Sankt Josefsföreningen - Katholska Handtverkareföreningen

Kolping, Katholischer Gesellen Verein Stockholm

Protokoll 1904

----------------------------------------------------------------------------------------

Sammanträdet

Nyårsdag. 1904.

Godt nytt år! Det var dagens

obligatoriska hälsning, men den åtföljdes också

af ett handslag, ”kraftigare än vanligt”.

Vid herr präses inträde tillönskades han

af alla med ett ”Godt nytt år”.

Enligt förening-sed upplästa herr präses vid

årets 1sta dag stadgarna ur föreningsregle-

mentet.

Som hedersledamoten herr F.Cornéry var

närvarande, frambar herr präses till herr Cornéry ett

hjärtligt tack för de vackra porträtt af den nya påf-

ven Pius X, som han förärat föreningen till jul-

gåfva. Till svar på det tack herr präses egnat ho-

nom lofvade gifvaren att skänka föreningen ett porträtt

af samma påfve i glas och ram och som skulle blif-

va pendang till Kollpingstaflan.

Aftonens 1sta gemensamma skål dracks för Föreningens

framtid.

Sammanträdet

Söndag. d. 3. januari.1904.

Om aftonens sammankomst kan

blott sägas att de några närvarande i

all enkelhet och stillhet tillbragde sin

aftonstund.

Sammanträdet

Trettonde-dag – 1904.

Tre Konungars dag, har sedan år

tillbaka firats inom föreningen såsom dess

2dra Juldagsfest: Julgranen skulle åter strå-

la och de öfverblifna julklapparne från den

stora julfesten utdelas.

Herr präses inledde aftonens fest med upp-

läsandet af ett bref från föreningsmedlemmen Oskar

Degen hvilken i England sökte förkofra sig i

sitt yrke, brefskrifvaren slutade sitt lilla

intressanta bref med nyårshälsning till sin förening.

Derefter uppläste sekreteraren protokoll öfver

månaderna Nov.r Decemb.(1903.)

Nu skulle det återigen bli ”Jul” i föreningen.

Ungdomen tände granen och de små julklapparna

drogs fram. En hvar fick åter sin lilla nyttiga jul-

gåfva och var glad. Medan ljusen ännu strå-

kade från det vackra julträdet, afsjöng man uni-

sont dagens vackra sång –”Tre kungar fjärran från

Österlant”.

Derefter upptog h.präses till provisorisk med-

lem korgmakaren herr Fabian Rustige.

Slutligen bad sekreteraren om ordet för att

å föreningens vägnar få frambära ett tack för

det gångna året till medlemmen herr Theodor Kell-

ner för den it och uppoffring han visat föreningen

genom att söndagligen öppna föreningens dörr, tända

kronan och ombestyra allt öfrigt till medlemmarnes

trefnad. Theodor Kellner till ära utbragdes ett

lefve! Åtföljd af ett 6-falldigt hurra!!

I anslutning deraf och som ett erkännande för

visat nit, utnämde herr präses samme medlem

från provisorisk bibliotekari till definitif

sådan i föreningen.

Sammanträdet

Söndag. 10.Januari. 1904.

De närvarande, som utgjordes

af idel ”ungdom” om man undantager

en äldre medlem från ”la bella Italia”,

roade sig denna gång för ombyte skull

med ett gemensamt dominospel; för att

göra spelet intressant för de unga, utlade

herr präses som pris notter, både stora och

små. När man hade så spelat bort alla

nötterna och naturligtvis äfven ätit upp

dem, afslöts aftonens sammanträde

med afsjungandet af Kollping-sången.

Sammanträdet

Söndagen den 17.jan..1904.

Bland de som infunnit sig till det

rätt talrikt besökta mötet, såg man denna

afton ett godt antal äldre medlemmar, som ej annars

så ofta förekommer. Så märktes i sin ståtliga

gestalt föreningesns hedersfarbror, herr Alf. Fernlund.

Den som kom näst honom i respekt och aktninga

var om man undantager Seniorn, herr Rolewicz,

föreningens välkända och aktade tullnär Kg.

kammarskrifvaren herr E.Blomkvist, som fastän

från högre ort anbefallt att gå i sorg, honom de

svarta kläderna och den hvita halsduken vittnade

likväl var mycket munter och språksam.

Föreningens enda ”polack” herr Monkowsky, syntes

och bland de närvarande. Det är Polens trogne

försvarare: nämn blott ordet ”Ryssland – Polen” och

föreningens polack är strax redo att taga parti för

sitt arma fäderneland mot det despotiska fiende-

landet. Till slut märktes ännu en medlem från

föreningens gamla stam, nemligen husegaren

herr I.Schröde. Gemytlig som en ”bajrare” är

han, kan man om honom säga.

Bland dessa äldre stadgade medlemmar

rörde sig i broderlig endräkt ungdommar, för-

eningens hopp och framtid.

Sammanträdet

Söndagen. 24.Januari. 1904.

Sitt sista besök i föreningen var det, som

föreningsmedlemmen herr Böggemann gjorde i

afton. Den unge och trogne medlemmen, äm-

nade sig åter till sitt föderneland (Tyskland).

Där smakade brödet lika godt, om ej bättre

mente han. Herr Präses tog sig derför anledning

att i föreningens namn få tacka herr Böggemann

för visat nit och interesse, all den tid han tillhört

föreningen. För den resfärdige medlemmen höjdes ett

lefve, åtföljd af ett 3-falldigt hurra! Så draks hans

afskedskål och man sade sitt farväl från den trogne medlemm.

Som gäst för aftonen märktes målaremästaren herr Olof Nilsson.

Sammanträdet

Söndag. den 31.jan. 1904.

Som föreningens räkenskaper under

veckans lopp skulle granskas af Revisorerna,

så funno de medlemmar som ännu resterade

för gamla året lämpligt att i afton klargöra

sin skuld.

Herr präses påminte sjuk-kassans med-

lemmar om det allmänna årsmötet näst-

kommande söndag, samt om föreningens fast-

lagsfest, som skulle firas söndagen derpå.

Sammanträdet

Söndag.den.7.Febr.1904.

På grund af att medlemamrne i

i föreningens sjuk- och begrafningskassa

samma afton hade sitt allmänna års-

sammanträde upptogs största delen af af-

tonen af dess förhandlingar.

Bland de närvarande märktes hedersl-

herr E.Roesler, som till biljardspelar-

nes öfverraskning införde det s.k. biljard-

kägelspelet. De unge spelarne syntes

intresserade, och den gamle hedersledamt

instruerade dem i konsten. En annan

hedersledamot ej att förgäta, var föreningens

äldste medlem – ”allas farbror Reinarz”.

Välkommen blef och den gamle, som

ingen annan, och man blott beklagade att

den gamle hedersmannen, så sällan kan in-

finna sig.

Sammanträdet

Söndagen den 14.Feb.1904.

Herr präses öppnade sammanträdet

med att hålla ett föredrag, på medlems begäran

öfver en ofta förekommande fråga: nemligen:

hvarföre faller Påsk så olika? Med interesse

åhördes skälen derför, så att vid föredragets slut

hade nog litet hvar blifvit någodt mer kun-

skapsrika i ämnet.

Som den stora fastan under veckans lopp bör-

jade på allvar, har det alltid varik bruk i för-

eningen att söndagen förut fira en s.k. fst-

lagsfest. En sådan egde äfven rum denna afton.

Glanspunkten i programmet utgjordes af de

så omtyckta fetisdagsbullarna eller s.k. mun-

karna, som en hvar fick sig tilldelat, följde så

den efterlängtade fastlagsdrycken, benämd

”Bischopp”, som skulle mätta den svänska

bålen. Då en hvar fattat sina glas, önskade

herr Präses alla en välsigneserik fastetid.

Man njöt en stund af den goda varma drycken

och herr Consul Cella, som syntes särddes för-

tjust i sin bål. Kände sig manad att i före-

ningens namn tacka de goda systrarna, som

till föreningens öfverraskning fabricerat den goda

drycken äfvenså de läckra bullarna; för

systrarna höjdes ett lefve, åtföljd af trenne

trefalldiga handklappningar. Man njöt af den

goda varan till sista droppen.

Herr Präses erinrade äfven de närvarande

om föreningens stundande Jubelfest, som

inträffade 2dra söndag i Juli, samt uppma-

nade en hvar att på allvar tänka därpå och

föreslog att amn närmare skulle orda om detta

viktiga spörsmål 1sta sönd. I mars; då

en hvar kunde framkomma med förslag i

ämnet.

Till provisorisk medlem upptogs

herr Fridolf Nilsson.

Sammanträdet

Söndag. den. 21.Febr.1904.

Aftonens store öfverraskning var den,

som herr Präses meddelade de närvarande.

En hedersled. hade nemligen gjort herr Präses

uppmärksam på att ett hus fanns till salu

på söder och särdeles lämplig för föreningen.

Huset låg vid Högbergsgat. No 37.

Herr Präses uppmanade de medlemmar som in-

tresserade sig för det möjliga husköpet, att

under veckans lopp tage huset i skärskådande.

Söndagen derpå kunde man så närmare

delgifva sina intryck.

Sammanträdet

Söndagen den 28 Febr. 1904.

Protokollet för månad Dezember

upplästes. Strax derpå inleddes discussionen

om det föreslagna husköpet. På herr präses

frågan, hvilka af de närvarande tagit huset

i betraktande? reste sig de flesta!

Som en inldening upplyste hr Präses att

för huset begärdes en summa stor, 60,000 Kr.

(säger sex tio tusen kronor).

Herr Mankowski som bad om ordet, hade tagit

huset i skärskådande både invändigt och utvän-

digt och fann priset 60.000 kr. väl uppdrifvet,

sökte bevisa att huset omöjligt kund gifva

den afkastning som man minst borde beräkna,

nemligen 7 procent och tillrådde att man förr

borde se sig efter ett mera räntegifvande hus – än

de nu föreslagna.

Sedan åtskilliga talare haft ordet för och emot

husköpet, bad herr Präses at få framlägga

sin mening i saken och uppgjorde följande

plan: I så fall att husköpet komme till stånd

var det hr Präses mening att huset skulle stå och

förblifva i samma skick som det nu är, men

att på gården skulle en större föreningslokal byggas

jemte andra för föreningen ändamålsenliga lokaler.

På så vis skulle det nuvarande hyresbeloppet

oafkortat förblifva detsamma. Man instämde

allmänt i denna hr Präses sinnrika idé, samt

hoppades att det nu erbjudna tillfälle af ett lämp-

ligt föreningshus ej måtte slå fel.

Bland de intresserade för aftonen märktes

hedersl. Hr. Överöddra (Borås) och som

en liten välkomsthälsning för honom afsjungs

unisont Kolpings-sången.

Sammanträdet

Söndag . d. 6 Mars. 1904.

I anledning af att det var

1sta sönd. i Mars, hvars månad är sär-

skild egnat åt föreningens skyddspatron

den h. Josef, lyste ljusen kring Josefsta-

tyn, Honom till ära.

Herr Präses öppnade sammanträdet med

att erinra att 1sta-sönd. i Mars hade be-

stämds för att medlemamrne närmare

skulle få tillfälle att gifva sina

omdömen och framlägga sina förslag

om och hurr föreningens Jubelfest bör

firas! Meningen, antydde hr Präses, var

ej att i kväll fastslå någott program,

utan fastmer för att genom hörandet af de

närvarandes tankar och förslag, någorlunda

få en ledtråd till ett programs fastställande

af styrelsen.

På hr Präses fråga hvem som ville in-

leda discussionen, bad sekreteraren om

ordet och bad först att få framställa den

frågan till hr Präses, om ej i anledning af

Jubelfesten, den kort före infallande Josefs-

festen kunde inhiberas; då egde man

ett godt tilfälle att upplysa föreningens

hedersled. Och ledamöter om orsaken till fes-

tens inhiberande och inbjuda dem till

en kort därefter fallande Jubelfesten.

Herr Präses fann förslaget värd att tänka

på och undrade huru medlemmarna ställde

sig med detta förslag?

Herr Consul Cella menade att den år-

liga och tilltalande Josefsfesten borde äfven

i år firas på vanligt sätt, oafsedd den kort

derpå kommande Jubelfesten. Denna ma-

ning delades äfven af de flesta.

Huru själfva Jubelfesten skulle firas

därtill voro meningarna delade. En talare

föreslog i korthet följande: Aftonen förut,

välkomsthälsning i föreningen för de främ-

mande gästerna, hvilka i anldening af Jubel-

festen komma att bevista detsamma.

Jubileumsdagen, en högtidlig messa, som

på ”Josefsdagen” med festpredikan och afslut-

ning med Te Deum: Derefter utflykt till

någodt ställe af Stockholms vackra omgif-

ningar t.e.x. Drottningholm där festmid-

dag skulle intagas: måndagar tack och farväl

möte för de främmande gästerna!

Hr Mankowski menade att själfva Jubel-

dagen borde hälst firas, om möjligt på söder,

så att alla föreningens ledamöter kunde när-

var och fann, påföljande dag, lämplig för

en utflykt och önskade särskild att det

så natursköna icg historiska ”Skogkloster”

skulle för fremlingarnes skull, komma i åtan-

ke. Hr Mankowskis förslag syntes tilltala

de närvarande. Herr Consul Cella anslöt sig och

till den senare talaren, ansåg att festmiddagen

borde hållas å söder, rekommenderade Mose-

backe restaurant med sitt härliga och maka-

lösa läge. De flesta instämde.

Hr Präses bad att få upplysa att det är

en vacker sed inom föreningen, att vid ett

Jubileums firades, dagen efter Jubeldagen

låta läsa själamessa för föreningens aflidna

medlemmar och välgörare. Naturligtvis

skulle detta ingå i programmet.

Efter det åtskilliga talare haft ordet, beslöts

att öfverlåta saken åt Styrelsen, hvilken fick

i uppdrag att utse en ”festkommité”, som i

samråd med styrelsen skulle utarbeta

festprogrammet, hvilket i sinom tid skulle

framläggas för föreningen.

Hr Präses tackade för det visade in-

teressest och hoppades att en hvar skulle bidraga

efter förmåga, så att festen i ordets fulla

bemärkelse måtte blifva en verklig ”Juble-

fest”.

Sammanträdet

Söndag. d. 13. mars.

Som föreningens s.k. lilla Josefs-

fest inträffade lördag. D. 19. mars, föreslog

hr Präses att festens firande skulle uppskutas

till påfölljande dag – söndagen d.20de.

Förslaget gillades allmänt och så lofvade

hr. Präses att dagen till ära anskaffa ett fat

ifrån Antons Bierstube.

Sammanträdet

Josefs-dagen d. 20. Mars.

Mangrant hade medlemmarna in-

funnit sig för att fira sin lilla Josefsfest.

Hr Präses öppnade sammanträdet med att

hälsa alla ”välkomna”, höll ett kort

tal om föreningens sträfvan för sitt framtida

mål; gladde sig öfver att öfeningen inom

kort kunde blicka tillbaka på en 25-årig

verksamhet och framhöll att på föreningens

”Jubeldag” skulle de medlemamr särskild

utmärkas, som troget tillhört föreningen

i 20-år och därutöfver. På deras bröst

komme att fästas en utmärkelse medalj,

såsom ett föreningens tack och erkänannde

för troget och långvarigt arbete för förenin-

gens väl.

Hr Präses meddelade åfvan att redan

nu hade anmält sig till att öfvervara Jubileet,

om möjligt personligen Monsignore Schiffe, generalpräses

för Ungern i händelse af förhinder vice präses.

Derefter tillkännagaf Präses Styrelsens

tillsättande af Festkommiterade och blefvo

följande medlemmar utsedde.

Herr E. Blomkvist, hr A. Stocklassa,

hr Max Vellman och som ungdomens

representant herr A.Chenet.

Så upptog hr Präses till provisorisk medl.

bankbiträdet hr. Nils Nilsson och till

definitif medlem montören hr.W.Getzman.

Nu var ordet fritt och skålarnes rad skulle

börja. Glasen fylldes af det skummande tyska

”Pschoss-bieret” – man fattar sina glas och hr Präses

utbringar det 1sta skålen för föreningens fram-

tid. Så följde en skål för Präses åföljd af hur-

rarop. Ånyo utbringar Präses en skål för frö-

eningens ungdom. Å dera vägnar svarade och

tackade herr Chenet, såsom ungdomens repre-

sentant, med ett lefve Präses åtföljd

af ett 3-falld. Hurra!

Föreninens Mentor, gamle Reinertz, blef ej bort-

glömd: Talet för den gamle, hölls af Präses, som gaf

ett erkännande åt den gamla hedersmannen,

hvilken i sin krafts dagar lagt å sida slant för

slant, så att ålderdomen blifvit tryggat. Heder

åt den gamle! Hans skål åtföljdes af kraft-

fulla hurrarop! Äfven för de i afton upptagna

medlemmar dracks en gemensamhetskål.

Till slut uppläste herr Präses ett upprop med

bön om någodt frivilligt bidrag. Det kom från en

förening i Plauen (Sachsen) hvilken äm-

nade anskaffa en föreningsfana, men – ”hatte

kein geld”. Insamlingen som företogs inbrag-

de en summa stor 12 säger (tolf) Kronor, tack var

herr A.Fernlunds frikostlighet, som personligen

bidrog med 10 (tio) kronor.

Den väl lyckade festen afslutades med af-

sjungandet af Kolpingssången.

Sammanträdet

Marie Bebådelsedag. 25. Mars.

Herr Präses frann för godt att

i afton uppläsa det förda protokollet öfver

föreningens tvänne första sammanträden.

Det 1sta refererar i krota drag på hvad vis

föreningen bildades. Det andra beskrifver

föreningens 1sta officiella sammanträde.

På grund af dessa protokoll fick man

den uppfattningen att föreningen bildande

egde rum den 6-Juli 1879, således

1sta Söndag. i Juli och ej den 2dra som förr

blifvit bestämd. Protokollen voro under-

tecknade af herr Jean Remý, sekreterare.

Med verkligt interesse, kan sägas åhördes

dessa 25 års gamla protokoll. De läto

som en kär hviskning från flydda tider!

Sammanträdet

Söndag. 27.Mars.(Palmsöndag)

Enligt gammal sed begick föreningen

denna dag, på Palmsöndagen, vår gemensamma

påsk-kommunion. Medlemmarna hade

talrikt infunnit sig och derigenom hedrat för-

eningen.

Aftonens sammanträde förflöt i

all enkelhet. De närvarande roade sig med

föreningens bekanta sällskapspel och gemytlig

samspråk.

Sammanträdet

Påsk-dagen – 3.April.04.

Sekreteraren uppläste proto-

kollen öfver Februari- månads sammanträden.

Derefter vidtog ett litet ägkalas, som det

anstår en påsk-dag. En medlem ställde den

frågan till hr Präses, hvarföre just ”äggen”

komma så till heders – Påsk-dagen? och

hvilken betydelse eller sinnebild eger ägget

jemt emot påskhögtiden? Herr präses som

ej var disponerat att samma kväll besvara

frågan, lofvade emellertid att vid ett annat

lämpligt tillfälle besvara densamma.

Sammanträdet

Annan.dag.Påsk.

Herr Präses öppnade sammanträdet

med att tacka föreningen för det mann-

granna deltagandet i påsk-kommunionen,

hvilket gjort ett djupt intryck på församlingen.

Herr Präses citerade i anledning deraf

de manliga ord, som nuvarande Eckle-

siastickministern, föutvarande Rektorn

vid södra latin-läroverket – herr von

Friesen, riktade vid sitt afskedstagande

af sina elever: Han sade: bland annadt Gossar!

”blygens aldrig att bekänna eder tro”.

Herr Präsus meddeleade äfven att festko-

miten sammanträdt och redan begynt att

utarbeta festprogrammet för Jubelfesten.

Bland de närvarande märktes past.Mucken-

hirn från Gefle.

Sammanträdet

Söndag. 10-April.04.

Herr Präses öppnade mötet med att

påminna de närvarande om föreningens

högtidsfest 3dje sönd. efter Påsk. Den skulle

ega rum på samma högtidliga sätt, som de

föregående åren. Herr Präses inbjöd således

alla de närvarande att deltaga både i fesnens

kyrkliga del på f.m. samt till festsam-

manträdet på aftonen.

För att ingen skulle gå miste om att

deltaga i festen förordade herr Präses att bjud-

ningskort skulle tillsändas en hvar.

Som de närvarandes antal var stort, nemligen

26-personer, så fanns det många, som i sena afton-

stund önskade sig ett litet wist aprt. Man grupperade

sig å olika bord, korten dragas fram och hälften af de

närvarande började att opde west. Vist kunde aftonen

benämnas Wistafton.

Sammanträdet

Söndag. d.17.April.1904.

I anledning af att samma dag, herr Präses firade sin namsdag (Rudolf)

blef föreningens Präses på f.m. efter högmessan uppvaktat af styrelsen, som

till honom framförde föreningens lyckönskningar och samtidigt öfverräkte till

sin Präses doftande rosor.

Herr Präses uppläste i föreningen en skrifvelse, som

erhållits ifrån egaren till det af föreningen på-

tänkta husköpet: I denna sin skrifvelse, söker

bemälde husegare att enom siffror och beräknin-

gar, samt medels tilltänkta ny byggnader, som

han ämnade, eller som enligt hans beräkning,

kunde å den ännu fria tomten tillbyggas: nemligen

ett 3-(tre) våningars jus å den fria grunden vid

Högbergsgatan, samt äfven ett dylikt åt ban-

brinken förutom föreningens plan, en större

föreningslokal åt gården. På grund af dessa

tilltänkta byggnader, uppskattar husets egare

”tomtens värde” till 75.000(sju tiofem tusen)

Kronor.

Af denna skrifvelse fick man klart för

sig att husegaren ej syntes nöjd med et af

honom förut fordrade beloppet 65 ( sex tiofem tusen )

kronor, utan sökte i sin skrifvelse uppdrifva

summan till 75.000 kronor eller någodt under.

De närvarande ansåg att hela skrifvelsen var

blott ett spekulationsföretag från egarens sida

att ytteliggare upp skrifva priset. Man me-

nade äfven med en viss ironi att herr husegaren

kunde då själf bygga sina tilltänkta hus å

den trånga tomten och så realisera sitt eget

förslag: I alla fall fick man af skrifvelsen

det intrycket, att hela husköpet måste förfalla,

alldenstund det anbud föreningen lemnat,

nemligen högst 55.000 kronor är alldeles

för lågt enligt husegarens beräkningar och

förklaringar.

Man hoppades likväl att ett gynsamt

tillfälle, kunde yppa sig för någodt annat

hus och kanhända mer ändamålsenligt

än det på förslag hvilande.

För Josefsfesten utsågs i kväll bandbärare

för fanan och dertill valdes herr A.Chevoet och

hr G. Furuström – äfven kypare till fest-

supen utsågs.

Josefsfesten.

Söndag.d.24.April 1904.

Med blå himmel och strålande

sol ingick föreningens högtidsdag. Mangrant

såg man högtidsklädde medlemmar sam-

las vid söderns, lilla vackra St Eriks Kyrka.

På slaget 11 tågade föreningen under klock-

ringning in i kyrkan med sin Josefsfana i

spetsen. Högmessan sjöngs af föreningens

Präses och fest predikan hölls af dess v. präses,

past. Speckert. Sången från läktaren som blott

utfördes af mansröster sjöngs af föreningsmed-

lemmar, dock förstärkt af kyrkokörens manligare

sångare. Det var dir. Ahlströms stämnings-

fulla messa, som utfördes under gudstjänsten.

Efte högmessan tågade föreningen med sin

fana under tonerna af en utgångsmarsch ut ur

kyrkan; detta föreningens officiella uppträdande

hade gjort ett godt intryck på församlingen

och alla närvarande.

Anteckningar

Välkomstmöte

Lördagen den 2-Juli-1904.

En värdig välkomstfest var

för visso denna afton, då föreningen ämnade

välkomna de främmande gäster, som i anled-

ning af ”Jubileet” hit anländ. Till deras ära

hade föreningsalen klädds i högtidskrud.

Grönt och guirlander fägnade ögat och

den vackra flaggdekorationen som prydde

talarestolen ådrog sig särskild uppmärk-

samhet. Redan vid 8-tiden voro alla med-

lemmar samlade, deribland ett godt antal heders-

ledamöter. Kort derefter anlände herr Präses i

sällskap med lokalpräses från Köln, hr. Pastor

Hurth. De tvänne andra främmande gästerna

nemligen seniorn från Köln herr Katzer

samt representanten från föreningen i Wilhelmshafen – hr Fritsch

hade redan infunnit sig.

Medlemmarne som stodo fyllkade kring sin fana

som bars af dess gamöa senior hr. J. Rolewicz, hälsa-

de de främmande gästerna välkomna. Hr Präses

tog så till orda och önskade i sitt namn alla de

närvarande hjärtligt välkomna till den för för-

eningen så betydelsefulla fest. När han nu i denna

aftonstund såg tillbaka på de 25 år, som nu förflutit,

kund ehan icke bättre uttrycka sitt hjärtas känslor,

än därmed, att han tackade Gud, som hade skänkt

sin rika välsignelse till det obetydliga frö, som

nedlagts i församlingen för 25 år sedan. Hr Präses

tackade alla dem, som tillika med honom hade

arbetat för föreningens framgång – många af

dem hade tyvärr redan afgodt med döden.

Hr Präses tackade så särskild de utländska

Brödraföreningarnes representanter, som icke

hade låtit afskräcka sig af den långa och besvärliga

resan för att med sin närvaro hedra denna fest.

Till de främmande gästernas ära uppstämdes ”Kolpings-

Sången”. Slutligen dracks deras välkomstkål,

åtföljd af ett fyrafalldigt, äkta svänskt hurra.

Kat. Handtverkarföreningens

25 – års Jubileum!

Söndagen d. 3. Juli. 1904.

Föreningens Jubileumsdag invigdes med

en högtidlig ”Jubileumsmässa” i St Eriks Kyrkan.

Under klockornas jubelklang intågade föreningen

i procession i den festsmyckade kyrkan och

de trenne fanor som sågs i processionen

vittnade om denna dags stora betydelse.

Hvarje fana åtföljdes af en särskild heders-

vakt. Föreningsfanan bara af dess senior

hr. I. Rolwwicz itog hedersplatsen i kyrkan

nemligen midt för högaltaret. Till höger om

föreningsfanan ställde sig Kolpingsfanans bärare

Seniorn herr Ketzler(Köln) med sin hedersvakt och till

venster sågs fanan från föreningen i Wilhelmshafen

utveckla sig och buren af herr Fritsch, äfven den omgifven af sin hedersvakt.

Den högtidliga ”Jubileumsmessan” celebrerades

af Loklapress från Köln, hr pastor Hurth, som

assisterades af vice praeses i föreningen hr. pastor

R. Speckert och af den nye för St Eriks kyrkan

bestämde prästmannen hr. pastor W. von Christierns-

son från Finland. Sången under den högtidliga

akten utfördes på ett förtjänstfullt sätt af en 4-stäm-

mig manskör och festpredikan hölls af föreningens

Präses hr. dr. Kiesler, öfver Apostlafurstarne

Petrus och Paulus.

Vid messans slut upsptämdes den vackra

svänska lofsången ”Store Gud vi lofva dig”

Efter sina standarer tågade såmedlemmarne

ut ur kyrkan in på församlingsgården för att

uppvakta sin Präses. Då denne visade sig, tog

styrelseledamoten hr H. Löhnig till ordet och

frambar till Praeses föreningens tack för hans

25 åriga ihärdiga arbete för Föreningen och

öfverlemnade samtidigt å föreningens vägnar

som ett tacksamhetsbevis till herr Präses ett dyr-

bart Album med Porträtter af föreningens alla

nuvarande hedersledamöter och ledamöter äfven

som de, som under årens lopp afgått med döden.

Praeses tackade rörd för gåfvan, som

kom så öfverraskande, och som alltid skulle

förblifva honom ett kärt minne. Derefter blefvo

alla i festen deltagande fotograferade af tvänne

föreningens hedersledamöter fotografen E.Roesle

och Direktör F.R.Corméry.

Sedan intogs den på programmet stående

festmiddagen i församlingen skolsal, som

var smakfullt dekorerat med svänska och norska

flaggor och ej att förgäta den påfliga flaggan som

intog hedersplatsen. I fonden var anordnad en

vacker grupp af bladväxter och i dess mitt stod

Josefs statyn; ofvanför hängde porträtten af Pius

den X och fader Kolping, omgifna af en vacker

flaggdekoration. Då Hans Högvördigh. Biskopen

anländ, begynte festmiddagen, som stod under

ledning af föreningsmedlemmen, hofmästaren herr

Fix. Fredriksons skickliga ledning.

Den första skålen utbragdes af Hans högvördigh.

Biskopen (A.Bitter) före Hs. Helighet Påfven

Pius X och H.Majestät konung Oskar II.

Den andra skålen utbragde Biskopen för

föreningen och dess sträfsamma Praeses. Bisko-

pen framhöll Praeses outtröttliga arbete för

föreningen och kallade detta arbete för föreningen

ett storverk, som blifvit utförd med stora

personliga uppoffringar och lyckönskade Praeses

och alla dem, som hade samarbetat med Honom

till det lysande resultatet, så att de, trots alla

svårigheter, i dag kunde fira denna härliga

Fest. Praeses tackade Biskopen för det varma

och faderliga interesse, han redan från den dag,

då han öfvertog Protektoratet öfver föreningen

( den 31.Oktober 1886) intill denna timme

hade visat föreningen både i moraliskt och

ekonomiskt hänseende, och uttalade så det

tillitsfulla hoppet, att det måtte förunnas

föreningen att få behålla sin käre, biskop-

lige Protektor ännu i många år. Sedan reste

sig Disponenten hr. G. Sellamnn och talade

för de utländska gästerna, särskild för Praeses

Hurth från Köln som representerant för General-

Praeses Monsignore Schweitzer, och tackade

dem för att de hade företagit den långa resan

till Norden.

Under middagens lopp anlände telegramm

från Centralförening. i München, från Biskoparne

af Danmark och Norge, från Ugebladets redaktör

past. Johanson ( Köpenhamn ) från handtverkareför-

eningen i Nekeim (Westfahlen) hvilken

samma dag firade sitt Jubileum och samti-

digt erhöll föreningar i Nekeim ett svars och lyck-

önskningstelegram från den jublierande broderför-

eningen i Stockholm.

Vidare upplästes telegram från past. Popp å

församlingens vägnar i Malmö. m.m.

Telegrammet från Genralpräses Msgr. Schweitzer i Köln väckte

Allmän sensation.

Innan man bröt upp från bordet bad Biskopen

att för de närvarande få presentera den nyutnämda

pastorn för St Eriks Kyrkan herr W. von Christiers-

son.

Enligt festprogrammet var sedan en utflykt till

det vackert belägna utvärdshuset å Fjäderhol-

marne i Salstsjön. Mangrant var man äfven där

samlat och kaffe intogs i all broderlighet och

gemytlighet: Vädret var hela dagen ett rik-

tigt Kungsväder.

Kl. 8. på aftonen var samling på gården vid

St Erikkyrkan, där höll Präses från Köln ett längre

tal för Föreningen, uttryckande sin förundran

öfver att man i Stockholm hade kunnat för-

anstalltat en så vacker familjefest, hvars like

han ännu aldrig hade sett. Visserligen hade

han närvarit vid Jubileer med större Prakt

och anslutning utåt till, men aldrig hade han

sett en Fest som denna, som hade en så förtro-

lig, hjärtlig och broderlig karaktär. Efter lokal-

präses tal utdelades en minnesmedal åt de med-

lemmar som längst hade tillhört föreningen och

som mest hade arbetat för föreningsaken:

dessa medlemmar voro hedersledamoterna fotografen

F.Coméry, föreningens senior hr I.Rolewicz;

vidare till ledamöterna herrar A. Monkowsky,

I. Eckert, A.Brandt och H. Lohnig.

En Grammofon spelade så till allas för-

ströelse de vackraste sång och musikstycken.

Måndagen den 4.- Juli hade ett godt

antal medlemmar infunnit sig kl.8 på mor-

gonen i St Eriks yrkan, där en Rekviems-

mässa lästes för föreningens aflidna med-

lemmar och välgörare ,vid altaret tjänade tvänne förenings-

medlemmar. Messan förrättades af förenignens Praeses DR. Kiesler.

Kl. 11 gjordes en utflykt med ångaren Fersén

till det i Mälaren så naturskönt belägna ”Drott-

ningholm”, där slottet med dess sevärdheter

besågs. På e.f. middagen företogs den bestämda

utflykten till Saltsjöbaden, där hans Högvör-

dighet Biskopen hade inbjudit föreningen, hvil-

ken och var mangrant representerat. Efter intaget

kaffe tog man en promenerande omgifningarna

i betraktande, en del bestego utsiktstornet ”Vida-

blick”, där det mest förtrollande landskap visa-

de sig för ens blickar. Vid återkomsten till res-

tauranten intogs vid sittande bord och i mun-

traste stämning en ”Sexa”. Efter supén tog

Praeses till orda och tackade Biskopen för detta

nya bevis på hans interesse för föreningen, i

det han påmindte om huruledes den förre

Apost.Vikarien G.Huber för första gången

år 1880 hade inbjudit föreningen till en

liten förfriskning, samt erinrade om huru

både föreningen och Missionen under den

högvördige Biskop Bitters ledning hade

godt framåt; också festaftonen vittnade derom.

Tvänne telegram ahde anländ, det ena var

ifrån Kardinal-Erkebiskop Gruscha i Wien,

det andra från Biskopens syster, fröken Elisa-

beth Bitter. För dessa tvänne högt aktade

personer utbragdes en gemensam skål.

Biskopen som kände sig djupt rörd öfver de upplästa

telegrammen, i synnerhet det som kom från hans

syster, som oaktadt sin sjukdom likväl hågkom-

mit föreningen på dess ”Jubelfest” kunde då

allas ansikten voro vända mot honom, af sinnes-

rörelse med ord ej tacka, men ju mer gri-

pande var hans hjärtas ”tysta tack”.

Vid 10-tiden återvände man med tåget

till Stockholm.

Tisdagen den 5.Juli reste de utländs-

ka gästerna med Präses och några andra till

Upsala, hvarest besök aflades i Bibliothe-

Ket ( codes argentens, m.m.) Universitetet,

vidare besågs bothaniska trädgården och

Domkyrkan ( den h. Konung Eriks Relikskrin).

Med denna utflykt var Jubileets festpro-

gram afslutat och skola alla som deltagit

i detta ”föreningens 25-åriga Jubileum”

länge bevara det i tacksamt minne.

Sammanträdet

Söndagen d 10. Juli 1904.

Ett antal af 12 medlemmar hade

infunnit sig i föreningsalen, som för 8-dagar

tillbaka var klädd i festskrud och hvarest

högtidsklädde medlemmar då rörde sig. Nu

var man åter i samma sal, men ”post festum”.

Allt hade återtagit sitt vanliga utseende.

Medlemmarne vore likväl muntra och glada,

det oaktadt att föreningens Praeses under vec-

kans lopp hade rest till främmande land, ej

för att aldrig mera komma igen, men föra tt

under några veckor rekreera sig med en

välbehöflig och välförtjänt hvila. Vice-präses

intog Praeses plats och ordet förblef fritt hela

aftonen. Bland de närvarande märktes den nye

prästmannen för St Eriks-Kyrkan, past W.von Christi-

ensen, som strax blef hjärtligt välkomnad med i föreningskretsen.

Sammanträdet

Söndag. den 17.Juli.1904.

Medan de gamle funno det godt att

sitta i föreningslokalen vid sitt glas

bier, så fann ungdomen det trefligare

att i den ljusa sommaraftonen roa sig

med käggelspel.

11.medlemmar voro närvarande.

Sammanträdet

Söndag. d. 24. Juli. 04.

Den nye pastorn herr von Christier-

sen, som äfven i afton hedrade föreningen

med sitt besök, ställde i privatim till ett

par medlemmarden frågan ? Hvad företages i

föreningen vid sammanträdena. En af dem

gaf honom den upplysningen att man under

somamrmånaderna njuter i fulla drag af den

härliga naturen och derföre blifver samman-

trädena fåtaligt besökta, men då höst och vinter

lockar inom hus samlas man mera mangrant

i föreningen, där, då och då föredrag vid passande

tillfällen hålles af Präses. Den frågande spörjde,

om blott Präeses håller föredrag och ej någon af med-

lemamrne? Då medlemmen jakande besvarade frågan,

men, att ändring till det bättre kunde ske om kanhända

pastorn vore villig att hjälpa Präses, lofvade nog den unge

prästmannen detta, med vilkor att äfven någon af med-

lemmarne föregick med godt exempel.

Sammanträdet

Söndagen den 31. Juli. 04

Den upplysningen hr apst. Von

Christienssen fick af en medlem från före-

Gående sammanträde, nemligen att man i

Stockholm brukar njuta i fulla drag af den

idylliska nordiska somamren, besannades

allt för väl i afton, ty trenne medlemmar hade

infunnit sig förutom prästmannen. Man satt

där vid öppna fönster för att fläktas af en svalkande

aftonluft och njuta samtidigt af det sköna

vädret, ty dagen hade varit en ”sann sommar-

dag”. Seniorn som var en af de trenne när-

varande medlemmarne hade hälsningar från

Präses, som befann sig vid yppersta hälsa och

äfven han njöt i fulla drag af sommarluft

härlig natur och natursköna omgifningar.

Sammanträdet

Söndagen den 7. Aug. 04.

Aftonens sammanträde blef en

afskedsfest för föreningens v.Praeses herr

past.R.Speckert hvilken för sista gången

nu bevistade föreningens sammanträden.

I anledning deraf fingo alla närvarande

släcka sin törst på v.praeses bekostnad.

Styrelseledamoten herr H. Löhnig tog så

till ordet och vändande sig till v.Praeses

bad han att å allas vägnar få frambära bå-

de Praeses, som vistades utrikes, samt hela för-

eningens tack till sin mångårige v.praeses,

som nu stod i begrepp att lemna Sverige,

för det goda och oegennyttiga arbetet i för-

eningens tjänst. V.Praeses kunde, yttrade tala-

ren, resa från gamla Sverige, lemnande efter

sig ”blott vänner”, ej minst i föeningen, hvilka

nu önskade past.Speckert en angenäm resa och

efter hans stånd en lycklig framtid i sit fädernes-

land. Talet afslöts med ett ”lefve för v.Präses, past Spec-

rust”, åtföljdes af kraftiga hurrarop! För sista

gången klingade så glasen samman, en hvar uttryckande

sitt tack och farväl.

Herr past. Speckert tackade för de till honom

riktade tack och afskedsorden samt för all den vän-

skap man under hans vistelse i Sverige visat honom,

och lofvade att alltid hafva vännena i Sverige

i tacksamt minne.

Som gäst för aftonen märktes magister Svänsson

från Kalmar och god vän till församlingens

i allo pliktrogne medlem K.Kammarskrifvaren

herr E. Blomkvist.

Sammanträdet

Söndagen den 14. Augusti. 04.

Den som i afton förde spiran

i föreningen var dess nye v.praeses herr

past W. von Christierson, hvilken själf

ung till åren gärna höll sig till ungdomen

och ungdomen hade så i honom funnit en

god vän.

Den på Jubileumsdagen tagna fotogra-

figruppen kunde nu mot en afgift af 2-Kr.

erhållas i föreningen. Fotografierna togos

noga i skärskådande, ty en hvar ville natur-

ligtvis se om bilden sin lyckats väl. Seniorn

och allas vår Kammarskrivare hr. Blomkvist

voro de första köparnan som föregingo med

godt exempel, tagande hvart sitt krot och

erläggande sin 2-Krona.

Sammanträdet

Söndag. d. 21. Augusti. 04.

I afton kunde föreningen välkomna

sin Präses åter efter en närmare 2 månaders

frånvaro. Hr Praeses uttryckte sin glädje öfver

att åter varda kommen och att åter få varda

bland sina trogna föreningsmedlemmar.

Hr Praeses kastade strax en återblick på den

nyligen så vällyckade ”Jubileumsfesten” och

intygade efter hvad han själf hört och er-

farit från sin vistelse i Köln, huru man

äfven där fröjdat sig, åt denne för Kolpings-

saken i högan nord, så enastående tilldragelse.

Praeses betonade särskild att hvad som hade

öfverglänst äfven de i Tyskland redan så stor-

slaget firade Jubileumsfesterna, var den hjärt-

lighet man och man emellan, rik och fattig, som

hade gjort ett så godt intryck på de fraämmande

gästerna.

Hr Praeses tackade så för det ”välkommen åter”

man önskat honom och önskade nu i

sin tur medlemmarne välkomna till för-

eningen. En skål utbragdes så af Praeses

för ”Föreningen”! hvarvid Seniorn ut-

bragte en skål för Praeses, beledsagat af ett

4-falldigt hurra!.

Sedermera upplyste hr Praeses att han

under Oktober månad ämnade hålla nå-

gra föredrag öfver sina intryck från sin resa

och isynnerhet hvad angår föreningsaken.

Derefter upplästes ett brefkort med en

hälsning från föreningens förre v.praeses

past. R.Speckert, som då för tillfället

uppehöll sig i ”Postdam”. Slutligen upp-

läste hr Praeses ett upprop från handt-

verkaref. I Winterberg (Böhmen) hvilken

vid en stor eldsvåda, som rasade den 27.Juli

fick äfven sitt föreningshus härjad af lå-

gorna med inventarier och allt. Endast

föreningsfanan räddades. Den nu husvilla

föreningen vädjar till alla Kolpingförenin-

gar om penningundertöd i deras nu så

svåra ekonomiska förhållanden.

Sammanträdet

Söndag. den 28. Aug. 04.

Det kom en hälsning till föreningen

från Kalmar, ej från någon föreningsmedlem,

men väl ifrån en nyligen blifven vän till för-

eningen och det var från Magister Svänsson

från Kalmar stad. Han hade de 3. veckor

han vistats i Stockholm hvarje söndag besökt för-

eninen i sällskap med sin vän föreningsmed-

lemmen herr E. Blomqvist. De enkla men

familiära aftonstunderna syntes ha behagat

Magistern, ty i sitt bref uttrycker han sin tack-

samhet för visat gästfrihet och frambär till alla

sina förvärfvade vänner sin hälsning.

Hans hedersvän herr E.Blomqvist fick i upp-

drag att vid tillfälle sända magister Svänsson

föreningens tack och återhälsning.

Sammanträdet

Söndag. d. 4. Septemb. 04.

Som det var 1ste söndag i månaden

inflöto rätt flitigt resterande månadsavgifter.

Äfven i afton togs ”Jubileumsporträtten” i

skärskådanden med den påföljd att några

medlemmar bestämde sig för ett kort och er-

lade den bestämda afgiften.

Herr Praeses framlade ett af en medlem väckt

förslag om hållandet af ett kräftkalas i

föreningen nu just i kräftsäsongen? Det

kom emellertid ej till någon diskussion ej

heller till någodt afgörande och kräft-

kalaset fick tills vidare bero.

Sammanträdet

Söndagen d. 11. Sept. 04.

Biljard, kanserier, Wistspel

Och det sedan lång tid bortglömda spelet

”Skräddare och skomakare” var program-

met för aftonen.

Sammanträdet

Söndag. d. 18. Sept. 04.

Under sammanträdet hade den ovän-

tade nyheten spritt sig att föreningens Praeses

blifvit utnämd till ”påflig kammarherre”

hos hans Helighet Pius X. Man trodde litet

hvar att det hela var ett skämt, men då herr Präses

på en medlems frågan jakandebesvarade densam-

ma, försvann all tvifvel och nu gällde det att offi-

ciellt lyckönska sin Praeses till den nya värdig-

heten. Styrelseledamoten herr H.Löhnig bad

att få lyckönska herr Präses i hela föreningens namn

för den heder den h.Fadren visat honom.

Hr Praeses tackade och såg i denna utnämning

blott ytterliggare ett bevis på den h.Faderns om-

tanke och interesse för arbetarevärlden. Hr Prae-

ses slutade med att utbringa ett Lefve! För

den h.Fadern, åtföljd af ett 3-falldigt hurra!

Sammanträdet

Söndag. d. 25. Sept. 04.

Vid sitt inträde i föreningen åtfölj-

des hr Praeses af past.de.Fries för närvar-

rande anställd som kyrkoherde för försam-

lingen i Gefle. Past. De Fries som eger

många vänner i föreningen blef och hjärt-

ligt välkommen. Känd för sin musika-

liska begåfning spelade past. De Fries på

allmän begäran ett af sina älsklingstyc-

kar för pianot, som var en njutning att

åhöra. Äfven i föreningens sällskapspel

deltog aftonens gäst.

Sammanträdet

Söndag. d. 2. Oktob. 04.

Då alla voro församlade, besteg

hrr Praeses talarestolen och tillkännagaf

att han i afton ämnade infria sitt löfte,

att nemligen säga rent ut hvad som låge

honom om hjärtat angående föreningslifvet.

Herr Praeses sade sig hafva granskat och

genomögnat protokollen öfver de första

åren af föreningens tillvaro och kommit

till den insikten att åtskillit i det nu-

varande föreningslifvet, jemförd med de

första årens protokoll, bör reformeras och

gottgöras. Det som nu mycket godt till-

baka, menade Praeses, var sången. I den

gamla goda tiden, sjöngs det söndagligen

i föreningen åtskilliga sångstycken och var

sången ett stående program för hvarje sam-

manträde. Huru hafva vi det nu ställt?

Orsaken i denna brist låg till stor del, me-

nade her Praeses, att i de första åren räknade

föreningen en del goda sångaregåfvor, som

föreningen nu, ej mera eger, men med litet god

vilja hoppades hr Praeses få denna fråga praktiskt

besvarat, d.v.s. att man åter upplifvade sången

på söndagsprogrammet.

Det andra som hr Praeses fann i de gamla

protokollen var hållandet af föredrag, som då

ege rum varje söndag. Praeses betonade att

det vore af största vikt för medlemmarne att före-

dragen åter komme till stånd, ty vi lefva

i upplysningens tidehvarf och ”Framåt!

är tidens lösen”. Praeses lofvade att på

hvad honom ankomme skulle praeses göra

sitt bästa och åter börja en serie föredrag

äfven frågelådan som fanns i föreningen

borde mera anlitas menade he Praeses med

inlemmandet af frågor, ty derigenom gåfvos

tillfälle att bevara dem och så skulle dis-

cussionen och förklaringen komma till stånd.

Den 3dje punkten som hr Praeses hade

funnit i de gamla protokollen var den

tidens manngranna deltagande i före-

ningens gemensamma nattvardsgång,

och som de senaste åren gådt afsevärd

tillbakak. Hr Praeses lade stor vigt vid

manngrant deltagande i nattvardsgången,

ty det vore ett yttre tecken på föreningens

sunda utveckling och moraliska halt.

Som Birgitta festen firades nästkom-

mande söndag och var en af föreningens

nattvardsdagar, uppmanade Praeses de närva-

rande att lägga de ord han nyss yttrat på hjär-

tat och i handling visa det.

Att Birgitta festens firade i föreningsalen

äfven borde försiggå mera högtidligt än ett van-

ligt sammanträde och menade herr Praeses, som

ingen utflykt i år företagits under sommarmå-

naderna kunde bland annat för ovanlighetens skull

ett litet krofkalas tillställas. Förslaget var med-

lemmarna gärna med på, i synnerhet som hr Praeses

på hädersord lofvade att till detta korfkalas

skaffa riktig god och äkta tysk korf.

Sammanträdet

Birgittadagen. S. d. 9.Okt.04.

Birgitta festen som är en af förenin-

gens högtidsdagar, var mangrant besökt.

Herr Praeses höll ett kortare tal, framhållande

några darag ur den h. Birgittas lif, föredraget

belönades med applåder.

Det stora korfkalaset skulle nu gå af

stapeln. Praeses tog högtidligen fram de ut-

lofvade äkta tyska korfvarne. De voro i san-

ning präktiga och till antalet 2 ( två).

Föreningens källarmästare herr Fix Fredricksson

armerade sig med en lång skarp knif och under

de närvarandes skarpa kontroll sjar han de ap-

petitretande korfvarna i lika många delar

som närvarande medlemmar. En hvar erhöll

sitt stycke korf med bröd och man började så

på allvar sitt korfkalas och korfven erhöll

det bästa betyget. Till korfven hörde äfven ett

glas likör, men innan man tömde den goda

drycken bad Praeses att för de närvarande få pre-

sentera aftonens hedersgäst, grossh. Herr Moth-

Lund. Så dracks en allmän skål med ett

tack till Praeses för hvad han bjudit och skålen

tömdes till bottnen och korfkalaset hörde

redan till det förflutna.

Sammanträdet

Söndagen. D. 16. Okt. 04.

Biljarden synes på senare tid

omhuldas af gammal och ung, dock mest af

ungdomen, ty jemt står den omringat af trogna

kavaillerer, som med säker hand och säkert

öga låta abolalrna fara fram öfver dess gröna

fält. Bland biljardens trogna anhängare hör

äfven past. V. Christiersson.

Herr Roesler föreningens gamla hedersledamot var

äfven i afton närvarande och förtjänar förvisso den

gamle hedersmannen: ”Titteln” föreningens trog-

naste hedersledamot.

Sammanträdet

Söndag. den 23. Okt. 04.

”Gyllene ord af Kollping” stod i

fetstil att läas i det tyska föreningsorga-

net ”Kollpingsblatt”. Herr Praeses fann

de gyllene orden, som handlade om ”hjärtats

sanna frid”, så tilltalande och bad derföre

de närvarande att lyssna till dem.

Hedersledamoten och herr Direktör

Overödder från Borås hedrade förenin-

gen med sitt besök.

Sammanträdet

Söndag. d. 30. Oktober. 04.

Praeses uppläste ett bref från

föreningens förre v.praeses past.Speckert

hvilken upplyste att han erhållit sin verk-

samhet.

Vidare om ett besök han gjort i Köln hos

lokalpraeses Harth, som var Kölns repre-

sentant vid föreningens Jubileumsfest, samt

andra nyheter, slutande med en hälsning

till alla föreningens medlemmar.

Aftonens gäst, Grossh. Herr Moth-Lund / Oscar -, Mosebacke 4,

bad att få bjuda de närvarande på ett glas / sålde utländska gasspisar mm

öl, hvilket med tacksamhet emottogs.

Herr Moth-Lund ville taga tillfället

i akt för att tacka föreningen för det vän-

liga mottagandet, som kom honom till del

vid sitt 1sta besök i föreningen, ”Birgitta

dagen”. Man fick så förena sig i en skål

med herr Moth-Lund! Äfven en annan

skål fick man dricka, en afskedskål, och

det för den unge och trogne medlemmen herr

Reiser, som för sista gången infann sig.

Herr Praeses tackade för den tid han tillhört förenin-

gen, för det trogna bevistandet af sammanträdena

och för det mönsterfulla uppförandet han ådaga-

lagt. Nu måste den unge snickaren skåla med

alla närvarande och slutet af aftonen tillhörde

Reisen, ty den blygsamme ynglingen måste

rätt ofta skåla med vännerna sina och mot-

taga deras välönskningar på färden.

Sammanträdet

Allhelgonnadag. d. 6. Nov. 04.

I anledning af den Jubileumsaf-

lad, som under november månad stod hvarje

katolsk kristen till vinnandes, ville hr Praeses

i några ord bevisa botens nytta och verkliga

innebörd. Med exempelur historien, huru

äfven denne ”världens store” ja, ”Kejsare”

måste göra offentlig bot, för offentligt be-

gågna brott; ty ville man ej göra bot här

i lifvet, så måste det till fullo godtgöras

i en annan värld.

Derefter uppläste sekreteraren Protokol-

let öfver föreningens ”25-åriga jubileums-

fest”. Hedersled. Herr E.Roeder hade äfven

i afton infunnit sig, dock ej allena, utan i säll-

skap med en vacker ”ölseidel”, som var afsedd

som gåfva åt past. V.Christerson. Den prak-

tiska gåfvan invigdes med några ord af gifvaren.

Sammanträdet

Söndagen den 13. Nov. 1904.

Herr Präses fann för godt att ur

”Dagens Nyheter” uppläsa för de närvarande

en uppsats med rubriken: Vandalismen

af Sveriges medeltida kyrkomålningar.

Anledningen af uppsatsen var de värde-

fulla målningar, som nyligen blifvit

upptäckta i Malmö St Petri Kyrka

under den befintliga kalkmålningen.

Man gladde sig öfver att vederbörande

började allt mer och mer värdera och

bevara minnen från den Katolska tiden.

Sammanträdet

Söndagen den20. Nov. 1904.

Sekreteraren uppläste protokollen

för månaderna Juli och Augusti.

Från en medlem som definitift bosatt

sig i Köpenhamn meddelade herr Präses några

nyheter ur hans bräf. Bräfskrifvaren var ej

någon annan, än den kände gemytlige

Anton Antoniazzi. I det smucke

Köpenhamn ämnade han börja en ny

verksamhet och sade sig vilja handla och

lefva efter de lärdomar och erfarenheter lifvet

skänkt honom.

Hans närvarande vänner bad herr Präses,

att till den forne medlemmen framföra

föreningens hälsning och lyckönsknin-

gar till framgång i broderlandet.

Sammanträdet

Söndagen den 27.Nov. 1904.

Herr Präses öppnade sammanträdet

med att påminna om den stundande Jul-

högtiden. Föreningens vackra sed, sade Präses,

hade under många år varit att på denna

dag i ”Julottan” begå gemensam Nattvardsgång:

Hade man så skönt börjat dagen, så finge

man och hängifva sig, menade Präses åt Julens

fröjder och äfven på sådana, bjöd föreningen

alla sina medlemmar, i sin på annan dag

firande Julefest.

Härefter upplästes protokollen för mån-

Sept.Okt.

Sammanträdet

Söndag. den 4. Dezemb. 1904.

Herr Präses öppnade sammanträdet

med att än en gång inbjuda alla medlemmar

välkomna till föreningens ”Julefest” an-

nandag. Jul.

”Södermalm” så hette en ny daglig tid-

ning som i dagarna startat och dess 1sta

nummer hade funnit vägen till föreningen.

Tidningen gjorde sig förtjänt af föreningens

uppmärksamhet, därigenom, att en vacker

plansch af St Eriks Kyrkan stod afbildat

å dess 1sta sida. Den sammanfattade

beskrifningen, som egnades kyrkan, upp-

lästes med högtidlig stämma af föreningsmed-

lemmen, Kg.Kammarskrifvaren Herr Erik Blom-

qvist. En extra bit, ur samma tidning, med

tiitteln – ”Kejsar Wilhelm och bondens ruska” –

väckte allmän munterhet.

Sammanträdet

Söndag. den 11.Dezemb. 1904.

Herr Präses uppläste ett bref från före-

ningsmedlemmen, herr Max Sellmann,

som på grund af sjuklighet måst i Nordliga

Norrland söka bot för sin hälsa.

Hvad som finnes at beundra i högan nord

menar bräfskrifvaren, är ”Norrskenet”,

en målning som ej kan bekrifvas, men

inför hvars storslagenhet mans tår i stum

beundran!

Herr Blomqvist tackade herr Präses för bräf-

vets uppläsande och bad att få till den sjuke

medlemmen framföra föreningens varma

hälsning.

Sammanträdet

Söndag. den 18.Dezemb. 1904.

Herr Präses tillkännagaf officiellt

Att föreningsmedlemmen Herr Josef Eckert – i dag

kl. 9.( nio) på morgonen utandats sin sista

suck. Den aflidne hade alltid visat sig fäst

vid föreningen. Han var en af föreningens Vete-

raner och vid föreningens Jubileumsfest, erhöll

den gamle trogne medlemmen föreningens

”Jubileumsmedalj”. På uppmaning af en

medlem, reste sig de närvarande för att hedra

den aflidnes minne. Föreningen beslöt

äfven att lägga en krans på den aflidnes bår.

Genom frivilliga bidrag inkom den vackra

summan af 10 (tio) Kronor. En medlem

fick i uppdrag, att för denna summa, beställa

en krans med breda band i de svänska färgerna;

på bandet skulle stå präntat. Tack och farväl!

från ”Katolska Handtverkareföreningen.”

Sammanträdet

Juldagen den 25.Dez. 1904.

Somföreningen firade sin ”Julefest”

först Annandagen, så var julstämningen i

afton någodt matt. Juleträdet stod visserligen

där och prunkade i all sin prakt, men ljusen

i juleträdet, skulle först lysa i morgon – förenin-

gens ”Julaftonsfest”. De några få, som voro

närvarande voro dock, gamla vänner och de

trifdes så godt i sin föreningsvrå på Söder.

Sammanträdet

Annan dag Jul. 26. Dez. 1904.

Så var det Jul igen! När man

inträdde i föreningsalen var det idel

julstämning. Julgranen med tindrande

ljus strålade så mild emot en. Förenings-

bordet var undangömd af tallrikar, fulla med

äpplen, pepparkakor, nötter och mandlar.

Herr Präses öppnade denna föreningens

julfest med några ord, uttryckande sin

glädje öfver att åter få fira julefest

med sin förening. Herr Präses önskade

så af hjärtat alla välkomna och an-

modade en hvaar att som 1sta liten jul-

gåfva taga sin tallrik med goda saker.

Uppmaningen efterkoms till punkt och

pricka, så att snart tomma tallrikar stå

tade på bordet.

Till föreningens glädjestunder måste också räknas

de besök B. Bitter gjort och all hans

välvilja mot densamma.

Hans Högvördighe Biskopen hade

under tiden anländ. Herr Präses tog åter

till ordet, bad att få önksa välkommen,

Hans Högw. Biskopen i föreningens lilla

krets, tackande Honom för den äran, som

derigenom visades föreningen.

Så börjades den officiella Julklappsut-

delningen. Julklapparne upplades på

det stora föreningsbordet till en hvars skär-

skådande. Hvarje medlem fick så draga

ett nummer: Den som lyckades får no I

var herr E. Blomqvist och den först be-

rättigade att utvälja sin julklapp. Hvad

månne väl den Kg. Kammarskrifvaren välja

sig för julklapp, sporde sig en hvar. Efter

en noggrann öfverblick, bestämde sig no 1.

för en ”plånbok”, som kunde väl användas

på aflöningsdagen, menade föreningens ge-

mytliga kammarskrifvare.

Föreningens julklappar voro: En bok

i praktband, med titteln – ”Unser Kajser”,

gåfva af medlemmen herr G.Stephan,

vidare tvänen kortlekar, gåfva af he-

dersled. Herr E. Roeder.

Aftonens dryck var gratisöl. En

närvarande medlem, herr I.Ottoboni

ville på detta vackra sätt hedra sin födelsedag!

som kort förut inträffat. Den 1sta skålen

gällde så vännen Ottoboni, som alla måste

skåla med. Härefter utbragde herr Präses en

skål för Hans Högv. Biskopen, åtföljd af

ett 3´falldigt hurra!!!

”Kollpingsången” afsjöngs unisont.

Då Biskopen ämnade lemna föreningen,

bad herr Präses Honom att gifva föreningen

sin biskopliga välsignelse. Biskopen tog

tillfället i akt för att lyckönska förenin-

gen till det lyckligt afslutade Jubileums-

året, påminte föreningen om den utmär-

kelse som kommit föreningens Präses till del,

med att hans Helighet Pius X utnämd

Honom till ”påflig kammarherre”, en

utmärkelse som hedrade både Präses och

föreningen, derefter mottogo alla knäböjande,

den biskopliga välsignelsen.

Julhälsninga upplästes från föreningens

tacksamma Jubileumsrepresentant från Wil-

Helmshafen, herr Fritsch.