Sankt Josefsföreningen - Katholska Handtverkareföreningen
Kolping, Katholischer Gesellen Verein Stockholm
Protokoll 1888
--------------------------------------------------------------------------------
14
1888
från I Januari - 15 Juli
1888
Gud välsigne det hederliga handtverket!
Sammanträdet
Nyårsdagen den 1 Januari
Talrikt hade man infunnit sig på morgonen,
enär 27 medlemmar och hedersmedlemmar
följde fanan, som genom sakristian fram-
bars in i kyrkan. Det intryck processionen
gjorde på församlingen war mycket godt,
änskönt de, närmast intill Choret för
föreningen reserverade platserna, läto mycket
öfrigt att önska i afseende på utrymmet.
Efter messans slut bars fanan i procession
samma väg ur kyrkan. Den sedvanliga
Nyårsgratulationen upprepades äfven på qvällen
i föreningssalen. Sedan föreningens qvartett
sjungit "Himlars konung", uppläste
Präses enligt dagens sedvänja föreningens
stadgar och gjorde dervid flera upplysande
anmärkningar. Särskildt påpekade han
nödvändigheten och vigten af stadgarnes
iaktagande hvarförutan ingen förening
kunde bestå. Man gladde sig åt det
fördelaktiga intryck föreningen gjordt
på församlingen i kyrkan, enligt flera
ögonvittnens utsagor.
Då man som den lämpligaste dag
ansett instundande Söndag den 8 Januari
till firandet af Påfvens jubileum i förenings-
salen, så inbjöd Präses medlemmarne till
firandet af denna högtidliga dag.
Sammanträdet
Trettondagen den 6 Januar.
Såsom de föregående åren, firades också
denna gång trettondagen kallad lilla jul-
dagen, med utdelandet af de öfrig blifna
julklapparne. Bordet var åter fullsatt
med talrikar på hvilka julläckerheterna
voro upplagda. Sedan julsången "Stilla
Natt" afsjungits och Präses med några
få ord påmint om dagens betydelsehär,
och dess firande äfven i södra länder,
vidtogs utdelningen af de öfrig blifna jul-
klapparne. Först framtogs föreningens jul-
gåfva bestående af ett tvättställ, afsedt för
tillfällig handtvagning, samt en rik broderad
ståla skänkt till Präses till begagnande
vid föreningens kyrkliga högtider, en
gåfva af några välgörande damer, kända
för sitt intresse för föreningen. Derefter
utdelades extra julklappar till fyra
medlemmar, som mer än 50 gånger
flitigast besökt föreningen under det gångna
året, nämligen Herrarna E.Popp,
I.Rolewitsch, C. Sandahl och A.Brandt.
Genom lottdragning utdelades nu de
öfriga julklapparne 23 till antalet, så
att ingen blef utan. En medlem tog
sig före att utbjuda en julklapp till
salu, som inropades af någon till ett
pris af något öfver en krona. Misstänk-
ande dock innehållet vågade han ej att
förevisa den, men då nyfikenheten
ökades, förklarade han sig beredd dertill
mot vilkor att en krona erlades.
Efter en kort stund var vilkoret upp-
fyld, och den väl inlagda julgåfvan
befans vara tvenne afbrutna spisjärn,
hvilket ej i ringa mån bidrog till att
höja munterheten. Till slut beslöt man
sig att, som föreningen instundande
Söndag på söder ämnade fira påfvens
jubileum hvarvid föreningens quartett
skulle afsjunga Leohymnen för första gången
medlemmarne då borde infinna sig för
att i procession med fanan intåga i
kapellet.
Sammanträdet
Söndagen den 8 Januari.
Enligt ofverenskommelsen tågade förenings
medlemmarne på morgonen med sin fana
in i kapellet under det herr jean Rémy
spelade "Hosianah marschen. Vid messans
början och dess skut sjöngs Leohymnen. Apost.
Vicarien, som höll messan, lyckönskade i sin
predikan medlemmarne för sitt manliga
uppträdandne både sistlidne Söndag och
denna dag för firandet af den j. faderns
jubileum.
Till påfvejubileets firande på qvällen i
föreningslokalen hade medlemmarne
näatan fulltaligt infunnit sig. Vid 8 tiden
tog festligheten sin början, föreningslokalen
öppnades och tedde en vacker anblick, prydd
som den var med grönt och lefvande
växter, samt rikt illuminerad. Mot en af
salens väggar var anbrgt en transparang
med följande af en lagerkarns omgifvna
inskrift.
8/1 1888
Leo XIII
Ora et labora.
Öfver transparangen framskymtade
en större guldram, öfver hvilken ett
täckelse var lagt. Föreningens praeses,
doktor R. Kiesler höll festtalet.
Han utvecklade hurusom den allmänna
och storartade täflan om att fira påfvens
jubileum hade sin grund deruti, att den
katolska werlden vördade i den Leo den
13. sin andliga af Gud dem gifna fader
och att Leo den 13. gjort sig väl förtjent
af detta namn genom sin faderliga om-
sorg om hela kyrkan, men i synnerhet
om de fattiges och de arbetande klassen
åt hvilka han altifrån sin utnämning
egnat den största uppmärksamhet och
omsorg. "Måtte föreningsmedlemmarne
städse visa sig som Leo den 13:s andliga
söner, älska honom, lyssna till hans råd och
hans varnande ord mot deltagande i om-
störtningspartierna."
Derefter hembar talaren ett hjertligt tack
till alla de medlemmar, som på ett så smak-
fullt sätt prydt föreningssalen, till de heders-
ledamöter, som infunnit sig och så särskildt till
de medlemmar, som beredt honom och hela
förenignen en öfveraskande glädje.
Nu föll täckelset och öfver tansparangen
syntes ett väl lyckadt oljemåladt porträtt
af Leo den 13, måldadt af en föreningsmedlem,
dekorationsmålaren C.A.Sandahl; den vackra
guldramen är en skänk af föreningsmedlemmar.
Föreningens quartett uppstämde nu påfvesången,
hvartill musiken satts af H.F.Müller, dekan i Kassel,
och som är af följande lydelse:
Långt bort till Vatikanen.
till Tiberflodens strand
i dag vår tanke ilar -
ett bud från Svealand.
Hos dig, o helga fader,
stå folk i långa rader;
med dem ur trogna bröst
vi höja gladt vår röst:
Hell, fader Leo, hell!
Hell, fader Leo, hell!
Hell! Hell! Hel, fader Leo, hell!
R'en femti år förflutit
s'en de till präst blef smord
och offret fram du burit,
förkunnat lifvets ord.
R'en syns af åldern spåren
och sliverkrans i håren
i dag i högtidsglans
dig pryder gyllne krans,
Hell, fader Leo, etc
I alla lefnadslägen,
vid ödets hårda slag,
i bränningar och stormar
var Gud din högsta lag.
Han var den väg, den stjerna,
hvars lif du följde gerna;
och nu till Guds behag
vi sjunga denna dag.
Hell, fader Leo, etc
Bland dina söner alla
välsignelse du strör,
ej minst bland dem som idka
sitt yrke som sig bör.
Må Gud ditt lif bevara
för sjukdom, nöd och fara;
om det i denna stund
vi be af hjertans grund;
Hell, fader Leo, etc
Jubilarens skål utbragte den apostoliska vicarien
A.Bitter, som erinrade om att Leo den 13.
gjorde skäl för sitt namn att han nämligen
visade sig vara ett lejon i mannamod och
själstyrka. Ett niofaldigt svenskt hurra dånade
genom salen. Den ena skålen följde den
andra, såsom "Integer vitae" och de svenska
folksångerna "Ur svenska hjertans djup", "Hell
dig du höga Nord" samt slutligen "Jag vet ett land.
Innan medlemmarne skildes åt, uttrycktes önsk-
värdheten af att såsom pendant till påfven Leo den
13:s porträtt äfven anskaffa konung Oscar den
2:s.
Sammanträdet
Söndagen den 15 Januari
På föreningsbordet lågo tidningarna inne-
hållande referat om påfvejubileets firande
sistlidne Söndag. Referatet i Svenska Dag-
bladet var mest fullständig och gladdes man
allmänt åtden vällyckade festen. Präses
tillkännagaf derefter styrelsens beslut huru-
som den ansett sig böra tillsvidare ute-
sluta flera medlemmar, dels på grund af
ej erlagda månadsafgifter, och dels af uarakt-
låtenhet vid bevistandet af föreningen,
hvarvid styrelsen för de extra ordinarie
medlemmarne upsptällt 6 Månader och för
de ordinarie 3 Månader såsom längsta
frånvaro. Listan uppsattes på tafleni förenings-
lokalen. Protokollet öfver flera sammankomster
upplästes, hvarefter Hr John Anderson, som
infunnit sig i föreningen, deltog i sången och
sjöng ett solonummer "Ren mörkt det blir
i qvällen", samt blef lifligt apploderad.
Sammanträdet
Söndagen den 22 Januar
Präses uppläste en artikel ur illustrerad tidnings
Hemvännen om påfvedömets makt, i anledning
af den h.fadern, Leo den 13:s prestjubileum.
Frånsett några vissa uttryck, som röjde
protestanten, var artikeln opartisk och åhördes
med spänd intresse af de närvarande.
Läraren Hr Rosen infördes af Präses.
Bland hedersmedlemmarne hade Fotografen Hr.
A.Roesler infunnit sig.
+
Sammanträdet
Söndagen den 29 Januar.
Det var ett sorgligt budskap Präses hade
i qväll att meddela medlemmarne. En
mångårig medlem, Fritz Hjalmar Stocklassa
som tillochmed under flera år varit styrelse
ledamot, ahde efter en längre sjukdom
afgått med döden, den förste bland de
ordinarie medlemmarne. Präses framhöll
med några varma ord den hädangångne
medlemmens oförvitlighet, hans fredliga
karaktär samt hans nit och arbete för föreningens
bästa. Det vore då för föreningsmedlemmarne
en pligt att deltaga i den aflidnes medlemmens
begrafning, isynnerhet då den sörjande Fadern
själf hade infunnit sig för att bedja dem om
att bevisa hans käre son denna sista ära.
Alla närvarande lofvade att efterkomma
denna önskan. Rörande valet af bärare, mente
Präses att de så mycket som möjligt borde
tagas af dem hvilka varit hans skolkam-
rater; den florbehängda fanan skulle öppna
likprocessionen in i kyrkan. Bröderna Krake
som varit den aflidnes skolkamrater hade infunnit
sig, för att erbjuda sina tjenster vid begrafningen.
Sammanträdet
Söndagen den 5 Februar
Innan sjukassaförhandlingarne togo sin
början uppläste Präses, en skrifvelse af Hr
fabrikör Stocklassa, hvari denne hjertligt
tackade föreningsmedlemmarne för den
vänlighet de visat hans käre aflidne son.
Efter förhandlingarnes slut tillkännagaf
Präses att Hr. Stocklassa sändt sex buteljer
rhenskt vin och en större kaka till föreningen
för att också i gerning uttrycka sin tacksamhet.
Man drack en skål för den frikostlige gifvaren,
samt för alla de som haft bestyr med sjuk-
kassans förvaltning och dess revision. Som
tvenne buteljer vin voro qvar och man var
villrådig huruvida man ochså skulle tömma dem
och Präses frågat, visade flertalet lust dertill. Sedan
de uppdragits egnade Präses en skål för de
måttlige medlemmarne. Samqvämet rörde
sig om den vackra stämningsfulla begrafning
som på torsdagen kommit den aflidne med-
lemmen, Fritz Stocklassa till del.
Sammanträdet
Söndagen den 12 Februar
Som fastetiden var i analkande, talade Präses om
fastandet, dess bud, betydelse, ändamål, och nytta.
Ochså omnämde Präses, att man i katolska länder
dagarne före fastlagstiden roade sig med förlustelser och
allahanda nöjen och anförde karnevaler i södra länder
som exempel. Äfven föreningen skulle som förra åren
denna qväll njuta af en extra dryck med så kallade
munkar. Den ångande bålen framsattes och glasen
fyldes med ett slags glögg brygd på Götgatan 46, där
äfven de läckra munkarnavoro fabricerade. man
drack hvarandras skål under sång och skämt,
önskande sig en välsignelserik fastetid.
Af hedersmedlemmarne hade Hr fabrikören
Stocklassa infunnit sig.
Sammanträdet
Söndagen den 19 Februar.
I sitt föredrag talade Präses om den i dagens
evangelium omnämda händelsen af Frälsarens
seger öfver den onde andens frestelse. Präses
betonade särskiltdt den förnedring som
Herren dermed underkastade sig, frestelsens
likhet med den som den första menniskan
varit utsatt för och lärdomen Herren derigenom
gifvit oss. Efter föredragets slut tillkännagaf
Präses att en ny medlem Kapten Elfving in-
sjuknat och anbefaldes åt föreningens förbön.
Af den lilla foreningskrubban i Josefina-
hemmet och ett lotteri öfverlemnade
Präses till föreningskassan 61 kr 50 öre, hvaraf
50 kr till föreningskassan och resten till
sjukkassan.
Sammanträdet
Söndagen den 26 Februar
Ur ”Rheinische Volksblätter” uppläste
Präses en artikel, hvari generalpräses visade
huru en handtverkare kaunde fasta, äfven
om han genom tunga arbeten vore fritagen
från matfastandet. Man kunde äfven
fasta med tungan, ögonen, genom flitigare
arbete, större tillbakadragenhet och flitigare
kyrkbesök. Äfven uppläste Präses ur
protokollet öfver Marsmånaden förra året
huru föreningen ärat den helige Josef på
första, mellersta och sista Söndagen genom
enskild aftonsång i kapellet å Söder,
och hoppades Präses detsamma instundande
Mars. Kontorskrifvaren Herr Wuster upp-
togs till pröfning. Bland gästerna märktes
Herr Pastor von Stolberg.
Sammanträdet
Söndagen den 4 Mars.
Enligt föregående årens bruk, förrättades äfven
i år andakten till den helige Josefs ära
hvarvid föreningens quartett utförd några
sånger och Präses gaf välsignelsen. Äfven
i förenignssalen voro ljus tända inför Josefs-
bilden. Man såg på de nu inbundna
häftena af föreningsreglementen, innehållande
dess stadgar och några oskrifna blad afsedda
till månadsbidargens stämpling. Också ett nytt
schackspel af ben förevisades, sannolik en qvar-
lefva af den förra föreningen Amacitia.
Samtalet vände sig kring tidningsankan, att
Götgatan 46 skulle vara ett gömställe för
den försvunna Fru Lindström, hvaröfver
man mycket roade sig, då hon ju möjligen
kunde vara gömd i sjelva föreningsalen.
Sammanträdet
Söndagen den 11 Mars
Som Josefsfesten den 19 Mars i år inföll
på en måndag, bestämdes dess firande instundande
Söndags afton i St.Erikskapellet. Äfven på-
minde Präses om Påskkommunionens firande
Palmsöndagen den 25 Mars. Några medlemmar
infunno sig något för sent, hvaröfver Präses
icke syntes vara belåten. Bland de sent an-
lände var en glad gåst, som redan vistats
en längre tid i Amerika, hvilket han också
röjde tillochmed i Dominospelet. Ett rikt
illustreradt arbete af professor Virsén be-
nämd ”Juletid” hade blifvit schänkt af
hedersmedlemmen bokbindaren Herr Lindner
och ådrog sig mångens beundran.
Sammanträdet
Söndagen den 18 Mars.
Josefsfesten firaes enligt öfverenskommelse
i kapellet. Herr Pastor von Stolberg förrättade
andakten, hvarvid förenignens qvartett utförde
några sångnummer. Till den religiösa akten
hade också några församlignsbor infunnit
sig. Sedan man samlats i föreningssalen
påminde Präses om den alla medlemmar
åliggande Påskcommunionen, hvilken äfven i
år komme att gemensamt anamma söndagen
den 25 Mars. Präses höll derefter det länge
utlofvade föredraget om Bartholomeinatten,
skildrande dess händelser och orsaken dertill.
Protokollet upplästes öfver några sammankomster.
En större kaka samt några buteljer hvitt
vin höjde stämningen. Följande Herrar
upptogos till profvisoriska medlemmar: Magister
Herr A.Rosenberg, Kontorsskrifvaren Herr
Wüster och möbelsnickaren Hr Tigerhjelm.
Man drack de nya medlemmarnes, samt
deras skål, som hette Josef. Äfven föreslog
Präses att höja glaset för hedersledamoten Herr
Pisani, som efter 3 års frånvaro åter bevistade
föreningen, hvilken han alt ifrån dess stiftande
troget stått den vid sidan och hoppades ofta
få se honom i föreningen. Herr Pastor von
Stolberg, helsade för en kort stund på med-
lemmarne. Herr Pisani höll sedermera sin
första auction på bref- och andra märken,
som var mycket lönande.
Sammanträdet
Lördagen den 24 Mars
(Maria Bebådelsedag.)
Man uttryckte den önskan att många
medlemmar måtte deltag i morgonens
nattvardsgång. De närvarande lofvade man-
grant att infinna sig. Man roade sig med
dominospelet, och som pris voro äpplen och
nötter utsatta.
Sammanträdet
Söndagen den 25 Mars.
Påskkommunionen, som utdelades af Präses
Annamades på norr af flertalet af medlemmarne.
Fastän väderleken var mycket ogynsam, hade
dock flera medlemmar infunnit sig. Präses
höll ett föredrag om Påsk- eller Dümmelveckan,
förklarade dess många namn, såsom den större
veckan, en heliga veckan, sorge veckan,
lidandets veckan, svarta veckan, benådnings
veckan, bot veckan, stille eller dümmel veckan
och sista veckan. Dominspelet anlitades
flitigt då många vackra saker såsom påskägg,
cigarrer och paranötter voro utsatta såsom pris.
Sammanträdet.
Påskdagen den 1 April.
Enligt sedvänja, utdelades också i år
wigt Påskbröd, denna gång likväl till
större quantität än de förra åren. Äfven
erhöllo medlemmarne färgade ägg, med
den angenäma underrättelsen att
Annandag Påsk ett äggkalas skulle hållas
af, till föreningen, skänkta ägg. Äfven
öfvades några sånger som föreningens quartett
Annandag Påsk skulle sjunga vid 9 Messan i
St. Eriks kapellet på Söder.
Sammanträdet
Annandag Påsk den 2. April
Det tillämnade äggkalaset intogs till
allas belåtenhet. Flera medlemmar önskade
sig ”spetziga” ägg för att dermed kunna
krossa andras. Präses förklarade påsk-
äggets sinnebildliga framställning af
uppståndelsen. En auction på alla
både möjliga och omöjliga saker
såsom pipor, lyckans stjärnor m.m.
hölls af en i auctionsväsendet väl
bevandrad hedersmedlem och betingade
goda Priser.
Sammanträdet
Söndagen den 8. April.
Sedan man för första gången i år roat
sig med kegelspel, samlades man i förenings-
salen, der Präses önskade få veta medlemmarnas
mening, hvar man skulle fira Josefsfesten med
den sedvanliga processionen i kyrkan på norr
eller söder. Som meningarna voro delade,
men flertalet enade sig om att fira den på
sedvanligt sätt och på samma ställe, som
de förra åren nämligen i kyrkan på norr,
så anmärkte Präses att i så fall minst
24 medlemmar borde infinna sig. Till
yttermera visso skulle en lista utläggas på
hvilken de medlemmar skulle teckna sina
namn, som säkert lofvade att infinna sig.
Teckningen af ofvannämda antal medlemmar
borde vara afslutat till instundande Söndag.
Sammanträdet
Söndagen den 15 April.
Präses frågade huruvida minst 24 med-
lemmar genom namnteckning förpligtadt
sig vilja deltaga i Josefsdagens firande i hufvud-
kyrkan på norr, och som det önskade antalet
var tecknadt ansågs frågan vara afgjord.
Präses framhöll den anda uti hvilden förenings
medlemmarne borde fira sin största högtids-
dag, att de borde betrakta sig som en familj
som står under beskydd af ett himlens
helgon och att en hvar borde för sin del
bidraga till att höja festen och till ömsesidig
uppbyggelse. Som föreningens quartett äfven
i år skulle uppträda med några sångnummer
under 9. Messan på Norr, inöfvade man i qväll
de vigtigaste numrena.
Sammanträdet
Söndagen den 22 April.
Josefsfestenfirades äfven i år på sed-
vanligt sätt i hufvudkyrkan på norr, i det att
föreningen både vid nio och elfva messan i
prossesion intågade i kyrkan. Under nio messan
utförde förenigens quartett följande sångnummer:
”Salve Pater, till den h. josefs ära”, ”Din
godhet Herre”, ”Sanctus”, ”Benedictus”, ”O salutaris
hostia”, Leohymnen och Långt bort till vati-
kanen”. Högmessan kl 11 förrättades af Apsot
Vicarien med Predikan af Pastor von Stolberg.
Båda gångerna var förenignen nästan full-
taligt tillstädes; äfven några hedersmedlemmar
följde fanan.
På aftonen var lokalen dagen till ära
rikt illuminerad och smyckad. I salens
bakgrund sågas tvänne konstfulla baner
föreställande den h Jungfrun och den h. Josef
med Jesusbarnet och öfver dessa Påfven Leo den
XIII’ och såsom pendent till denna Konung
Oscar den II’ porträtt, som idag för första
gången prydde föreningsalen och är målad
af en föreningsmedlem. Före festmåltiden
uppläste Präses följande revisionsberättelse:
Efter fullgjordt uppdrag att granska
härvarande katolska Handtverks förenings
räkenskaper för år 1887 få undertecknade af-
lemna följande berättelse:
Vid årets slut räknade föreningen 45 ledamötet
af hvilka 12 voro hedersledamöter.
De med erfoderliga verifikationer försedda
Räkenskaperna visa:
Inkomster
Inträdesavgifter Kr. 5-
Årsafgifter af
hedersledamöter ” 73-
-----------
Kr 78. Transp.
Transport Kr. 78.-
Månadsafgifter
af öfriga ledamöter ” 77:25
Resterande afgifter
från år 1886 ” 13:25
Diverse inkomster 78:24
Gåfvor 67:42
Räntor 123:41
Krubban 28:56
Kägelbanan 60:75 526:88
-------
Utgifter
Hyra för lokalen Kr 120-
Bränsle och ljus ” 5-
Diverse ” 37:21
Inköp af inventarier” 7:60 169:87
-------- ---------
Övverskott till följande år Kr. 357:07
Enligt förestående uppgifter förekommer bland
1887 års inkomster ett belopp af 13 Kr 25 öre hvilket
belopp rätteligen bort inflyta i Föreningens kassa
under år 1886, enär det utgör ”resterande” månads-
afgifter från det sistnämda året. En dylik oegent
lighet kan naturligtvis endast förekommas derigenom
att Föreningens alla ledamöter punktligt och i
stadgad tid inbetala sina afgifter.
Med ofvannämda öfverskott Kr 357:07, uppgick
Föreningens kontanta medel vid årets slut till
en summa af Kr 4,806:74, som befunnits
placerade dels i värdepapper dels kontant i kassan.
Föreningens lösöre samt Kägelbana äro numera
försäkrade mot brandskada till et värde af
sammanlagt 2000 Kr. i ”Preussiska National
Försäkringsbolaget i Stettin”.
Då revisorerna funnit att Styrelsen med outtröttlig
nit handhaft Föreningens angelägenheter anse de
Styrelsen berättigad att erhålla full décharge
för år 1887 års förvaltning.
Stockholm den 20 April 1888.
Jos.Müller
August Roesler Ernst Roesler
Suppleant
Apost Vicarien A.Bitter utbragte Påfvens
och konungens gemensama skål och anmärkte att
just i dag Hans Majestät Oskar II hade Audiens
hos hans Helighet Leo XIII. Leohymnen ”Långt
bort till Vatikanen” och folksången ”Ur svenska
hjertans djup” afsjöngos derefter stående.
Efter en stund reste Präses sig för att utbringa
Apst. Vicariens skål. Präses yttrade, att han själf, som
närmast och mest umgicks med apost.Vicarien
också bäst kunde intyga hans varma interesse
för Föreningen, men ville vid detta tillfälle
blott framhålla att apost. Vicarien lemnat alting,
både Gefle och Göteborg i sticket för att kunna
var närvarande vid Föreningens fest, att han,
fastän trött af resan och knappast åteställd från
missödet som drabbat honom under resan själf
velat till och med sjunga högmessan och på så
sätt höja högtidligheten i kyrkan. Detta vare en
uppoffring som i Föreningsmedlemmarnes ögon
vore mera värd än en hel bok af vakra ord.
Präses uppmanade de närvarande att höja ett nio-
faldigt hurra för Apst.Vicarien. Vicarien
tackade med några ord och att det beredde honom
en synerlig glädje och belåtenhet, att efter så
många veckors saknad och offer åter befinna sig
bland Föreningsmedlemmar och vänner, hvilket
gjorde honom efter de försakelser han fått utstå i
Gefle.
Efter en stund tog Pastor von Stolberg till orda
och talade om ett i sin ungdom erhållet diplom
såsom Murargesäll, och hurusom han kommit
till Stockholm och i Föreningen Götgatan 46
funnit ett välvilligt emottagand, samt utbragte
en tacksamhet skål för Föreningen och dess Präses. På
Herr Sellmans förslag åtföljdes denna skål af 9o
faldigt ”Hurra” för Präses.
Föreningens quartett afsjöng nu ”jag vet ett land”,
och derefter en duett ”Källan” af medlemmarne
C.Sandahl och E.Notini. Sedan sången tystnat
utbragtes hedersmedlemmarnes skål af Präses, som
tackade dem och särskildt Herr F.Dölling, som
i qväll hedrade Föreningen med sin närvaro, för
deras välvilja och understöd, det gälde ungdomens,
handtverkets, församlingens och samhällets sak,s ade
Präses, och hvem af Eder skulle ej intressera sig för
ett sådan mål.
Herr Dölling tackade för den honom visade
äran och anförde ett och annat ur sitt eget vandrings
lif som gesäll, ock hurusom det vore ett stor
behof för den vandrande gesällen att finna ett
godt hem. Han lofvade att äfven framdeles
bistå föreningen och uttryckte sin och allas önskan
att det måtte lyckas Präses att föra Föreningens
sak ständigt framåt. En annan Duett ”Schöna
Maj välkommen” utfördes af Herrarne E.Sandahl
och J.Hirsch och blef lifligt applåderadt.
Vid festmåldtidens slut utbragte Herr Dr Müller
en skål både för sångrne, som bidragit att höja
festen och för de medlemmar, som godhetsfullt
och på ett så utmärkt sätt åtagit sig serveringen.
Sistnämda Hrr Kypare voro Hr Rolevitz , Hr Jacquin,
Hr Comery och Hr Brandt.
Nu undanröjdes borden och förklädd till Jude
uppträdde hedersledamoten Hr Pisani för att börja
sitt - ”Geschäft” - d.v.s. sin auction på alla slags
antika saker, såsom en käpp från Chartagos ruiner,
en gaffel, en pipa samt minnen från flydda dar.
auctionistens rotvälska vältalighet och löjliga på-
flugenhet gjorde att hans artiklar stego till ovanliga
priser. Han understöddes dervid troget af sin son
Isak, som inkasserade beloppen. Ett angenämt sam-
qväm vidtogs och då man derefter vid 11 tiden skildes, hade
festen enligt flera närvarandes utsago varit mer än utmärkt lyckad.
Sammanträdet
Söndagen den 29 April
Efter kegelspelets slut, som idag bedrefs med
stor ifver, samlades mani Föreningsalen. Präses
lofvade att instundande Söndag hålla ett föredrag
om Hexprocesserna, dess orsaker och dess utbredning
i olika länder. Man undrade när vårens grönska
i år väl skulle fägna ögat då marken ännu låg
i sin hvita skrud. Det intryck som Duetten
”Schöna Maj välkommen”, gjordt på alla närvarande
på Josefsfesten, hade framkallat önskan af att
Föreningens quartett måtte inöfva den fyrstämmig.
Sammanträdet
Söndagen den 6 Maj
Präses började i qväll föredragen om hexprocesserna
och behandlade denna gång den tidens uppfattning
af hexorna och deras skadliga inflytande på menniskor
och djur, samt de olika medel man använde för
att upptäcka dem och tvinga dem till bekännande.
Efte slutad föredrag påminde Präses med några
ord om den vördnad hela den katolska verlden
frambar åt Guds höga moder, samt huru enhav
borde deltaga i denna gemensamma vördnad.
Sammanträdet
Christi Himmelfärdsdag den 10 Maj.
I Kägelspelet inträffade det märkliga att man
för första gången i år slog kringskuren kung.
De lycklige voro Hr. Schrödel och Hr. F.Stocklassa.
Då man efter kegelspelets slut samlades i förenings-
Salen
märktes att flera medlemmar från kegelbanan
begifvit sig hem och på förfrågan om de skulle
upptecknas såsom närvarande, utföll svaret nekande
då ju föreningsalen vore den egentliga mötesplatsen.
Sammanträdet
Söndagen den 13 Maj.
Präses fortsatte i qväll sitt föredrag om hex-
processerna särskildt dess uppkomst och utbredning
i de olika länderna, hvarvid det visade sig att i de
katolska länderna den jämförelsevis rasat mindre
äni de protestantiska, samt att de i några länder
såsom Skottland först uppkommit efter reformationen.
På tal om utflygter gick flertalets mening derhän
att det ännu vore för kyligt, men på Präses förfrågan
huruvida medlemamrne vore hågade öfr en utflygt sista
Söndagen i Maj, eller andra Söndagen i Juni beslöt man
sig för det sednare. Till utflygts ort valdes efter nek rot
stunds öfverläggning Drottningholm.
Sammanträdet
Pingstdagen den 20 Maj.
Samtalsämnet denna qväll var Ap.Vicariens
upphöjande till prälatvärdigheten uti hvilken han på
förmiddagen uppträdt i kyrkan. Man gladdes öfver
denna utmärkelse och skulle en deputation af
medlemmar under veckans lopp gratulera honom.
Sammanträdet
Annandag Pingst den 21 Maj.
Präses höll i qväll sitt sista föredrag om
hexprocesserna och berättade huru de småningom
i de olika länderna upphörde. Efter slutad före-
drag tillkännagaf Präses för sångarne att föreningens
quartett i stället för 1:sta Söndagen i Juni skulle sjunga instundande Söndag på hvilken
i år Christi Lekamens högtid skulle firas med gemensam
nattvardsgång i St.Erikskapellet. Några från Påsk qvar-
blifna ägg framtogos, men afådde några medlemmar de
andra att äta dem, men inköptes det oaktadt af en medlem
till frukost.
Sammanträdet
Söndagen den 27 Maj.
Präses påminde medlemmarne om den gemensamma
Nattvardsgången instundande Söndag. Som det var
den sista Söndagen i Maj sjöngs på allmänn
begäran Majsången ”Sköna Maj välkommen” och
hoppades man att ofta få höranämda sång.
Sammanträdet
Söndagen den 3 Juni.
Till den sedvanliga nattvardsgången på morgonen hade
flera medlemmar infunnit sig. På qvällen voro flera
hedersmedlemmar närvarande såsom Dr. Müller, hr F
Stocklassa och Hr J.Degen. man gladdes åt utflygten
till Drottninghom instundande Söndag och hoppaeds
på wackert väder. På frågan hur man skulle arrangera
med maten beslöt sig flertalet att öfverlemna det åt
en hvar.
Sammanträdet
Söndagen den 10 Juni.
Utflygt till Drottningholm.
Några medlemmar hade af misstag redan kl 11
infunnit sig vid Riddarholmen i mening att rätt
tidigt anlända till Drottningholm, men då ångfartyget
Tessin först afgick kl 12. måste de ge sig till tåls och
afsände under tiden ett ilbud för att underrätta
Präses om afgångstiden kl 12, men anlände Präses
det oaktadt först kl ¾ i 3 och emottogs på land-
stigningsplatsen. Till läger hade man valt China
paviljongen. En butelj med lifselexir, som Präses
medgifvit ilbudet hade redan af obehöriga händer
blifvit öppnad och smakad, hvarmed Präses icke,
syntes vara nöjd. Sedan man stärkt sig med denna
dryck sjöngs ”Schöna Maj välkommen”. En f.d.
medlem sockerbagaren Steioff helsade på föreningen.
Några besågo Chinapaviljongen, hvarefter alla utom
en som vakade korgarna nedgingo förbi svandammen
till ångbåtsbryggan för att efterse om några med-
lemmar anländt. Derefter uppgingo några att bese
slottet, hvaremot andra af hungern drefvos att upp-
söka matkorgara. Aldeles uthungrade återvände
slottsbesökarne och hjelpte till med att tömma
innehållet i korgarna.
Efter måltidens slut följde den ena sången efter
den andra till dess tiden för uppbrott nalkades.
Redan vid 10 tiden voro alla åter välbehållna
i staden. På hemvägen hade seniorn kommit
på den vackar iden att insätta de första 20
kronor i föreningen sparkassa.
Sammanträdet
Söndagen den 17 Juni.
Då under dagens lopp ymnigt regn fallit, var
aftonen lugn och angenäm fastän något kylig.
Det war derför ett synnerligt nöje at slå käglor
i den af rik grönska bekransade kegelbanan.
Sedan man derefter samlats i föreningssalen talade
fordna elever från skolan om sina minnen från
skoltiden och om sina då föröfvade pojkstreck
och de käppstreck som därpå följde.
Sammanträdet
Söndagen den 24 Juni.
Oaktadt det härliga vädret och Stockholmarnes
vana att tillbringa midsommardagen i skog och
sjö, hade flera medlemmar infunnit sig till kegel-
spelet. Stämningen höjdes då Präses framsatte
en större kaka och en butelj hvit Bordeaux vin
som mundade dem alla väl. Vistelsen i det fria
då ögonen fägnades af de nyss utspruckna
syrenerna var altför lockande, så att man efter
slutad kegelspel begaf sig utanför kegelbanan
tills man vid 10 tiden skildes åt.
Sammanträdet
Söndagen den 1 Juli.
Blott få medlemmar syntes i dag på kegelbanan.
Bland de spelande märktes Pastor Benelius och snickaren
Letz. Flera medlemmar anlände ännu vid 10 tiden
nämligen sångarne, hvilka hemkomna från sin
utflygt till Waxholm, där de sammanträffat med
tvenna beväringar och med hvilka de efter intagen
dinér rodde öfver till Måndagsholmen. Heders-
medlemmen Hr F.Stocklassa undfägnade dem
med kaffe och tillbehör, jemte smörgåsbord
på aftonen. Hemkomna berättade de för sina
kamrater hurusom de tillbragt en mycket angenäm
dag.
Sammanträdet
Söndagen den 8 Juli.
Tvenne föreningsmedlemmar klädda i Svea
gardets uniform hade infunnit sig på kegelbanan
och gjorde sin militära helsning. Präses införde
en f.d. Präses, Primisarius Willmann som deltog
i sången som 2dra Bas, uttryckte sin förvåning
öfver föreningsalens skönhet. Nassauerna voro
naturligtvis äfven glada att få se och höra af
dem nyheter från sitt hemland.
Sammanträdet
Söndagen den 15 Juli.
En hedersmedlem från katolska Handtverkar-
föreningen i Altona Hr Directör Corti besökte
föreningen och roade medlemmarne med några
sångnummer, deribland ett mycket wackert
”Ave Maria”, och några svenska sånger som
upptogos med stort bifall. Äfven i dominospelet
deltog Hr. Corti och lofvade att efter sin
återkomst från de brandskade städerna Sundsvall
och Umeå åter besöka föreningen. Tulltjenste-
mannen Hr Blomquist upptogs till
pröfning.
15
1888 – 1889
Sammanträdet
Söndagen den 22 Juli 1888.
När medlemmarne från Kegelbanan ville begifva
sig upp i föreningssalen, önskade tvenne af desse
att få stanna qvar och slå käglor, det tilläts
dem under vilkor att de betalade kegelpojkarne
hvilka ej erhållit några respengar; men som de
sedan icke begagnade sig af tillåtelsen vägrade de
att betala pojkarne, hvadan nästan en process
hotade att uppkomma. Flertalet ansåg dem
förpligtade att utjemna skulden hos kegelpojkarne
instundande Söndag. Den sedan länge i utsigt
stälda utflugten till Löfholmen beslöts ega
rum instundande Söndag.
Sammanträdet
Söndagen den 29 Juli.
Utflygten till Löfholmen.
Några medlemmar, som önskade taga sig en
motion, slogo några Partien Käglor från 2 – ½4
hvarefter de begåfvo sig på väg till Löfholmen,
där snart flera medlemmar anländo. Präses
anlände vid ½ 6 tiden och emottogs af medlemmarne
och värden Hr I.Degen. Kaffe med färgadt
skeppargrädde serverades nu. Land medlemmarna
var en kaffesyster, som tömde den ena koppen
kaffe efter den andra. Den glada stämningen
höjdes då en italiensk positivspelare ditkallades
af Hr Pisani, som började draga väfven, satte
på sig italienarens hatt, bjöd ut positivhalar
visor och insamlade bidrag för honom,
men straxt derpå i egen person bortkörde
poitivhalaren med dennes egen käpp.
Förklädd till trasfröken, visade sig ofvan
nämda medlem ega en viss elegans och
roade medlemmarne hela qvällen med
sina qvickheter.
Ap. Vicarien anlände vid 7 tiden och
emotogs af Präses och medlemmarne.
Nu började sången att ljuda i den stilla
aftonen till dess att smörgåsbordet var
dukadt. Innan man lemnade Hr. Degens
träfliga hem sjöngs ”Jag vet ett land”
och straxt derefter något för 11 begaf
man sig till fots hem enhvar nöjd
med sin dag.
Sammanträdet
Söndagen den 5 Augusti.
Några Herrar, som önskade blifva medlemmar
af föreningen begärde att få nyckeln till kegel-
banan, men upplystes de att enligt reglementet banan
blott ficj upplåtas at föreningsmedlemmar och
i så fall icke medlemmar infunno sig, fingo deras
antal ej öfverstiga 1/3 del af deltagande medlemmar.
I föreningssalen uppläste Präses efter slutad
kegelspel en feuiletong ur svenska dagbladet be-
nämd: ”Begrafningsentrepenörens äfventyr”, och
åhördes med spänd uppmärksamhet. Tålf
halfbuteljer Erlanger bier, som Präses fått til
skänks, utdelades.
Sammanträdet
Söndagen den 12 Augusti
Föreningen hade i qväll äran att få besök
af den apost Prefekten i Norige Monsgr Fallizer
hvilken infördes af Apost Vicarien. Sedan den
högra gästen helsat på Präses och medlemmarne
tackade han för det telegramm, som föreningen
för några månader sedan sändt till den ny-
bildade föreningen ”Herrarna” i Kristiania
och uttryckte sin glädje öfver att här påträffa
så många män, som slutit sig till föreningen
samt berättade om broderföreningen i kristiania,
bland annat att de ofta uppförde teaterstycken,
hvaraf Präses tog anledning att åter uppegga
medlemmarne till uppförandet af det sedan
länge antagna Theaterstycket ”Arfvet”. Föreningens
quartett utförde några sångstycken bland annat
”Schöna Maj, Kapellet, En blyg Charit m.fl och
Leohymnen. Apost Prefekten uttryckte sin stora
belåtenhet. Sedan de höga gästerna uppehållit sig
en timma i föreningen togo de afsked af Präses och medlemmarne.
Sammanträdet
Söndagen den 19 Augusti
Präses uppläste en artikel ur svenska Dagbladet
med öfverskrift ”Kungen befaller det” och uti
hvilken en ädel son är beredd att gå i döden
för sin far, men benådas i rättan tid af en
ädel furste. Präses frågade huruvida medlemmarne
voro hågade att göra en utflygt andra Söndagen
i September och hvarthän. Tvänne ställen
föreslogs Nacka och Ulriksdal Som antalet
röster härom voro nära lika uppsköts ställets
afgörande till instundandande Söndag.
Sammanträdet
Söndagen den 26 Augusti
Äfven i qväll uppläste Präses tvänne artiklar
ur ”vårt land” under rubrik ”ett besök i ett
kloster, i hvilka en fördomsfull svensk blifver
botad för sina förvrängda åsigter om klosterlifvet.
På frågan hvarthän utflygten skulle göras, be-
stämde sig flertalet till Nacka, hvartill Präses
samtyckte
Sammanträdet
Söndagen den 2 Sept.
Den redan förut omnämda hedersledamoten
af föreningen i Altona Hr. W.Cortze deltog i
kegelspelet. I föreningssalen utförde nämde Herre
sedermera på allmän begäran flera sångnummer
särskildt ”Ave Maria” af Gounod. Bland de svenska
sångerna som föreningens quartett afsjöng, föll
honom ”Stilla skugor och Du undersköna dal”,
mest i smaken. Tvänne tillresta medlemmar,
konstförvandter till yrket väckte medlemmarnes
deltagande då de gått den långa vägen från Christiania
till Stockholm; en insamling gjordes för dem och
nattherberge blef dem erbjudna af en medlem.
Sammanträdet.
Söndagen den 9 September.
(Utflygten till Nacka).
Redan vid 3 tiden anlände fyra medlemmar
med en roddbåt till Nacka bryggan och trodde sig
genast kunna få slå käglor, men som banan
var upptagen till kl 4 inväntade de i trädgården
den bestämda tiden. Då Präses vid ½ 6 tiden
anlände, var kegelspelet redan i full gång. Spelet
fortsattes nu innemot kl ½ 8 då en sexa för
de qvarblifna medlemmarne arrangerades. Stämningen
var under måltiden animerad, men uppnådde
sin höjdpunkt, då man efter intagen måltid
begaf sig hemåt, sångarne uppfyllande den stilla
november natten genom sång, och andra med-
lemmar förkortade vägen genom skämt. En del
medlemmar hade pr ångbåt begifvit sig hem.
Straxt före kl 10 voro alla i staden, så att till och med
några medlemmar önskade gå upp i föreningssalen
men aftstodo genom trötthet derifrån.
Sammanträdet
Söndagen den 16 September.
Wid kegelspelet tillkännagaf Präses att in-
stundande Söndag en pristtäflan i kegelspel
skulle komma att ega rum, hvilken nyhet
upptogs med tillfredställelse. Uppe i förenings-
salen underhöll Hr Dahl medlemarne med
antiqvitäts och historiska studier.Präses fram-
höll önskvärdhetetn att att instundande Söndag
i anledning af den H Faderns förårdning
angående en högtidlig själamässa för de af-
lidna, böner för dem skulle förrättas i St.
Eriks kapellet på Söder.
Sammanträdet
Söndagen den 23 Sept.
Präses höll sitt första föredrag om påfvens
verldsliga makt och behandlade denna gång
påfvens rätt till Rom och öfriga honom
våldsamt fråntagna landområden. Efter
föredraget uppmanade Präses medlemmarne
at i anledning af den af Påfven åbudna
själamässan intstundande Söndag uppoffra
rosenkransbönen för de kära hädangångnes
själar. Äfven påminde Präses ånyo om pris-
täflingen å kegelbanan instundande Söndag.
Sammanträdet
Söndag den 30 September 1888
Till pristäflan hade mer än ett dussin
kegelspelare infunnit sig. Tiden för täflingen
bestämdes från 5 – ½ 8. Första priset, Herr
Präses pris vanns af Hr. A.Stocklassa med
475 keglar, hvilket utgör 18 käglor på hvarje
kast. Andra priset, hr Fabrikör Stocklassas
pris, ett borstetråg wanns af seniorn Hr. I.
Rolweitsch med 450 keglor, 17 keglor på hvarje
kast. Tredje Priset wanns af Hr. F. Stocklassa med
435 keglor. Den för denna afton beslutna rosen-
kransbönen i St Eriks kapellet för de döda för-
rättades af Apst Vicarien. En medlem, körsnären
G.Faxén, som länge vistats i Amerika hade i qväll
infunnit sig för att helsa på fordna kamrater.
Sammanträdet
Söndagen den 7 Oktober.
I sitt andra föredrag om Påfvens verldsliga
makt, behandlade Präses den andra delen af
frågan, nämligen att Påfven såsom hela
kyrkans synliga hufvud måste vara själfständig
och oberoende för att var i stånd att obehindrad
styra hela kristenheten. Sedan några samman-
komster upplästs framtogs en korg med äpplen
och en större kaka, som blifvit skänkta till
föreningen och förtärdes med god aptit. På
samma gång upptog Präses till provisoriskt
medlem tulltjänstemannen Hr. E.Blomquist.
Sammanträdet
Söndagen den 14 Oktober
Präses, som anlände sednare än vanligtsåg
nedslagen ut, hvaraf medlemmarne drogo den
slutsatsen, att något sorgligt måste inträffat.
Den i följd häraf tryckta stämningen blef ännu
Mer ödesdiger när Präses uppmanade medlemmarne
Att bedja för en gammal och bepröfvad medlem
Hr Pisani, hvilken mycket behöfde föreningens
Böner i sin svåra och sorgliga sjukdom. Mer
kunde Präses ej förmå sig att yttra, om den
sorgliga tilldragelsen. Den tryckta stäm-
ningen, som fortfor hela aftonen, gjorde att man
begaf sig hem tidigare än vanligt.
+ Sammanträdet +
Söndagen den 21 Oktober
Den sorgliga tilldragelsen, hvarmed Präses med
gåtlika ord förra söndagen underrättade medlemmarne
var nu känd för alla. Hedersmedlemmen Hr. Pisani,
som blifvit sinnesrubbad och i detta tillstånd skurit
sig i halsen hade afgått med döden och voro ett
stort antal medlemmar närvarande vid den aflidne
hedersmedlemmens begrafning. Under aftonens lopp framhöll
Präses i anledning häraf med några ord, hvad den under
så sorgliga förhållanden aflidne hedersmedlemmen
hade varit för föreningen och omnämde särskildt
hans sista tankar om föreningen. För att hedra
den hädangångnes minne afsjöngs hans älsklingssång
”Salve Pater Salvatores”. Flertalet medlemmar smlade
sig kring Präses och åhrde med medlidsamt intresse
detaljerna öfver den olyckliga tilldragelsen.
Sammanträdet
Söndagen den 28 Oktober 1888
Wid pristäflan på kegelbanan vans 1sta
Priset, en sparbanksbok med innestående 10 Kr
från Ap. Vicarien, af Hr. A. Rosenberg.
Andra Priset, en ölseidel från bryggaren Hr
J. Sellman vans af Präses, som afstod den
till Hr A. Stocklassa. Den andra seidelen
skulle bortspelas instundande Söndag. I
föreningslokalen framhöll Präses nyttan af en
sparkassa för föreningsmedlemmmarne, samt
att Präses redan sedan länge tänkt på saken,
särskildt under hans sista resa i Tyskland
och Holland, då han var i tillfälle att in-
hemta råd af åtkilliga föreningar derstädes.
Som några medlemmar redan inlemnat
sina besparingar till Präses uppmanade han
de andra att följa deras föredöme, som redan
insatt sina besparingar. Målet vore att lära
medlemmarne att spara, men att äfven
räntan af minst 2½% efter inbetalningen
af minst 5 Kr skulle beräknas, mången skulle
kanske tacka Präses för att hafva stiftadt en
sparkassa. Bland hedersmedlemmarne hade
Hr. A. Roesler infunnit sig.
Sammanträdet
Söndagen den 4 November.
Präses lofvade att att hålla en serie föredrag
från och med instundande Söndag om helse-
vårdsläran, hvilket ju isynnerhet för arbetarne
vore af stor vigt och betyddlse.
Ölseideln, som efter hårdnackad strid
vunnits af Hr. A.Stocklassa, aftstods af
denne till Präses, som öfverlemnade den
till föreningen för att begagnas vid de till-
fällen då någon skulle upptagas till
definitiv medlem. På frågan hur det skulle
gå då mer än en upptogs till definitiv
medlem svarade Präses. Att den ene väl
finge beqväma sig att dricka efter den
andra. Bland hedersmedlemmarne
märktes Hr.Dr.I.Möller, Hr.F.Stocklassa,
Hr.I.Degen och Hr I.Reinardtz.
Protokollet öfver några sammankomster
upplästes.
Sammanträdet
Söndagen den 11 November.
Präses höll sitt första föredrag om
helsovårdsläran och behandlade efter en
kort inledning den sunda luften, dess
vigt och betydelse för helsa och lif, luftens
beståndsdelar, samt benämningen ren och
unken luft. Bland samtalsämnen
intog Kyrkostämman för kyrkobyggnaden
på Söder och kyrkogårdens reglering främsta
rummet.
Sammanträdet
Söndagen den 18 November.
Präses fortsatte sitt föredrag om helsovårds-
läran, om huru boningsrum bör vara be-
skaffade, särksildt att det är soligt och
luftigt. Derefter uppläste Präses en artikel
ur nya Dagligt Allehanda, hvaruti Katho-
lacismens stora framsteg särskildt i England
och förenta staterna skildrades, samt
hvilken fara Katholicismens framträngande
äfven i Sverige innebar för staatskyrkan,
sekterna och fritänkarne. En större kaka
och en korg med äpplen, som blifvit skänkta
af Elisabeth systrarne, emottogs med glädje och
mundade en hvar utmärkt.
Sammanträdet
Söndagen den 25 November.
Präses inbjöd medlemmarne till ett såkallad
Kockkalas instundande Söndag, och lugnade en
ålderstigen medlem med att korfvarna skulle
vara mjuka. Dessutom erbjöd sig en annan medlem
att i alla fall bita dem mjuka i fall de skulle vara
för hårda för den tandlöse hedersgubben. Tvenne sång
nummer, ”Ave Maria” af Gourned och ”Fiskarflickan”
sjungos af Hr.F.Svensson och skördade lifligt
bifall.
Sammanträdet
Söndagen den 2 December.
Präses fortsatte föredragen om helsovårds-
läran, och behandlade ämnet huru ett sundt
boningsrum bör vara, nämligen torrt,
ändamålsenligt, snyggt och trefligt. Under
föredraget kastade en och annan åhörare
begärliga blickar efter ett större packet, hvilket
innehöll ett par dussin rökta korfvar. Efter
slutadt föredrag framtogs dessa, och sedan
bröd blifvit tillskaffad börjades ett riktigt
korfkalas; korfvarna voro af utmärkt beskaffenhet
och förtärdes med strykande appetit. Präses
tackade i föreningens namn Hr Knopf för
den välsamakande gåfvan, och särskildt tackade
honom medlemmarne för hans uppmärksamhet.
Som korfvarna gåfvo törst, smakade ölet
medlemmarne bätte än vanligt.
Sammanträdet
Söndagen den 9 December.
Samtalet rörde sig kring sistlidne Söndags
korfkalas, och som vid frågan huruvida
några funnos qvar, svaret utföll nekande.
Beklagade mången sin frånvaro. Dominospel,
Schackspel och Brädspel voro i qväll i full gång.
Bland hedersmedlemmarne hade Hr. I.Degen
infunnit sig. Masinarbetaren Hr. Rustige
upptogs till Pröfning.
Sammanträdet
Söndagen den 16 December.
Präses framkastade i qväll frågan huruvida
hvilken dag föreningen ansåg vara lämpligare
för den heliga Communionens anammande
den första eller andra Juldagen. Medan
några gåfvo företräde åt första Juldagen
i Ottesången, under hvilken ju flera församlings-
medlemmar brukade gå till Herrans bord, så
voro andra deremot hågade för adnra Juldagen
aldesnstund de dagen förut med mera lugn
och hvila kunde förbereda sig dertill. Som
rösterna voro delade gaf Präses det utslaget att
då inga giltiga skäl funnos, ej heller anförts
och dessutom stadgarne bestämma denna
dag, den 2dra Juldagen, så borde man fsthålla
vid ofvannämda dag, och hoppades Präses
att äfven de som föredrog första Juldagen
måtte uppskjuta nattvardens begående
till annandag Jul.
Sammanträdet
Söndagen den 23 December.
De wackert upplysta butiksfönsten hade
i qväll afhållit mången medlem att
infinna sig, dels fördröjt ankomsten hos några andra
som infunno sig något sent. Alla voro
de fulla af beröm öfver hvad de sett och
rörde sig samtalet kring några mera fram-
stående arbeten.
Sammanträdet
Juldagen den 25 December.
En ganska respectabel mängd böcker
och Plancher, schänkta af konsthandlaren
Hr. Bukowski och representerande ett wärde
af närmare 100 Kr, togos i qväll i betraktande
af de närvarande. Man gladde sig åt morgondagen
och gjorde salen i ordning för morgondagens fest.
Sammanträdet
Annandag-Jul den 26 December.
Enligt kristen plägsed firade föreningens-
medlemmarne julen på förmiddagen i
hufvudkyrkan på norr, till hvilken religiös
akt ett ganska betydligt antal medlemmar
hade infunnit sig.
På qvällen firades julen på sedvanligt
sätt uppe i föreningssalen. Sedan julgranen
tändts och Präses anländt inträdde man
i föreningssalen, där ett bord fullsatt med
en mängd rågade tallrikar af frukt och
pepparkakor, fägnade de inträdandes ögon.
Innan julklapaprne utdelades och talrikarne
tömdes, tolkade Präses med några ord Julens
betydelse för de kristna folken, samt fram-
höll särksildt hurusom än i dag efter mer
än 1800 år, det i Bethlehem födda och
till utseendet svaga och fattiga barnet med
glädje uppfylde många millioner menniskors
hjärtan.