2 ... 3 ..... 1 ...... 1

s42

hamnorna omfattar olika mycket ödemark varför variationen i storlek inte behöver betyda något. De hamnor som nuförtiden är mest uppodlade är Gryttby och Karby hamnor medan de till ytan så stora hamnorna Kjettslinge och Åkra till större delen utgöres av skogar.

Spittaby hamna saknar helt fornlämningar. Enligt 1928-års inventering fanns där 3 misstänkta högar som dock alla utelämnades vid den slutgiltiga numreringen. Detta betyder att det område som hamnan omfattar först blev bebyggd under medeltid då man redan börjat begrava sina döda på kyrkogården. Eftersom man dessutom knappast gör ren ödemark till en egen hamna så bör den bevarade hamnindelningen vara från medeltiden. Givetvis kan fortfarande hamnorna i det centrala Vendel vara betydligt äldre, man kan ha nöjt sig med att indela de f.d. ödemarken på nytt.

....

s45

...

I alla hamnorna utom Spittaby finns en gård vars gravfält börjar i vendeltiden eller redan i slutet av folkvandringstiden. vad sedan gäller den administrativa indelningen så är det inte meningsfullt att dela in en socken i befolkningsmässigt olika stora områden i en bygd som helt levt på vad ett primitivt jordbruk gav. Skatten som man t.ex. kan ta ut i en sådan bygd bör stå i direkt proportion till antalet personer som kan

s46

bruka jorden. i tabell 13 kolumn 5 visas den stora variationen vad beträffar antalet fornlämningar hamnarna emellan med Åkra, som har det lägsta antalet, 11,4% och Gryttby hamna med 23,5% av socknens totala antal. Om alla hamnorna varit lika folkrika vid forntidens slut och koloniserats under lika lång tid och med samma förutsättningar vad jordbrukets bäring beträffar, så skulle alla 6 hamnor ha haft 1/6 = 16,7% av totala aantalet gravanläggningar. Nu varierade tiden för första gårdens tillkomst med 200 år, enligt tabell 14 kolumn 4 och 5, och det skulle kunna ge ett fel på högst 1/3 av 600 år = 0,33 av dessa 16,7%. d.v.s. att värden som 11,1% och 22,3% skulle vara likvärdiga. I det första fallet är det en kolonisation med snabb expansion och i det senare fallet en tidig kolonisation med långsam expansion. I tabell 13 kolumn 5 är det endast Gryttby hamna som har ett högre värde, 23,5%, detta trots att i denna hamna skett ens tor förstöring av gravar och gavfält. Såvitt jag förstår så kan med så olika fornlämningstäthet i hamnorna och därmed olika befolkningstäthet och därmed så olika skatteunderlag, hamnorna under forntiden aldrig ha varit befolkningsmässigt likvärdiga. Snarare har detta varit fallet en gång under tidig medeltid då Spittaby hamna ännu inte var färdigkololniserad och före jordeböckernas tid där just denna hamna är den folkrikaste och den med största skatteunderlaget.

För den vendeltida bygden blir utseendet något som påminner om en mängd ensamgårdar skilda åt från varandra genom stora obebyggda trakter, som först långsamt röjes upp allt eftersom nya gårdar anläggs, nära den redan etablerade gården eller längre bort, men alltid med gott om mark för ytterliggare expansion.

s47

Kolonisation eller inhemsk utveckling vid övergången mellan folkvandringstid och vendeltid.

Från stenåldern finns i Vendel sn såväl boplatser, t.ex. Bergby, som lösfynd, t.ex. stenyxor. Inte avviker socknen från de kringliggande i någon större grad, Vendel har 61 stenyxor, Tierp 53, Björklinge 96, Viksta 22 doch Tegelsmora 10 yxor ( G.Ekholm 19151, Tabell II gällande för Uppland 1912. Studier i Upplands bebyggelsehistoria I Stenåldern, Uppsala )

Annorlunda är det under bronsåldern: Vendel har inga fynd av bronsföremål, Tierp 7 fynd med 10 bronser, Björklinge 3 bronsföremål, Tegelsmora och Viksta, som redan under stenåldern är dåligt representerade i fyndmaterialet har ingen av dem några bronsföremål (Ekholm 1921, som ovan del II ). Det intressanta här är Vendels fyndfattigdom. Jag menar att den visar att socknen i det närmaste varit obebodd under denna tid. Möjligen kan några få jägare ha livnärt sig där.

Vidare saknas i inventeringen gravfält av äldre järnålderskaraktär och fynd äldre än från folkvandringstiden. Även under den äldre järnåldern bör socknen ha varit närmast obebodd.

I slutet av folkvandringstiden anläggs åtminstone 2 gravfält, det i Husby och det i Tunbo samt eventuellt det i Kjettslinge. Dessa åtföljs sedan av flra nya gravfält och i slutet av forntiden är nästan hela socknen täckt av gravfält och gårdar som hör till gravfälten.

Det rör sig alltså om en ren kolonisation av ett tidigare nästan öde område. Kolonisatörerna bör ha kommit söderifrån, centrala Uppland och Mälardalen, områden med vilkas fynd Vendel-materialet har stora likheter.

Addendum

Anton Seilers doktorsavhandling i 2 delar från 2001 är givetvis fullständigar än ovanstående:

I skuggan av båtgravarna : landskap och samhälle i Vendels socken under yngre järnålder. Anton Seiler. Stockholm : Arkeologiska forskningslaboratoriet, Univ., 2001 (Theses and papers in archaeology. B 7)

Området mellan sockenkyrkan i Tunbo och Vendlas hög ser jag som ett enda stort gårdskomplex.

Ottarshögenn kallades ursprungligen Utters hög, dvs en kungshög. Husby som gårdsnamn är då särskilt passande. mellan högen och Utters källa lär det enligt folktron finnas en gång.