Sankt Josefsföreningen – Katolska Handtverkareföreningen

Protokoll för 1903.

1903

Anteckningar

H.Herr Praesus!

Tillåt mig att i denna högtid-

liga stund då föreningen står här samlad,

f ör att gemensamt fira årsdagen af

föreningens ”24.Stifelsefest”, få först

framföra till herr praeses et hjärtligt

”Välkommen åter!”

Var förvissad herr praeses att förenin-

gen känner sig ställt,a tt hafva som sin

representant från höga Nord kunnat

sända sin praeses till Kolpings stad,

för att där i förening med otaliga andra

brödraföreningar närvara vid et hög-

tidliga aftäckandet af Kollpings monu-

mentet. Gripande måtte för visso det

ögonblick hafva varit för herr praeses

då täckelset föll från monumentet och

föreningens stiftare – ”fader Kollping” – med

ens framstod, omringat af tacksamma

söner.

På det kort som herr praeses sände för-

eningens senior, voro vi i tillfälle att taga

Kollpings monumentet i betraktande. Vid

denna blick är man strax redo att utropa:

”Visserligen är Kollping död! men hans

ande lefver och verkar bland arbetarne,

för hvilka han lefvar och för hvilka han dödt.

Konstnären kunde ej upptänka en

mera snillrik framställning af förenings

stiftare; ty som han stod och lefde bland

sina arbetare, så står han där i bronsen per-

sonifierat som en arbetares fader och

rådgifvare. Gripande är det att se den äre-

vördige prästen fatta arbetarehanden till afsked,

gifvande den resfärdige unge arbetaren sitt

hjärtas uppriktigaste råd och förmaningar.

Den unge mannen å sin sida, syns blicka

upp med förtröstan till sin andlige fader

och handslaget som knyte tyckes förbli

oupplösligt.

Måtte vi i dag på föreningens stiftel-

sefest lofva att hålla fast vid fader

Kollpings grundsatser och med denna

föresats, beder jag så alla närvarande

att för föreningens stiftare ”fader Kollping”

vi höja våra glas och Honom till ära

utbringa ett lefve, åtföljd af et

rungande niofaldigt hurra !!!

Kolping lefve!

Stiftelsefesten

Söndag. 26. Juli 1903.

Medan naturen ännu prunker i fullaste

sommarskrud under en sols milda strålar, ingick

föreningen is in (24) tjugofjerde Stiftelsefest.

Med en gemensam nattvardsgång i St Eriks Kyrkan (söder)

hvarvid särskild ungdomen var godt representerad in-

leddes festen.

På eftermiddagen försiggick allmänt Käggelspel

Med prisutdelning. 1sta priset en ”bunt cigarerrer” lockade

nog en hvar att göra sitt bästa. Ungdomen redde sig

bäst i täflingen; i det samtliga de 4ra priser eröfrades

af dem. Med 1sta pris och som kägelkung för dagen

afgick Carl Getzman.

Vid 8.tiden begaf man sig till föreningsalen för att

afsluta denna fest i dubbel bemärkelse. Man ville

välkomna hem Präses åter till gamla Sverige.

Som representant för Stockolms föreningen hade herr

präses begifvit sig till Köln för att närvara vid det

högtidliga afteckandet af Kolping-monumentet.

Med ett ”Gud välsigne det hederliga handtverket”

besteg herr präses talarstolen, framförde sin hälsning

från moderföreningen i Köln och föredrog i ett kortare tal

de stora högtidligheter som voro förknippade med aftecknandet

af Kollpingsmonumentet. Konstnär och skapare

af monumentet, hade, menade herr Präses på ett förtreffligt

och frapperande sätt lyckats i sin framställning af Kollpings-

. Där står den oförgätlige Kollping förevigadt

i brons. Han står just i begrepp att räcka handen till afsked åt en

ung arbetare, som ämnar bege sig på vandring för att förkofra

sig i sitt handtverk. Kollping gifver honom sina råd och förma-

ningar och ynglingen lyssnar med förtroende och kärlek till sin

aktade rådgifvare. Vid slutet af sitt föredrag hänvisade herr präses

på den i dagarne aflidne påfven Leo XIII som skulle förbli

oförgätlig i Kristenheten. Med stolthet kunde föreningen blicka

upp till det telegram som nu hänger omfattat i guldram i för-

eningssalen. Det skall alltid påminna om Leo XIII kärlek till

arbetarna.

Efter föredraget bad sekreteraren herr A.Brandt om ordet.

han välkomnade i föreningens namn herr präses åter, tackade honom

att han som föreningens representant rest den långa vägen till Kollpings

stad för att där representera de svänska kollpingsönerna. Skålar dracks

så för Kollping, herr präses m.m. Telegram hade anländ, dagen till ära från

tvänne glada medlemmar, som förstärkte sig i Borgholm med salta bad och inne-

boligt. Svarstelegram afsändes dagen derpå till de glada Borgholmarne.

Sammanträdet

Söndag. 2. Aug. 1903.

Oaktadt det härliga vädret som

rådde hela dagen och nog lockat de flesta i skog och

mark; så hade dock ett litet godt antal medlemmar

hittat till sin lilla förenings or å på söder.

Både gamla och unga suto rund om föreningsbordet

och pratade i all gemytlighet.

Så anhöll herr präses att få uppläsa ett bref från en

föreningsmedlem, som under juli månad tagit sig

en aftickare till Borgholm(Öland).

I sitt tretton sidor långa bref skilldrade brefskrif-

varen i måleriska färjer sina intryck och sin beun-

dran öfver Borgholm framför allt den stålta och bedå-

rande borgruninen. Brefvets uppläsande som åhördes

med interesse af de närvarande gjorde att brefskrifvaren

fick som erkänsla en sallva applåder.

Sammanträdet

Söndag. 9. Aug. 1903.

Redan vid 7.(sju) tiden hade

några af föreningens yngre medlemamr samlat sig i

trädgården för att förströ sig med det för ungdomen,

så intressanta käggelspelet. De täflande

voro så godt som jemnstarka och efter 11/2 tim-

mes strid afblåstes spelet.

I föreningssalen där man strax efteråt begaf sig

anlände herr präses först senare mot aftonen.

Herr Präses medförde i sitt sällskap herr kaplan

past. Bitter från Berlin samt föreningens hedersle-

damot herr Dirket. Frank.

Som hans högv. Biskopens födelsedag inträffade

nästkommande lördag d. 15.Aug. anmodade herr präses

trenne medlemmar att på denna dag i föreningens namn

göra Biskopen sin uppvaktning.

Sammanträdet

Söndagen. 16. Augusti. 1903.

I afton kunde de närvarande hälsa

föreningens vicepraeses herr past.Speckert med ett hjärtligt

”Välkommen åter”. De två månaders tjänste-

ledighet som vicepraeses åtnjutit och tillbragt

i sin fädernebygd i Tyskland vittnade om

ett godt –”befinnande”. Aftonens skål gällde

så, herr past Speckert, hvilken och syntes

glad öfver att få återse gamal vänner.

Sammanträdet

Söndag. 23. Augusti. 1903.

Sammanträdet

Annan dag Jul. 26.Dez.1903.

Annan dag Jul är nog en af

föreningens skönaste och stämningsfullaste hög-

tdsdag: Då synes alla så glada och förnöjda i för-

eningen och julgranen med sina tindrande ljus

bidrager mäktigt till att vidmakthålla denna

julglädje.

Då alla vore församlade äskade herr präses

ljud, tolkade i några ord betydelsen af den före-

ningsfest som nu skulle firas och föreslog att

man ”unisont” skulle sjunga den vackra jul-

sången ”stilla natt”.

Derefter tillkännagaf herr Präses att h.hög-

vördighet Biskopen skulle anlända någodt se-

nare. Under vänta derpå försiggick den sedvan-

liga julklappsutdelning. Den första julklappen för

alla var en tallrik full af julkakor äpplen och

nötter och som en hvar syntes förtjust i.

Strax derpå blef å bordet de olika julklapparna

utlagda till allmänt beskådande. En hvar fick

draga ett lottnummer. Den lycklige innehafvaren

af no 1. blef den förste som fick välja sin julklapp

n:2 kom så i ordning o.s.v.

Under tiden hade hans högv.Biskopen infunnit

sig, hälsande hjärtligt en hvar. På nytt afsjöngs

unisont ”stilla natt heliga natt”.

Herr präses tackade derpå h.Högvördighet

för den ära, Biskopen genom sin närvaro visat föreningen

och för det städse visade intresse för föreningens väl,

samt bade slutligen om den biskopliga välsignel-

sen.

H.Högvördighet tackade herr Präses för de ord

som riktats till honom och för den vackra sången

som nyss tonat. Derpå riktade Biskopen några

från hjärtat gående ord till medlemmarne, fram-

hållande särskild den i vår så framträ-

dande brist på förnöjsamhet.

Efter att hafva undehållit sig litet hvar med

de närvarande, ville biskopen aflägsna sig, då kom

konsul Cella tog till ordet och i hjärtliga orda-

tag tackade Biskopen för hans goda hjärta, som

städse klappar för föreningens väl.

Sammanträdet

Söndagen. 16. Augusti. 1903.

I afton kunde de närvarande hälsa

föreningens vicepraeses herr past. Speckert med ett hjärtligt

”Välkommen åter”. De två månaders tjänstle-

dighet som vicepraeses åtnjutit och tillbragt

i sin fädenebygd i Tyskland vittnade om

ett godt-”befinnande”. Aftonens skål gällde

så, herr past. Speckert, hvilken och syntes

glad öfver att få återse gamla vänner.

Sammanträdet

Söndag. 23. Augusti. 1903.

Samkvämet för aftonen försiggick i all

stillhet. Föreningens organ ”Kolpingblatt”

studerades och särskild i afton i anledning af

referaten öfver dennyligen afslutade – katholik-

kongressen i Köln. Särskild anmärknings-

värd var den skara af Katolska handtverkare,

som hade slutit sig till och deltagit i Kongressen.

dess antal uppgick till 20:000. Vid en sådan

siffra, måste man gifva sit erkänannde åt, fram-

förallt staden Kölns katolska arbetare, som så

öppet hedrat och visat sin trohet

mot sin kyrka.

Någodt för vykortsamlare att beakta, var det

vykort som herr praeses visade de närvarande. Det fram-

ställde den nyligen afdöde Leo XIII i bröstbild. Kor-

tet var kantat i svart som tecken till sorg.

Sammanträdet

Söndag. 30. Augusti. 1903.

Med anledning af det nya påfvevalet

som egt um, hade en medlem funnit för

godt att från sitt hem medtaga och framvisa

för de närvarande en för honom mycket kär tafla,

framställande alla påfvar, ända från Petrus till

och med Leo XIII. Ungdomen tog i synnerhet

taflan i betraktande och ställde till herr Praeses

åtskilliga frågor angående några påfvar, till

besvarande.

Efteråt vidtogs en gemensam dominospelning

med cigarrer som pris. Den som lyckan mest lgo mot,

var innehafvaren af taflan md påfvarnes bild

nemligen K.kammarskrifvaren herr Blomkvist. fastän

ej rökare, stopapde han likväl sina varme cigarrer

i fickan; syntes nöjd, tog sig en pris snus, reste sig och sade god natt.

Sammanträdet

Söndagen 6. September. 1903.

Denna dag var för föreningen af en viss

Betydelse; ty föreningens Praeses ingick då i sitt

(53) femtio och tredje lefnadsår. Strax efter högmessan

uppvaktades herr praeses af föreningens styrelse som

å föreningens vägnar lyckönskade herr praeses och

till honom öfverlemnade en doftande rosenbukett.

Herr Praeses tackade den honom visade uppmärksam-

heten.

I föreningsalen på aftonen tog herr praesaes till

orda och frambar sitt tack till föreningen för

den deputation som å föreningens vägnar lyckön-

skat honom på födelsedagen, och lofvade att

till tisdagens käggelklubb lemna ett fat pilsner öl

till dess förfogande.

Bland de närvrande märktes herr past. Mucken-

hirn från Gefle och hedersl. Grossh. Herr F.Cornéry.

Sammnaträdet

Söndag. 13. Sept. 1903.

Som hennes majestät enkedrotning

Margaretha af Italien hade bevistat den

stilla messan som lästes vid ½ -9. tiden i St-

Eriks Kyrkan och hvarvid vacker sång

utfördes så blef och samtalet för aftonen, öfver

det höga besöket, som vederfarits kyrkan på

söder. Det var nemligen det första Kungl. be-

söket som kyrkan fått mottaga.

Herr Praeses som kort förut haft audiens hos den

Italienska drottningen, delgaf på en medlems

önskan, sina intryck han fått af sin audiens

hos drottning Margaretha. Man gladde sig så öfver

det interesse so drottningen visat, söder, dess kyrka

och dess fattiga, ty vid sin afresa öfverlemnade drott-

ningen till församlingens fattiga, åt herr praeses, en sum-

ma stor. 200. kronor.

En medlem mente då, att det vore för

mycket om man utbragte ett lefve för drottning

Margaretha! deri instämde alla och så

rungade genom salen ett 6 falldigt hurra!!

för Margaretha.

Herr Praeses upplyste sedermera att nästa

onsdagen d.16.dennes föreningens hedersledamot

stadsfullmäktige och lektorn herr Doktor Müller /Joseph Müller, lektor i franska vid

ingick i sitt sex tionde (60) lefnadsår. / Sjökrigsskolan 1879 -1908

Med anledning deraf utsågs en deputation af

trenne medlemmar för att å föreningens vägnar

uppvakta hedersledamoten på födelsedagen.

De trenne herrar som erhållit uppdraget voro

Seniorn herr Rolewicz samt styrelseledamöterna

herr E.Blomkvist och herr H.Löhnig.

Samma kväll upptogs i föreningen frisörbiträdet

herr. Schröder från Tyskland som till herr

Praeses hade öfverlemnat sin vanderboek.

Sammanträdet

Söndag. 20. Sept. 1903.

En skrifvelse hade inkommit till herr

Praeses ifrån hedersledamoten herr Dkt.Müller,

deri denne tackar för den uppmärksamhet som

föreningen visat honom på hans födelsedag genom

att med en deputation uppvakta honom smat för

dn handskrifvelse som för honom upplästs och

öfverlemnades. Den af herr Dkt, Müller in-

gångna tacksamhetsskrifvelsen, beslöts att läggas

till föreningsarkivet.

Aftonens sammanträde bevistades efter en längre

tids frånvaro af hedersledamoten herr A.Fernlund,

föreningens gamle och rolige farbror. Trött var far-

bror denna afton och hans kända kvickheter och

roliga vitzar uteblevo denna gång.

Sammanträdet

Söndag. 27. Sept. 1903.

herr praeses påminte de närvarande

att andra söndag i oktober firades föreningen

en af sina högtidsdagar, nemligen den h.Bir-

gittas fest, och upplyste att enligt bruk var

det en af föreningens nattvardsdagar; föreningens

ungdom, som var väl representerat, lade sig till

minnes denna herr praeses påminnelse.

Under aftonens lopp hade samtliga föreningens

spel tagits i asnpråk. Mellan 7 och 8 efter af-

tonsången togs käggelbanan i bruk af de

käggelspelande ungdomen, uppkomna i för-

eningsalen kastade de sig öfver biljarden.

De äldre roade sig med det intressanta kejsar-

spelet för att ej omnämna dominospelet och det

”post festum” oundvikliga ”Wist-spelet”

Sammanträdet

Söndag. 4. Oktober.

Vid sammanträdets början upplästes

protokoll öfver sammankomsterna för månad-

erna Juli – Aug och September.

Derefter upptog herr präses till medlem i före-

ningen bokbindaren herr Max Sellman.

Som hans gamle vän och frände hedersledam. Herr

Alfred Fernlund var närvarande fann denne sig

manad att i ett späckat tal lyckönska sin vän

Max Sellman till hans inträde i den föreningen,

som talaren själf i många år tillhört och i hvars

krets, han roat sig och andra af hjärtans lust.

Herr Fernlund slutade med att utbringa en skål

för vännen sin, åtföljd af ett fyra faldigt hurra!!.

Sammanträdet

Söndag. 11. Oktober. 1903.

Till den gemensamma nattvardsgången,

som med anledning af Birgitta festen egde

rum i St Eriks-Kyrkan, hade ett ringa an-

tal medlemmar slutit sig.

Aftonens sammanträde der emot var talrikt

Besökt. Genom herr praeses försorg stod en kagge

”pilsner-öl” till de törstiges förfogande. Alla

de närvarande voro vid ett godt humör och läto höra

några tyska Kollpingslieder, särskild egnade

åt fader Kollping: man fann dessa sånger mycket till-

talande och var den önskan ”allmänt”, att de borde

inöfvas af en hvar mäktig tyska språket, så att

man umsonst kunde sjunga dem. Herr Praeses lofvade

att för föreningens räkning anskaffa dessa små omtyckta sångböcker.

Sammanträdet

Söndag. 18. Oktober. 1903.

Bland de många närvarande märktes

återigen den omtyckta och alltid välkomne herr

Alfred Fernlund, som på senare tid ofta in-

funnit sig för att språka vid gamla vänner och

hvilken gärna underhåller och roar föreningens ung-

dom, som i honom funnit en glad och treflig farbror.

Sång uteblef ej häller i afton och föreningsmedlemmen

den lille pigge barberaren herr Schroeder spela-

de några stycken på sin Zithra, visande derigenom

interesse för sin förening, som han blott en kort tid

tillhört. Som gäst för aftonen hade infunnit sig den

åfvannämdes vän, fothografen herr Anderson, som

lät höra ett pianostycke, samt bokhållaren herr

Påhlson, hvilken samma kväll lofvade att till

lördagens käggelspel, då afslutning skulle ega rum,

spendera de spelande ett fat ”Pilsner öl”.

Sammanträdet

Söndagen. 25. Oktober 1903.

Med anledning af att Pius. X.

i dagarna utsänd sin 1sta ”Encykliga”, hvars

innehåll i sin helhet stod refererat i föreningens

tyska organ”Kollpingblatt” – fann herr präses

för godt att i afton förklara de viktigaste punkter-

na i denna första påfliga rundskrifvelse.

Hedersgästen för aftonen var för visso herr E.Roeder,

en af de få kvarlefvande hedersledamöterna från

föreningens stiftande. Han deltog i det bekanta

Wistspelet och vid sitt farvältagande efterträddes

han af en annan hedersledamot den gamle, men

alltid glade Alfred Fernlund.

Sammanträdet

Söndag den 1 November 1903.

Efter det en del medlemmar erlagd

sina månadsavgifter, tog herr präses till orda, läg-

gande medlemmarne på hjärtat att som i morgon

den 2dra november - firades ”Alla själars” dag,

äfven föreningen hade en viss plikt att ihåg komma

de medlemmar , som troget tillhört föreningen och

hafva hädangått. Herr Präses hänvisade till den lista

som tecknats af en stor del af föreningens medlemmar,

i syfte att med ett tillräckligt belopp, åstadkomma

läsandet af en årlig ”Stiftelsemessa” för alla förenin-

gens hädangångna medlemmar och välgörare. En ny

medlem tecknade sig på listan och några andra erlade

den årliga afgiften.

Derefter upplästes protokollet för månaden

Oktober.

Till provisoriska medlemmar i föreningen upp-

tog herr präses i afton bokbindaren Max

Sellman och kontorsbiträdet herr Ernst Kutsch,

samt till definitiva medlemmar följande

herrar. Th. Kellner, Edw. Woklander, C.Getzmann

och Fr.Katsch. Till deras ära dracks en gemen-

sam skål åföljd af ett kraftigt 4 (fyra)

falldigt hurra!!!!

Sammanträde

Söndag. d. 8. Novemb. 1903.

Som en af föreningens hedersledamöter

disponent herr A.Fernlund denna dag in-

gick i sitt 70-(sjutionde) lefnadsår, hade

en deputation å föreningens vägnar uppvaktat

hedersmedlemmen och därvid öfverlemnad en

handskrifvelse från föreningens präses, som i före-

ningens namn lyckönskade till de uppnådda 70-

åren och frambär allas tack till den ”gamle”

på hans hedersdag, för allt det interesse, han

städse visat föreningen och för de många

roliga stunder han skänkt medlemmarna vid

sina besök i föreningen, ej minst ungdomen,

för hvilken han alltid hade ett skämtsamt ord.

Vid aftonens sammanträde frågade herr präses

de närvarande, när de önskade att föreningens ”själa-

messa” för dess aflidne medlemmar skulle läsas?

Man beslöt att själa-messan skulle läsas. Onsdag

d.11.Nov.kl.7.(sju). Oaktat den tidiga morgon-

stunden lofvade likväl en del, som ej dirket hade

förhinder, att bevista densamma.

De tyska små sångböckerna, som präses

lofvat att efterskrifva, voro nu komna. De skulle

naturligtvis invigas och en hvar bemäktigade sig en

sångbok så uppstämdes unisont ”Kollping sången”

som sjöngs med kläm och ”begeistring”, så följde

andra tyska sångnummer och föreningens tyska sång-

bok hade härvid blifvit väderbörligen invigd.

Man ville emellertid ej åtskiljas utan en svänsk sång.

Ur unga fosterländska bröst tonade den gamla

men alltid kära sången ”du gamla, du friska”.

Sammanträdet

Söndag. d. 15.Nov.1903.

Med anledning af att H.Högvörighet

Biskopen samma dag firade sin namsdag (Albertus)

ämnade en deputation uppvakta honom. Då de

uppvaktande fingo besked om, att Biskopen i dag,

på sin namsdag, vistades i Gefle, blefvo de nå-

godt snopna, men hämtade sig strax och beslöts

att lyckönska Honom, medelst afsändet af ett

”telegram” till Gefle.

Vid kvälls-sammanträdet uppläste herr präses

en liten skrifvelse från past. Moro, där denne

tackar för lyckönskan han fått i anledning af

namsdagen amt afsluter med en ödmjuk bön till

herr präses att bli struken ur föreningen.

Mot denna past. Moros anhållan, protesterade man

och gaf herr präses i uppdrag, att meddela föreningens

vördade hedersledamot, detta beslut och att fastmer hans

namn skulle bland alla andra namn lysa med gyllene

bokstäfver.

Som hedersledamoten herr A.Fernlund i

afton var närvarande och som bekant föregående

söndag, högtidligt firat sin 70-(sjutioriga) födel-

sedag, önskade herr präses nu taga tillfället i akt,

och muntligen i föreningens namn lyckönska heders-

gästen till de uppnådda ”70-åren”. Herr åräses ön-

skade att herr Fernlund framjent måtte med

obruten hälsa och med högburet hufvud vandra

vidare i de åldriges led: med ett tack för allt

det interesse herr Fernlund alltjemt visat före-

ningen, uppmanade herr präses de närvarande, att

för den gamla hedersgästen, föena sig och för

honom utbringa ett rungande 4.(fyra) falldigt

hurra!!!!.

Herr Fernlund tackade för den honom visade upp-

märksamhet på hans födelsedag och för de ord herr

präses i afton riktat till honom. Derefter var ordet

fritt. Den gamle herr Fernlund var likväl den som drog

alla kring sig och till honom lyssnade som sagt, gammal

och ung.

Sammanträdet

Söndag. d. 22. Nov. 1903.

I följd af det telegram som af

några medlemmar i föreningen, blifvit sänd

till h.Högvördighet Biskopen med anled-

ning af sin namsdag (Albertus), hvilken bisko-

pen på grund af missionsangelegenheter måste fira / mera härom i KHF´s bok

i Gefle, hade h.Högvördighet genom hr preses / om Muckenhirn

låtit till föreningen frambära sitt hjärtliga

tack, med den försäkran att telegrammet, hade

mycket glatt honom.

Sammanträdet förflöt i all stillhet,

där de närvarande i broderlig förening roade

sig med sällskapspel.

Sammanträdet

Söndag. d. 29. Nov. 1903.

Det är vinter! Kunde en hvar

utropa vid sitt besök i föreningen, ty utanför

hade Kung Bore tagit spiran på allvar,

det hvita snötecket som prydde marken, vitt-

nade nog derom. Skönt var det derför, när man

efter sin dags vandring, på kvällen hamnade i sin

lilla varma föreningsal, för att där få språkas

vid vännerna sina. De närvarande voro emellertid

få och stämningen var någodt matt, t.o.m.

föreningens hedersl. Hr. A.Fernlund, som hedra-

de med ett besök, hade denna kväll påtagit sig

ett allvarets min, så att de unga, ej riktigt igen-

kände föreningens glada – gemytliga heders-

farbror.

Sammanträdet

Söndag. d. 6. Dezember. 03.

Den h.Nikolaus fest förblef äfven

i år in vana trogen och ihågkom förenin-

gens stora barn med en påse äpplen

och pepparkakor, och som oskyldiga barn

emottog man så ur präses hand den lilla

Nickolausgåfvan och lät sig väl smaka.

Samma kväll upptogs till provisorisk

medlem, mek, arbetaren herr William Getz-

man. Med några välkommstord af herr präses

blef den unge mannen upptagen i föreningens

krets. Honom till ära, dracks en gemensam

skål.

Sammanträdet

Söndag. 13. Dezemb. 03.

Som julhögtidden nalkades med stora

steg, påmindte herr präses om dess firande.

Det blef öfverenskommet att Julen skule

firas enligt senare års bruk: nemligen, med

gemensam nattvardsgång vid ”julottan” i

St Eriks Kyrka och den gemensamma jul-

festen i föreningslokalen – annan dag Jul.

Från förre föreningsmedlemmen, borstbindaren

herr Rob. Gellert hade bref anländ till herr

präses, hvilken uppläste detsamma och fick man

höra att brefskrifvaren hade det godt, både i

andligt och lekamligt hänseende. Brefvet af-

slutas med hälsning till föreningen.

Sammanträdet

Söndag. 20. Dezemb. 03.

Medan den stora massan utanför

trängdes gata upp och gata ned, för att

beskåda de rikt upplysta butiksfönstren,

funno de, som kommit i föreningslokalen

att utrymmet var bättre. Där satt man i

all sköns lugn och studerade utländska

tidningar och illustrerade häften, hvarvid

särskild det rikt illustrerade julheftet,

från Siléns bokförlag och skänkt af en före-

ningsmedlem lifligt genomögnades.

Efter det flitiga studerandet, tog man itu

med ett gemensamt ”dominospel” och ej

litet munterhet väckte de spelandes ofta upp-

repade pass! pass! bevis för, att det spelades bra.

Sammanträdet

Juldag. 25. Dezb. 03.

Vid Julottan i St Eriks kyrkan begick föreningen sin gemens. Nattvardsgång.