Sankt Josefsföreningen    - Katholska Handtverkareföreningen

             Kolping, Katholischer  Gesellen Verein Stockholm

 

                                  Protokoll 1888

--------------------------------------------------------------------------------

 

 

 

 

 

                           14

 

               1888

 

 

 

från I Januari - 15 Juli

 

 

 

 

 

 

 

 

 

                   1888

Gud välsigne det hederliga handtverket!

 

 

 

                   Sammanträdet

         Nyårsdagen den 1 Januari

     Talrikt hade man infunnit sig på morgonen,

enär 27 medlemmar och hedersmedlemmar

följde fanan, som genom sakristian fram-

bars in i kyrkan. Det intryck processionen

gjorde på församlingen war mycket godt,

änskönt de, närmast intill Choret för

föreningen reserverade platserna, läto mycket

öfrigt att önska i afseende på utrymmet.

Efter messans slut bars fanan i procession

samma väg ur kyrkan. Den sedvanliga

Nyårsgratulationen upprepades äfven på qvällen

 

i föreningssalen. Sedan föreningens qvartett

sjungit "Himlars konung", uppläste

Präses enligt dagens sedvänja föreningens

stadgar och gjorde dervid flera upplysande

anmärkningar. Särskildt påpekade han

nödvändigheten och vigten af stadgarnes

iaktagande hvarförutan ingen förening

kunde bestå. Man gladde sig åt det

fördelaktiga intryck föreningen gjordt

på församlingen i kyrkan, enligt flera

ögonvittnens utsagor.

Då man som den lämpligaste dag

ansett instundande Söndag den 8 Januari

till firandet af Påfvens jubileum i förenings-

salen, så inbjöd Präses medlemmarne till

firandet af denna högtidliga dag.

 

 

                  Sammanträdet

          Trettondagen den 6 Januar.

     Såsom de föregående åren, firades också

denna gång trettondagen kallad lilla jul-

dagen, med utdelandet af de öfrig blifna

julklapparne. Bordet var åter fullsatt

med talrikar på hvilka julläckerheterna

voro upplagda. Sedan julsången "Stilla

Natt" afsjungits och Präses med några

få ord påmint om dagens betydelsehär,

och dess firande äfven i södra länder,

vidtogs utdelningen af de öfrig blifna jul-

klapparne. Först framtogs föreningens jul-

gåfva bestående af ett tvättställ, afsedt för

tillfällig handtvagning, samt en rik broderad

 

ståla skänkt till Präses till begagnande

vid föreningens kyrkliga högtider, en

gåfva af några välgörande damer, kända

för sitt intresse för föreningen. Derefter

utdelades extra julklappar till fyra

medlemmar, som mer än 50 gånger

flitigast besökt föreningen under det gångna

året, nämligen Herrarna E.Popp,

I.Rolewitsch, C. Sandahl och A.Brandt.

Genom lottdragning utdelades nu de

öfriga julklapparne 23 till antalet, så

att ingen blef utan. En medlem tog

sig före att utbjuda en julklapp till

salu, som inropades af någon till ett

pris af något öfver en krona. Misstänk-

ande dock innehållet vågade han ej att

 

förevisa den, men då nyfikenheten

ökades, förklarade han sig beredd dertill

mot vilkor att en krona erlades.

Efter en kort stund var vilkoret upp-

fyld, och den väl inlagda julgåfvan

befans vara tvenne afbrutna spisjärn,

hvilket ej i ringa mån bidrog till att

höja munterheten. Till slut beslöt man

sig att, som föreningen instundande

Söndag på söder ämnade fira påfvens

jubileum hvarvid föreningens quartett

skulle afsjunga Leohymnen för första gången

medlemmarne då borde infinna sig för

att i procession med fanan intåga i

kapellet.

 

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 8 Januari.  

     Enligt ofverenskommelsen tågade förenings

medlemmarne på morgonen med sin fana

in i kapellet under det herr jean Rémy

spelade "Hosianah marschen. Vid messans

början och dess skut sjöngs Leohymnen. Apost.

Vicarien, som höll messan, lyckönskade i sin

predikan medlemmarne för sitt manliga

uppträdandne både sistlidne Söndag och

denna dag för firandet af den j. faderns

jubileum.

Till påfvejubileets firande på qvällen i

föreningslokalen hade medlemmarne

 

näatan fulltaligt infunnit sig. Vid 8 tiden

tog festligheten sin början, föreningslokalen

öppnades och tedde en vacker anblick, prydd

som den var med grönt och lefvande

växter, samt rikt illuminerad. Mot en af

salens väggar var anbrgt en transparang

med följande af en lagerkarns omgifvna

inskrift.

 

                8/1 1888

               Leo XIII

             Ora et labora.

 

     Öfver transparangen framskymtade

en större guldram, öfver hvilken ett

täckelse var lagt. Föreningens praeses,

doktor R. Kiesler höll festtalet.

 

Han utvecklade hurusom den allmänna

och storartade täflan om att fira påfvens

jubileum hade sin grund deruti, att den

katolska werlden vördade i den Leo den

13. sin andliga af Gud dem gifna fader

och att Leo den 13. gjort sig väl förtjent

af detta namn genom sin faderliga om-

sorg om hela kyrkan, men i synnerhet

om de fattiges och de arbetande klassen

åt hvilka han altifrån sin utnämning

egnat den största uppmärksamhet och

omsorg. "Måtte föreningsmedlemmarne

städse visa sig som Leo den 13:s andliga

söner, älska honom, lyssna till hans råd och

hans varnande ord mot deltagande i om-

störtningspartierna."

 

    Derefter hembar talaren ett hjertligt tack

till alla de medlemmar, som på ett så smak-

fullt sätt prydt föreningssalen, till de heders-

ledamöter, som infunnit sig och så särskildt till

de medlemmar, som beredt honom och hela

förenignen en öfveraskande glädje.

     Nu föll täckelset och öfver tansparangen

syntes ett väl lyckadt oljemåladt porträtt

af Leo den 13, måldadt af en föreningsmedlem,

dekorationsmålaren C.A.Sandahl; den vackra

guldramen är en skänk af föreningsmedlemmar.

Föreningens quartett uppstämde nu påfvesången,

hvartill musiken satts af H.F.Müller, dekan i Kassel,

och som är af följande lydelse:

 

           Långt bort till Vatikanen.

           till Tiberflodens strand

           i dag vår tanke ilar -

           ett bud från Svealand.

           Hos dig, o helga fader,

           stå folk i långa rader;

           med dem ur trogna bröst

           vi höja gladt vår röst:

             Hell, fader Leo, hell!

             Hell, fader Leo, hell!

             Hell! Hell! Hel, fader Leo, hell!

 

           R'en femti år förflutit

           s'en de till präst blef smord      

           och offret fram du burit,

           förkunnat lifvets ord.

           R'en syns af åldern spåren

           och sliverkrans i håren

           i dag i högtidsglans

           dig pryder gyllne krans,

             Hell, fader Leo,  etc

 

 

           I alla lefnadslägen,

           vid ödets hårda slag,

           i bränningar och stormar

           var Gud din högsta lag.

           Han var den väg, den stjerna,

           hvars lif du följde gerna;

           och nu till Guds behag

           vi sjunga denna dag.

           Hell, fader Leo, etc

 

           Bland dina söner alla

           välsignelse du strör,

           ej minst bland dem som idka

           sitt yrke som sig bör.

           Må Gud ditt lif bevara

           för sjukdom, nöd och fara;

           om det i denna stund

           vi be af hjertans grund;

           Hell, fader Leo, etc

 

Jubilarens skål utbragte den apostoliska vicarien

A.Bitter, som erinrade om att Leo den 13.

gjorde skäl för sitt namn att han nämligen

visade sig vara ett lejon i mannamod och

själstyrka. Ett niofaldigt svenskt hurra dånade

genom salen. Den ena skålen följde den

andra, såsom "Integer vitae" och de svenska

folksångerna "Ur svenska hjertans djup", "Hell

dig du höga Nord" samt slutligen "Jag vet ett land.

Innan medlemmarne skildes åt, uttrycktes önsk-

värdheten af att såsom pendant till påfven Leo den

13:s porträtt äfven anskaffa konung Oscar den

2:s.

 

 

                 Sammanträdet

          Söndagen den 15 Januari

     På föreningsbordet lågo tidningarna inne-

hållande referat om påfvejubileets firande

sistlidne Söndag. Referatet i Svenska Dag-

bladet var mest fullständig och gladdes man

allmänt åtden vällyckade festen. Präses

tillkännagaf derefter styrelsens beslut huru-

som den ansett sig böra tillsvidare ute-

sluta flera medlemmar, dels på grund af

ej erlagda månadsafgifter, och dels af uarakt-

låtenhet vid bevistandet af föreningen,

hvarvid styrelsen för de extra ordinarie

medlemmarne upsptällt 6 Månader och för

de ordinarie 3 Månader såsom längsta

 

frånvaro. Listan uppsattes på tafleni förenings-

lokalen. Protokollet öfver flera sammankomster

upplästes, hvarefter Hr John Anderson, som

infunnit sig i föreningen, deltog i sången och

sjöng ett solonummer "Ren mörkt det blir

i qvällen", samt blef lifligt apploderad.

 

                   Sammanträdet

        Söndagen den 22 Januar

     Präses uppläste en artikel ur illustrerad tidnings

Hemvännen om påfvedömets makt, i anledning

af den h.fadern, Leo den 13:s prestjubileum.

Frånsett några vissa uttryck, som röjde

protestanten, var artikeln opartisk och åhördes

med spänd intresse af de närvarande.

 

Läraren Hr Rosen infördes af Präses.

Bland hedersmedlemmarne hade Fotografen Hr.

A.Roesler infunnit sig.

 

                        +

                  Sammanträdet

          Söndagen den 29 Januar.

     Det var ett sorgligt budskap Präses hade

i qväll att meddela medlemmarne. En

mångårig medlem, Fritz Hjalmar Stocklassa

som tillochmed under flera år varit styrelse

ledamot, ahde efter en längre sjukdom

afgått med döden, den förste bland de

ordinarie medlemmarne. Präses framhöll

med några varma ord den hädangångne

medlemmens oförvitlighet, hans fredliga

 

karaktär samt hans nit och arbete för föreningens

bästa. Det vore då för föreningsmedlemmarne

en pligt att deltaga i den aflidnes medlemmens

begrafning, isynnerhet då den sörjande Fadern

själf hade infunnit sig för att bedja dem om

att bevisa hans käre son denna sista ära.

Alla närvarande lofvade att efterkomma

denna önskan. Rörande valet af bärare, mente

Präses att de så mycket som möjligt borde

tagas af dem hvilka varit hans skolkam-

rater; den florbehängda fanan skulle öppna

likprocessionen in i kyrkan. Bröderna Krake

som varit den aflidnes skolkamrater hade infunnit

sig, för att erbjuda sina tjenster vid begrafningen.

 

 

                   Sammanträdet

            Söndagen den 5 Februar

     Innan sjukassaförhandlingarne togo sin

början uppläste Präses, en skrifvelse af Hr

fabrikör Stocklassa, hvari denne hjertligt

tackade föreningsmedlemmarne för den

vänlighet de visat hans käre aflidne son.

     Efter förhandlingarnes slut tillkännagaf

Präses att Hr. Stocklassa sändt sex buteljer

rhenskt vin och en större kaka till föreningen

för att också i gerning uttrycka sin tacksamhet.

Man drack en skål för den frikostlige gifvaren,

samt för alla de som haft bestyr med sjuk-

kassans förvaltning och dess revision. Som

tvenne buteljer vin voro qvar och man var

 

villrådig huruvida man ochså skulle tömma dem

och Präses frågat, visade flertalet lust dertill. Sedan

de uppdragits egnade Präses en skål för de

måttlige medlemmarne. Samqvämet rörde

sig om den vackra stämningsfulla begrafning

som på torsdagen kommit den aflidne med-

lemmen, Fritz Stocklassa till del.

 

                  Sammanträdet

        Söndagen den 12 Februar

     Som fastetiden var i analkande, talade Präses om

fastandet, dess bud, betydelse, ändamål, och nytta.

Ochså omnämde Präses, att man i katolska länder

dagarne före fastlagstiden roade sig med förlustelser och

 

allahanda nöjen och anförde karnevaler i södra länder

som exempel. Äfven föreningen skulle som förra åren

denna qväll njuta af en extra dryck med så kallade

munkar. Den ångande bålen framsattes och glasen

fyldes med ett slags glögg brygd på Götgatan 46, där

äfven de läckra munkarnavoro fabricerade. man

drack hvarandras skål under sång och skämt,

önskande sig en välsignelserik fastetid.

Af hedersmedlemmarne hade Hr fabrikören

Stocklassa infunnit sig.

 

 

                  Sammanträdet

        Söndagen den 19 Februar.     

     I sitt föredrag talade Präses om den i dagens

evangelium omnämda händelsen af Frälsarens

seger öfver den onde andens frestelse. Präses

betonade särskiltdt den förnedring som

Herren dermed underkastade sig, frestelsens

likhet med den som den första menniskan

varit utsatt för och lärdomen Herren derigenom

gifvit oss. Efter föredragets slut tillkännagaf

Präses att en ny medlem Kapten Elfving in-

sjuknat och anbefaldes åt föreningens förbön.

Af den lilla foreningskrubban i Josefina-

 

hemmet och ett lotteri öfverlemnade

Präses till föreningskassan 61 kr 50 öre, hvaraf

50 kr till föreningskassan och resten till

sjukkassan. 

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 26 Februar

     Ur ”Rheinische Volksblätter” uppläste

Präses en artikel, hvari generalpräses visade

huru en handtverkare kaunde fasta, äfven

om han genom tunga arbeten vore fritagen

från matfastandet. Man kunde äfven

fasta med tungan, ögonen, genom flitigare

arbete, större tillbakadragenhet och flitigare

 

kyrkbesök. Äfven uppläste Präses ur

protokollet öfver Marsmånaden förra året

huru föreningen ärat den helige Josef på

första, mellersta och sista Söndagen genom

enskild aftonsång i kapellet å Söder,

och hoppades Präses detsamma instundande

Mars. Kontorskrifvaren Herr Wuster upp-

togs till pröfning. Bland gästerna märktes

Herr Pastor von Stolberg.

 

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 4 Mars. 

    Enligt föregående årens bruk, förrättades äfven

i år andakten till den helige Josefs ära

hvarvid föreningens quartett utförd några

sånger och Präses gaf välsignelsen. Äfven

i förenignssalen voro ljus tända inför Josefs-

bilden. Man såg på de nu inbundna

häftena af föreningsreglementen, innehållande

dess stadgar och några oskrifna blad afsedda

till månadsbidargens stämpling. Också ett nytt

schackspel af ben förevisades, sannolik en qvar-

lefva af den förra föreningen Amacitia.

Samtalet vände sig kring tidningsankan, att

 

Götgatan 46 skulle vara ett gömställe för

den försvunna Fru Lindström, hvaröfver

man mycket roade sig, då hon ju möjligen

kunde vara gömd i sjelva föreningsalen.

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 11 Mars

    Som Josefsfesten den 19 Mars i år inföll

på en måndag, bestämdes dess firande instundande

Söndags afton i St.Erikskapellet. Äfven på-

minde Präses om Påskkommunionens firande

Palmsöndagen den 25 Mars. Några medlemmar

infunno sig något för sent, hvaröfver Präses

icke syntes vara belåten. Bland de sent an-

 

lände var en glad gåst, som redan vistats

en längre tid i Amerika, hvilket han också

röjde tillochmed i Dominospelet. Ett rikt

illustreradt arbete af professor Virsén be-

nämd ”Juletid” hade blifvit schänkt af

hedersmedlemmen bokbindaren Herr Lindner

och ådrog sig mångens beundran.

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 18 Mars.

    Josefsfesten firaes enligt öfverenskommelse

i kapellet. Herr Pastor von Stolberg förrättade

andakten, hvarvid förenignens qvartett utförde

några sångnummer. Till den religiösa akten

 

hade också några församlignsbor infunnit

sig. Sedan man samlats i föreningssalen

påminde Präses om den alla medlemmar

åliggande Påskcommunionen, hvilken äfven i

år komme att gemensamt anamma söndagen

den 25 Mars. Präses höll derefter det länge

utlofvade föredraget om Bartholomeinatten,

skildrande dess händelser och orsaken dertill.

Protokollet upplästes öfver några sammankomster.

En större kaka samt några buteljer hvitt

vin höjde stämningen. Följande Herrar

upptogos till profvisoriska medlemmar: Magister

Herr A.Rosenberg, Kontorsskrifvaren Herr

Wüster och möbelsnickaren Hr Tigerhjelm.

 

Man drack de nya medlemmarnes, samt

deras skål, som hette Josef. Äfven föreslog

Präses att höja glaset för hedersledamoten Herr

Pisani, som efter 3 års frånvaro åter bevistade

föreningen, hvilken han alt ifrån dess stiftande

troget stått den vid sidan och hoppades ofta

få se honom i föreningen. Herr Pastor von

Stolberg, helsade för en kort stund på med-

lemmarne. Herr Pisani höll sedermera sin

första auction på bref- och andra märken,

som var mycket lönande.

 

 

                   Sammanträdet

         Lördagen den 24 Mars

         (Maria Bebådelsedag.)

    Man uttryckte den önskan att många

medlemmar måtte deltag i morgonens

nattvardsgång. De närvarande lofvade man-

grant att infinna sig. Man roade sig med

dominospelet, och som pris voro äpplen och

nötter utsatta.

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 25 Mars.

    Påskkommunionen, som utdelades af Präses

Annamades på norr af flertalet af medlemmarne.

Fastän väderleken var mycket ogynsam, hade

dock flera medlemmar infunnit sig. Präses

höll ett föredrag om Påsk- eller Dümmelveckan,

förklarade dess många namn, såsom den större

 

veckan, en heliga veckan, sorge veckan,

lidandets veckan, svarta veckan, benådnings

veckan, bot veckan, stille eller dümmel veckan

och sista veckan. Dominspelet anlitades

flitigt då många vackra saker såsom påskägg,

cigarrer och paranötter voro utsatta såsom pris.

 

                   Sammanträdet.

         Påskdagen den 1 April.

    Enligt sedvänja, utdelades också i år

wigt Påskbröd, denna gång likväl till

större quantität än de förra åren. Äfven

erhöllo medlemmarne färgade ägg, med

den angenäma underrättelsen att

Annandag Påsk ett äggkalas skulle hållas

af, till föreningen, skänkta ägg. Äfven

öfvades några sånger som föreningens quartett

Annandag Påsk skulle sjunga vid 9 Messan i

St. Eriks kapellet på Söder.

 

 

                   Sammanträdet

         Annandag Påsk den 2. April  

    Det tillämnade äggkalaset intogs till

allas belåtenhet. Flera medlemmar önskade

sig ”spetziga” ägg för att dermed kunna

krossa andras. Präses förklarade påsk-

äggets sinnebildliga framställning af

uppståndelsen. En auction på alla

både möjliga och omöjliga saker

såsom pipor, lyckans stjärnor m.m.

hölls af en i auctionsväsendet väl

bevandrad hedersmedlem och betingade

goda Priser.

 

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 8. April.

    Sedan man för första gången i år roat

sig med kegelspel, samlades man i förenings-

salen, der Präses önskade få veta medlemmarnas

mening, hvar man skulle fira Josefsfesten med

den sedvanliga processionen i kyrkan på norr

eller söder. Som meningarna voro delade,

men flertalet enade sig om att fira den på

sedvanligt sätt och på samma ställe, som

de förra åren nämligen i kyrkan på norr,

så anmärkte Präses att i så fall minst

24 medlemmar borde infinna sig. Till

yttermera visso skulle en lista utläggas på

hvilken de medlemmar skulle teckna sina

namn, som säkert lofvade att infinna sig.

Teckningen af ofvannämda antal medlemmar

borde vara afslutat till instundande Söndag.  

 

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 15 April.

    Präses frågade huruvida minst 24 med-

lemmar genom namnteckning förpligtadt

sig vilja deltaga i Josefsdagens firande i hufvud-

kyrkan på norr, och som det önskade antalet

var tecknadt ansågs frågan vara afgjord.

Präses framhöll den anda uti hvilden förenings

medlemmarne borde fira sin största högtids-

dag, att de borde betrakta sig som en familj

som står under beskydd af ett himlens

helgon och att en hvar borde för sin del

bidraga till att höja festen och till ömsesidig

uppbyggelse. Som föreningens quartett äfven

i år skulle uppträda med några sångnummer

under 9. Messan på Norr, inöfvade man i qväll

de vigtigaste numrena.

 

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 22 April.

    Josefsfestenfirades äfven i år på sed-

vanligt sätt i hufvudkyrkan på norr, i det att

föreningen både vid nio och elfva messan i

prossesion intågade i kyrkan. Under nio messan

utförde förenigens quartett följande sångnummer:

”Salve Pater, till den h. josefs ära”, ”Din

godhet Herre”, ”Sanctus”, ”Benedictus”, ”O salutaris

hostia”, Leohymnen och Långt bort till vati-

kanen”. Högmessan kl 11 förrättades af Apsot

Vicarien med Predikan af Pastor von Stolberg.

Båda gångerna var förenignen nästan full-

taligt tillstädes; äfven några hedersmedlemmar

följde fanan.

     På aftonen var lokalen dagen till ära

rikt illuminerad och smyckad. I salens

bakgrund sågas tvänne konstfulla baner

 

föreställande den h Jungfrun och den h. Josef

med Jesusbarnet och öfver dessa Påfven Leo den

XIII’ och såsom pendent till denna Konung

Oscar den II’ porträtt, som idag för första

gången prydde föreningsalen och är målad

af en föreningsmedlem. Före festmåltiden

uppläste Präses följande revisionsberättelse:

 

     Efter fullgjordt uppdrag att granska

härvarande katolska Handtverks förenings

räkenskaper för år 1887 få undertecknade af-

lemna följande berättelse:

    Vid årets slut räknade föreningen 45 ledamötet

af hvilka 12 voro hedersledamöter.

    De med erfoderliga verifikationer försedda

Räkenskaperna visa:

         Inkomster

    Inträdesavgifter     Kr. 5-

    Årsafgifter af

        hedersledamöter    73-

                       -----------

                         Kr 78.   Transp.

 

    Transport Kr.           78.-

    Månadsafgifter

     af öfriga ledamöter  ” 77:25

    Resterande afgifter

     från år 1886         ” 13:25

    Diverse inkomster       78:24

       Gåfvor               67:42

       Räntor              123:41

       Krubban              28:56

       Kägelbanan           60:75     526:88

                           -------

          

         Utgifter

    Hyra för lokalen    Kr 120-

      Bränsle och ljus      5-

      Diverse              37:21

    Inköp af inventarier”    7:60     169:87

                           --------  ---------

    Övverskott till följande år Kr.   357:07

 

 

     Enligt förestående uppgifter förekommer bland

1887 års inkomster ett belopp af 13 Kr 25 öre hvilket

belopp rätteligen bort inflyta i Föreningens kassa

under år 1886, enär det utgör ”resterande” månads-

afgifter från det sistnämda året. En dylik oegent

lighet kan naturligtvis endast förekommas derigenom

att Föreningens alla ledamöter punktligt och i

stadgad tid inbetala sina afgifter.

Med ofvannämda öfverskott Kr 357:07, uppgick

Föreningens kontanta medel vid årets slut till

en summa af Kr 4,806:74, som befunnits

placerade dels i värdepapper dels kontant i kassan.

Föreningens lösöre samt Kägelbana äro numera

försäkrade mot brandskada till et värde af

sammanlagt 2000 Kr. i ”Preussiska National

Försäkringsbolaget i Stettin”.

Då revisorerna funnit att Styrelsen med outtröttlig

nit handhaft Föreningens angelägenheter anse de

Styrelsen berättigad att erhålla full décharge

 

för år 1887 års förvaltning.

              Stockholm den 20 April 1888.

 

Jos.Müller

 

    August Roesler                 Ernst Roesler

    Suppleant          

                 

 

     Apost Vicarien A.Bitter utbragte Påfvens

och konungens gemensama skål och anmärkte att

just i dag Hans Majestät Oskar II hade Audiens

hos hans Helighet Leo XIII. Leohymnen ”Långt

bort till Vatikanen” och folksången ”Ur svenska

hjertans djup” afsjöngos derefter stående.

     Efter en stund reste Präses sig för att utbringa

Apst. Vicariens skål. Präses yttrade, att han själf, som

närmast och mest umgicks med apost.Vicarien

också bäst kunde intyga hans varma interesse

för Föreningen, men ville vid detta tillfälle

blott framhålla att apost. Vicarien lemnat alting,

både Gefle och Göteborg i sticket för att kunna

 

var närvarande vid Föreningens fest, att han,

fastän trött af resan och knappast åteställd från

missödet som drabbat honom under resan själf

velat till och med sjunga högmessan och på så

sätt höja högtidligheten i kyrkan. Detta vare en

uppoffring som i Föreningsmedlemmarnes ögon

vore mera värd än en hel bok af vakra ord.

Präses uppmanade de närvarande att höja ett nio-

faldigt hurra för Apst.Vicarien. Vicarien

tackade med några ord och att det beredde honom

en synerlig glädje och belåtenhet, att efter så

många veckors saknad och offer åter befinna sig

bland Föreningsmedlemmar och vänner, hvilket

gjorde honom efter de försakelser han fått utstå i

Gefle.

    Efter en stund tog Pastor von Stolberg till orda

och talade om ett i sin ungdom erhållet diplom

såsom Murargesäll, och hurusom han kommit

till Stockholm och i Föreningen Götgatan 46

funnit ett välvilligt emottagand, samt utbragte

 

en tacksamhet skål för Föreningen och dess Präses. På

Herr Sellmans förslag åtföljdes denna skål af 9o

faldigt ”Hurra” för Präses.

    Föreningens quartett afsjöng nu ”jag vet ett land”,

 och derefter en duett ”Källan” af medlemmarne

C.Sandahl och E.Notini. Sedan sången tystnat

utbragtes hedersmedlemmarnes skål af Präses, som

tackade dem och särskildt Herr F.Dölling, som

i qväll hedrade Föreningen med sin närvaro, för

deras välvilja och understöd, det gälde ungdomens,

handtverkets, församlingens och samhällets sak,s ade

Präses, och hvem af Eder skulle ej intressera sig för

ett sådan mål.

    Herr Dölling tackade för den honom visade

äran och anförde ett och annat ur sitt eget vandrings

lif som gesäll, ock hurusom det vore ett stor

behof för den vandrande gesällen att finna ett

godt hem. Han lofvade att äfven framdeles

bistå föreningen och uttryckte sin och allas önskan

att det måtte lyckas Präses att föra Föreningens

 

sak ständigt framåt. En annan Duett ”Schöna

Maj välkommen”  utfördes af Herrarne E.Sandahl

och J.Hirsch och blef lifligt applåderadt.

    Vid festmåldtidens slut utbragte Herr Dr Müller

en skål både för sångrne, som bidragit att höja

festen och för de medlemmar, som godhetsfullt

och på ett så utmärkt sätt åtagit sig serveringen.

Sistnämda Hrr Kypare voro Hr Rolevitz , Hr Jacquin,

Hr Comery och Hr Brandt.    

    Nu undanröjdes borden och förklädd till Jude

uppträdde hedersledamoten Hr Pisani för att börja

sitt - ”Geschäft” -  d.v.s. sin auction på alla slags

antika saker, såsom en käpp från Chartagos ruiner,

en gaffel, en pipa samt minnen från flydda dar.

auctionistens rotvälska vältalighet och löjliga på-

flugenhet gjorde att hans artiklar stego till ovanliga

priser. Han understöddes dervid troget af sin son

Isak, som inkasserade beloppen. Ett angenämt sam-

qväm vidtogs och då man derefter vid 11 tiden skildes, hade

festen enligt flera närvarandes utsago varit mer än utmärkt lyckad.

 

 

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 29 April

     Efter kegelspelets slut, som idag bedrefs med

stor ifver, samlades mani Föreningsalen. Präses

lofvade att instundande Söndag hålla ett föredrag

om Hexprocesserna, dess orsaker och dess utbredning

i olika länder. Man undrade när vårens grönska

i år väl skulle fägna ögat då marken ännu låg

i sin hvita skrud. Det intryck som Duetten

”Schöna Maj välkommen”, gjordt på alla närvarande

på Josefsfesten, hade framkallat önskan af att

Föreningens quartett måtte inöfva den fyrstämmig.

 

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 6 Maj

    Präses började i qväll föredragen om hexprocesserna

och behandlade denna gång den tidens uppfattning

af hexorna och deras skadliga inflytande på menniskor

och djur, samt de olika medel man använde för

att upptäcka dem och tvinga dem till bekännande.

Efte slutad föredrag påminde Präses med några

ord om den vördnad hela den katolska verlden

frambar åt Guds höga moder, samt huru enhav

borde deltaga i denna gemensamma vördnad.

 

                   Sammanträdet

         Christi Himmelfärdsdag den 10 Maj.

I Kägelspelet inträffade det märkliga att man

för första gången i år slog kringskuren kung.

De lycklige voro Hr. Schrödel och Hr. F.Stocklassa.

Då man efter kegelspelets slut samlades i förenings-

                                           Salen

 

märktes att flera medlemmar från kegelbanan

begifvit sig hem och på förfrågan om de skulle

upptecknas såsom närvarande, utföll svaret nekande

då ju föreningsalen vore den egentliga mötesplatsen.

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 13 Maj.

    Präses fortsatte i qväll sitt föredrag om hex-

processerna särskildt dess uppkomst och utbredning

i de olika länderna, hvarvid det visade sig att i de

katolska länderna den jämförelsevis rasat mindre

äni de protestantiska, samt att de i några länder

såsom Skottland först uppkommit efter reformationen.

På tal om utflygter gick flertalets mening derhän

att det ännu vore för kyligt, men på Präses förfrågan

huruvida medlemamrne vore hågade öfr en utflygt sista

Söndagen i Maj, eller andra Söndagen i Juni beslöt man

sig för det sednare. Till utflygts ort valdes efter nek rot

stunds öfverläggning Drottningholm.

                                       

 

 

                   Sammanträdet 

         Pingstdagen den 20 Maj.

    Samtalsämnet denna qväll var Ap.Vicariens

upphöjande till prälatvärdigheten uti hvilken han på

förmiddagen uppträdt i kyrkan. Man gladdes öfver

denna utmärkelse och skulle en deputation af

medlemmar under veckans lopp gratulera honom.

 

                   Sammanträdet

         Annandag Pingst den 21 Maj.

    Präses höll i qväll sitt sista föredrag om

hexprocesserna och berättade huru de småningom

i de olika länderna upphörde. Efter slutad före-

drag tillkännagaf Präses för sångarne att föreningens

quartett i stället för 1:sta Söndagen i Juni skulle sjunga instundande Söndag på hvilken

i år Christi Lekamens högtid skulle firas med gemensam

nattvardsgång i St.Erikskapellet. Några från Påsk qvar-

blifna ägg framtogos, men afådde några medlemmar de

andra att äta dem, men inköptes det oaktadt af en medlem

                                             till frukost.

 

 

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 27 Maj.

    Präses påminde medlemmarne om den gemensamma

Nattvardsgången instundande Söndag. Som det var

den sista Söndagen i Maj sjöngs på allmänn

begäran Majsången ”Sköna Maj välkommen” och

hoppades man att ofta få höranämda sång.

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 3 Juni.

    Till den sedvanliga nattvardsgången på morgonen hade

flera medlemmar infunnit sig. På qvällen voro flera

hedersmedlemmar närvarande såsom Dr. Müller, hr F

Stocklassa och Hr J.Degen. man gladdes åt utflygten

till Drottninghom instundande Söndag och hoppaeds

på wackert väder. På frågan hur man skulle arrangera

med maten beslöt sig flertalet att öfverlemna det åt

en hvar.

 

 

 

               Sammanträdet

         Söndagen den 10 Juni.

         Utflygt till Drottningholm.

    Några medlemmar hade af misstag redan kl 11

infunnit sig vid Riddarholmen i mening att rätt

tidigt anlända till Drottningholm, men då ångfartyget

Tessin först afgick kl 12. måste de ge sig till tåls och

afsände under tiden ett ilbud för att underrätta

Präses om afgångstiden kl 12, men anlände Präses

det oaktadt först kl ¾ i 3 och emottogs på land-

stigningsplatsen. Till läger hade man valt China

paviljongen. En butelj med lifselexir, som Präses

medgifvit ilbudet hade redan af obehöriga händer

blifvit öppnad och smakad, hvarmed Präses icke,

syntes vara nöjd. Sedan man stärkt sig med denna

dryck sjöngs ”Schöna Maj välkommen”. En f.d.

medlem sockerbagaren Steioff helsade på föreningen.

Några besågo Chinapaviljongen, hvarefter alla utom

en som vakade korgarna nedgingo förbi svandammen

 

till ångbåtsbryggan för att efterse om några med-

lemmar anländt. Derefter uppgingo några att bese

slottet, hvaremot andra af hungern drefvos att upp-

söka matkorgara. Aldeles uthungrade återvände

slottsbesökarne och hjelpte till med att tömma

innehållet i korgarna.

Efter måltidens slut följde den ena sången efter

den andra till dess tiden för uppbrott nalkades.

Redan vid 10 tiden voro alla åter välbehållna

i staden. På hemvägen hade seniorn kommit

på den vackar iden att insätta de första 20

kronor i föreningen sparkassa.

 

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 17 Juni.  

    Då under dagens lopp ymnigt regn fallit, var

aftonen lugn och angenäm fastän något kylig.

Det war derför ett synnerligt nöje at slå käglor

i den af rik grönska bekransade kegelbanan.

Sedan man derefter samlats i föreningssalen talade

fordna elever från skolan om sina minnen från

skoltiden och om sina då föröfvade pojkstreck

och de käppstreck som därpå följde.

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 24 Juni.

    Oaktadt det härliga vädret och Stockholmarnes

vana att tillbringa midsommardagen i skog och

sjö, hade flera medlemmar infunnit sig till kegel-

spelet. Stämningen höjdes då Präses framsatte

 

en större kaka och en butelj hvit Bordeaux vin 

som mundade dem alla väl. Vistelsen i det fria

då ögonen fägnades af de nyss utspruckna

syrenerna var altför lockande, så att man efter

slutad kegelspel begaf sig utanför kegelbanan

tills man vid 10 tiden skildes åt.

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 1 Juli.

    Blott få medlemmar syntes i dag på kegelbanan.

Bland de spelande märktes Pastor Benelius och snickaren

Letz. Flera medlemmar anlände ännu vid 10 tiden

nämligen sångarne, hvilka hemkomna från sin

utflygt till Waxholm, där de sammanträffat med

tvenna beväringar  och med hvilka de efter intagen

dinér rodde öfver till Måndagsholmen. Heders-

medlemmen Hr F.Stocklassa undfägnade dem

med kaffe och tillbehör, jemte smörgåsbord

 

på aftonen. Hemkomna berättade de för sina

kamrater hurusom de tillbragt en mycket angenäm

dag.

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 8 Juli.

Tvenne föreningsmedlemmar klädda i Svea

gardets uniform hade infunnit sig på kegelbanan

och gjorde sin militära helsning. Präses införde

en f.d. Präses, Primisarius Willmann som deltog

i sången som 2dra Bas, uttryckte sin förvåning

öfver föreningsalens skönhet. Nassauerna voro

naturligtvis äfven glada att få se och höra af

dem nyheter från sitt hemland.

 

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 15 Juli.

    En hedersmedlem från katolska Handtverkar-

föreningen i Altona Hr Directör Corti besökte

föreningen och roade medlemmarne med några

sångnummer, deribland ett mycket wackert

”Ave Maria”, och några svenska sånger som

upptogos med stort bifall. Äfven i dominospelet

deltog Hr. Corti och lofvade att efter sin

återkomst från de brandskade städerna Sundsvall

och Umeå åter besöka föreningen. Tulltjenste-

mannen Hr Blomquist upptogs till

pröfning.

 

 

 

 

 

 

 

 

                                          15

                   1888 – 1889

 

 

 

 

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 22 Juli 1888.

    När medlemmarne från Kegelbanan ville begifva

sig upp i föreningssalen, önskade tvenne af desse

att få stanna qvar och slå käglor, det tilläts

dem under vilkor att de betalade kegelpojkarne

hvilka ej erhållit några respengar; men som de

sedan icke begagnade sig af tillåtelsen vägrade de

att betala pojkarne, hvadan nästan en process

hotade att uppkomma. Flertalet ansåg dem

förpligtade att utjemna skulden hos kegelpojkarne

instundande Söndag. Den sedan länge i utsigt

stälda utflugten till Löfholmen beslöts ega

rum instundande Söndag.

 

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 29 Juli.

         Utflygten till Löfholmen.   

 Några medlemmar, som önskade taga sig en

motion, slogo några Partien Käglor från 2 – ½4

hvarefter de begåfvo sig på väg till Löfholmen,

där snart flera medlemmar anländo. Präses

anlände vid ½ 6 tiden och emottogs af medlemmarne

och värden Hr I.Degen. Kaffe med färgadt

skeppargrädde serverades nu. Land medlemmarna

var en kaffesyster, som tömde den ena koppen

kaffe efter den andra. Den glada stämningen

höjdes då en italiensk positivspelare ditkallades

af Hr Pisani, som började draga väfven, satte

på sig italienarens hatt, bjöd ut positivhalar

visor och insamlade bidrag för honom,

men straxt derpå i egen person bortkörde

poitivhalaren med dennes egen käpp.

Förklädd till trasfröken, visade sig ofvan

 

nämda medlem ega en viss elegans och

roade medlemmarne hela qvällen med

sina qvickheter.

Ap. Vicarien anlände vid 7 tiden och

emotogs af Präses och medlemmarne.

Nu började sången att ljuda i den stilla

aftonen till dess att smörgåsbordet var

dukadt. Innan man lemnade Hr. Degens

träfliga hem sjöngs ”Jag vet ett land”

och straxt derefter något för 11 begaf

man sig till fots hem enhvar nöjd

med sin dag.

 

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 5 Augusti.

Några Herrar, som önskade blifva medlemmar

af föreningen begärde att få nyckeln till kegel-

banan, men upplystes de att enligt reglementet banan

blott ficj upplåtas at föreningsmedlemmar och

i så fall icke medlemmar infunno sig, fingo deras

antal ej öfverstiga 1/3 del af deltagande medlemmar.

I föreningssalen uppläste Präses efter slutad

kegelspel en feuiletong ur svenska dagbladet be-

nämd: ”Begrafningsentrepenörens äfventyr”, och

åhördes med spänd uppmärksamhet. Tålf

halfbuteljer Erlanger bier, som Präses fått til

skänks, utdelades.

 

 

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 12 Augusti

Föreningen hade i qväll äran att få besök

af den apost Prefekten i Norige Monsgr Fallizer

hvilken infördes af Apost Vicarien. Sedan den

högra gästen helsat på Präses och medlemmarne

tackade han för det telegramm, som föreningen

för några månader sedan sändt till den ny-

bildade föreningen ”Herrarna” i Kristiania

och uttryckte sin glädje öfver att här påträffa

så många män, som slutit sig till föreningen

samt berättade om broderföreningen i kristiania,

bland annat att de ofta uppförde teaterstycken,

hvaraf Präses tog anledning att åter uppegga

medlemmarne till uppförandet af det sedan

länge antagna Theaterstycket ”Arfvet”. Föreningens

quartett utförde några sångstycken bland annat

”Schöna Maj, Kapellet, En blyg Charit m.fl och

Leohymnen. Apost Prefekten uttryckte sin stora

belåtenhet. Sedan de höga gästerna uppehållit sig

en timma i föreningen togo de afsked af Präses och medlemmarne.

 

 

 

                   Sammanträdet

              Söndagen den 19 Augusti

     Präses uppläste en artikel ur svenska Dagbladet

med öfverskrift ”Kungen befaller det” och uti

hvilken en ädel son är beredd att gå i döden

för sin far, men benådas i rättan tid af en

ädel furste. Präses frågade huruvida medlemmarne

voro hågade att göra en utflygt andra Söndagen

i September och hvarthän. Tvänne ställen

föreslogs Nacka och Ulriksdal Som antalet

röster härom voro nära lika uppsköts ställets

afgörande till instundandande Söndag.

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 26 Augusti

Äfven i qväll uppläste Präses tvänne artiklar

ur ”vårt land” under rubrik ”ett besök i ett

kloster, i hvilka en fördomsfull svensk blifver

botad för sina förvrängda åsigter om klosterlifvet.

 

På frågan hvarthän utflygten skulle göras, be-

stämde sig flertalet till Nacka, hvartill Präses

samtyckte

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 2 Sept.

Den redan förut omnämda hedersledamoten

af föreningen i Altona Hr. W.Cortze deltog i

kegelspelet. I föreningssalen utförde nämde Herre

sedermera på allmän begäran flera sångnummer

särskildt ”Ave Maria” af Gounod. Bland de svenska

sångerna som föreningens quartett afsjöng, föll

honom ”Stilla skugor och Du undersköna dal”,

mest i smaken. Tvänne tillresta medlemmar,

konstförvandter till yrket väckte medlemmarnes

deltagande då de gått den långa vägen från Christiania

till Stockholm; en insamling gjordes för dem och

nattherberge blef dem erbjudna af en medlem.

 

 

                   Sammanträdet.

         Söndagen den 9 September.

         (Utflygten till Nacka).   

     Redan vid 3 tiden anlände fyra medlemmar

med en roddbåt till Nacka bryggan och trodde sig

genast kunna få slå käglor, men som banan

var upptagen till kl 4 inväntade de i trädgården

den bestämda tiden. Då Präses vid ½ 6 tiden

anlände, var kegelspelet redan i full gång. Spelet

fortsattes nu innemot kl ½ 8 då en sexa för

de qvarblifna medlemmarne arrangerades. Stämningen

var under måltiden animerad, men uppnådde

sin höjdpunkt, då man efter intagen måltid

begaf sig hemåt, sångarne uppfyllande den stilla

november natten genom sång, och andra med-

lemmar förkortade vägen genom skämt. En del

medlemmar hade pr ångbåt begifvit sig hem.

Straxt före kl 10 voro alla i staden, så att till och med

några medlemmar önskade gå upp i föreningssalen

men aftstodo genom trötthet derifrån.

 

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 16 September.

Wid kegelspelet tillkännagaf Präses att in-

stundande Söndag en pristtäflan i kegelspel

skulle komma att ega rum, hvilken nyhet

upptogs med tillfredställelse. Uppe i förenings-

salen underhöll Hr Dahl medlemarne med

antiqvitäts och historiska studier.Präses fram-

höll önskvärdhetetn att att instundande Söndag

i anledning af den H Faderns förårdning

angående en högtidlig själamässa för de af-

lidna, böner för dem skulle förrättas i St.

Eriks kapellet på Söder.

 

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 23 Sept.

     Präses höll sitt första föredrag om påfvens

verldsliga makt och behandlade denna gång

påfvens rätt till Rom och öfriga honom

våldsamt fråntagna landområden. Efter

föredraget uppmanade Präses medlemmarne

at i anledning af den af Påfven åbudna

själamässan intstundande Söndag uppoffra

rosenkransbönen för de kära hädangångnes

själar. Äfven påminde Präses ånyo om pris-

täflingen å kegelbanan instundande Söndag.

 

 

                   Sammanträdet

         Söndag den 30 September 1888

Till pristäflan hade mer än ett dussin

kegelspelare infunnit sig. Tiden för täflingen

bestämdes från 5 – ½ 8. Första priset, Herr

Präses pris vanns af Hr. A.Stocklassa med

475 keglar, hvilket utgör 18 käglor på hvarje

kast. Andra priset, hr Fabrikör Stocklassas

pris, ett borstetråg wanns af seniorn Hr. I.

Rolweitsch med 450 keglor, 17  keglor på hvarje

kast. Tredje Priset wanns af Hr. F. Stocklassa med

435 keglor. Den för denna afton beslutna rosen-

kransbönen i St Eriks kapellet för de döda för-

rättades af Apst Vicarien. En medlem, körsnären

G.Faxén, som länge vistats i Amerika hade i qväll

infunnit sig för att helsa på fordna kamrater.

 

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 7 Oktober.

    I sitt andra föredrag om Påfvens verldsliga

makt, behandlade Präses den andra delen af

frågan, nämligen att Påfven såsom hela

kyrkans synliga hufvud måste vara själfständig

och oberoende för att var i stånd att obehindrad

styra hela kristenheten. Sedan några samman-

komster upplästs framtogs en korg med äpplen

och en större kaka, som blifvit skänkta till

föreningen och förtärdes med god aptit. På

samma gång upptog Präses till provisoriskt

medlem tulltjänstemannen Hr. E.Blomquist.

 

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 14 Oktober     

Präses, som anlände sednare än vanligtsåg

nedslagen ut, hvaraf medlemmarne drogo den

slutsatsen, att något sorgligt måste inträffat.

Den i följd häraf tryckta stämningen blef ännu

Mer ödesdiger när Präses uppmanade medlemmarne

Att bedja för en gammal och bepröfvad medlem

Hr Pisani, hvilken mycket behöfde föreningens

Böner i sin svåra och sorgliga sjukdom. Mer

kunde Präses ej förmå sig att yttra, om den

sorgliga tilldragelsen. Den tryckta stäm-

ningen, som fortfor hela aftonen, gjorde att man

begaf sig hem tidigare än vanligt.

 

 

+                  Sammanträdet              +

              Söndagen den 21 Oktober

    Den sorgliga tilldragelsen, hvarmed Präses med

gåtlika ord förra söndagen underrättade medlemmarne

var nu känd för alla. Hedersmedlemmen Hr. Pisani,

som blifvit sinnesrubbad och i detta  tillstånd skurit

sig i halsen hade afgått med döden och voro ett

stort antal medlemmar närvarande vid den aflidne

hedersmedlemmens begrafning. Under aftonens lopp framhöll

Präses i anledning häraf med några ord, hvad den under

så sorgliga förhållanden aflidne hedersmedlemmen

hade varit för föreningen och omnämde särskildt

hans sista tankar om föreningen. För att hedra

den hädangångnes minne afsjöngs hans älsklingssång

”Salve Pater Salvatores”. Flertalet medlemmar smlade

sig kring Präses och åhrde med medlidsamt intresse

detaljerna öfver den olyckliga tilldragelsen.

 

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 28 Oktober 1888

Wid pristäflan på kegelbanan vans 1sta

Priset, en sparbanksbok med innestående 10 Kr

från Ap. Vicarien, af Hr. A. Rosenberg.

Andra Priset, en ölseidel från bryggaren Hr

J. Sellman vans af Präses, som afstod den

till Hr A. Stocklassa. Den andra seidelen

skulle bortspelas instundande Söndag. I

föreningslokalen framhöll Präses nyttan af en

sparkassa för föreningsmedlemmmarne, samt

att Präses redan sedan länge tänkt på saken,

särskildt under hans sista resa i Tyskland

och Holland, då han var i tillfälle att in-

hemta råd af åtkilliga föreningar derstädes.

Som några medlemmar redan inlemnat

sina besparingar till Präses uppmanade han

de andra att följa deras föredöme, som redan

insatt sina besparingar. Målet vore att lära

 

medlemmarne att spara, men att äfven

räntan af minst 2½% efter inbetalningen

af minst 5 Kr skulle beräknas, mången skulle

kanske tacka Präses för att hafva stiftadt en

sparkassa. Bland hedersmedlemmarne hade

Hr. A. Roesler infunnit sig.

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 4 November.

Präses lofvade att att hålla en serie föredrag

från och med instundande Söndag om helse-

vårdsläran, hvilket ju isynnerhet för arbetarne

vore af stor vigt och betyddlse.

Ölseideln, som efter hårdnackad strid

vunnits af Hr. A.Stocklassa, aftstods af

denne till Präses, som öfverlemnade den

till föreningen för att begagnas vid de till-

 

fällen då någon skulle upptagas till

definitiv medlem. På frågan hur det skulle

gå då mer än en upptogs till definitiv

medlem svarade Präses. Att den ene väl

finge beqväma sig att dricka efter den

andra. Bland hedersmedlemmarne

märktes Hr.Dr.I.Möller, Hr.F.Stocklassa,

Hr.I.Degen och Hr I.Reinardtz.

Protokollet öfver några sammankomster

upplästes.

 

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 11 November.      

    Präses höll sitt första föredrag om

helsovårdsläran och behandlade efter en

kort inledning den sunda luften, dess

vigt och betydelse för helsa och lif, luftens

beståndsdelar, samt benämningen ren och

unken luft. Bland samtalsämnen

intog Kyrkostämman för kyrkobyggnaden

på Söder och kyrkogårdens reglering främsta

rummet.

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 18 November.

Präses fortsatte sitt föredrag om helsovårds-

läran, om huru boningsrum bör vara be-

skaffade, särksildt att det är soligt och

luftigt. Derefter uppläste Präses en artikel

ur nya Dagligt Allehanda, hvaruti Katho-

lacismens stora framsteg särskildt i England

 

och förenta staterna skildrades, samt

hvilken fara Katholicismens framträngande

äfven i Sverige innebar för staatskyrkan,

sekterna och fritänkarne. En större kaka

och en korg med äpplen, som blifvit skänkta

af Elisabeth systrarne, emottogs med glädje och

mundade en hvar utmärkt.

 

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 25 November.

    Präses inbjöd medlemmarne till ett såkallad

Kockkalas instundande Söndag, och lugnade en

ålderstigen medlem med att korfvarna skulle

vara mjuka. Dessutom erbjöd sig en annan medlem

att i alla fall bita dem mjuka i fall de skulle vara

för hårda för den tandlöse hedersgubben. Tvenne sång

nummer, ”Ave Maria” af Gourned och ”Fiskarflickan”

sjungos af Hr.F.Svensson och skördade lifligt

bifall.

 

 

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 2 December.

    Präses fortsatte föredragen om helsovårds-

läran, och behandlade ämnet huru ett sundt

boningsrum bör vara, nämligen torrt,

ändamålsenligt, snyggt och trefligt. Under

föredraget kastade en och annan åhörare

begärliga blickar efter ett större packet, hvilket

innehöll ett par dussin rökta korfvar. Efter

slutadt föredrag framtogs dessa, och sedan

bröd blifvit tillskaffad börjades ett riktigt

korfkalas; korfvarna voro af utmärkt beskaffenhet

och förtärdes med strykande appetit. Präses

tackade i föreningens namn Hr Knopf för

den välsamakande gåfvan, och särskildt tackade

honom medlemmarne för hans uppmärksamhet.

Som korfvarna gåfvo törst, smakade ölet

medlemmarne bätte än vanligt.

 

 

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 9 December.

    Samtalet rörde sig kring sistlidne Söndags

korfkalas, och som vid frågan huruvida

några funnos qvar, svaret utföll nekande.

Beklagade mången sin frånvaro. Dominospel,

Schackspel och Brädspel voro i qväll i full gång.

Bland hedersmedlemmarne hade Hr. I.Degen

infunnit sig. Masinarbetaren Hr. Rustige

upptogs till Pröfning.

 

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 16 December.

Präses framkastade i qväll frågan huruvida

hvilken dag föreningen ansåg vara lämpligare

för den heliga Communionens anammande

den första eller andra Juldagen. Medan

några gåfvo företräde åt första Juldagen

 

i Ottesången, under hvilken ju flera församlings-

medlemmar brukade gå till Herrans bord, så

voro andra deremot hågade för adnra Juldagen

aldesnstund de dagen förut med mera lugn

och hvila kunde förbereda sig dertill. Som

rösterna voro delade gaf Präses det utslaget att

då inga giltiga skäl funnos, ej heller anförts

och dessutom stadgarne bestämma denna

dag, den 2dra Juldagen, så borde man fsthålla

vid ofvannämda dag, och hoppades Präses

att äfven de som föredrog första Juldagen

måtte uppskjuta nattvardens begående

till annandag Jul.

 

 

 

                   Sammanträdet

         Söndagen den 23 December.

    De wackert upplysta butiksfönsten hade

i qväll afhållit mången medlem att

infinna sig, dels fördröjt ankomsten hos några andra

som infunno sig något sent. Alla voro

de fulla af beröm öfver hvad de sett och

rörde sig samtalet kring några mera fram-

stående arbeten.

 

 

                   Sammanträdet

         Juldagen den 25 December.

En ganska respectabel mängd böcker

och Plancher, schänkta af konsthandlaren

Hr. Bukowski och representerande ett wärde

af närmare 100 Kr, togos i qväll i betraktande

af de närvarande. Man gladde sig åt morgondagen

och gjorde salen i ordning för morgondagens fest.

 

        

                   Sammanträdet

         Annandag-Jul den 26 December.

    Enligt kristen plägsed firade föreningens-

medlemmarne julen på förmiddagen i

hufvudkyrkan på norr, till hvilken religiös

akt ett ganska betydligt antal medlemmar

hade infunnit sig.

På qvällen firades julen på sedvanligt

sätt uppe i föreningssalen. Sedan julgranen

tändts och Präses anländt inträdde man

i föreningssalen, där ett bord fullsatt med

en mängd rågade tallrikar af frukt och

pepparkakor, fägnade de inträdandes ögon.

Innan julklapaprne utdelades och talrikarne

tömdes, tolkade Präses med några ord Julens

betydelse för de kristna folken, samt fram-

höll särksildt hurusom än i dag efter mer

än 1800 år, det i Bethlehem födda och

 

till utseendet svaga och fattiga barnet med

glädje uppfylde många millioner menniskors

hjärtan.