Sankt Josefsföreningen - Katholska Handtverkareföreningen
Kolping, Katholischer Gesellen Verein Stockholm
Protokoll 1887
----------------------------------------------------------------------------------------
KATOLSKA
HANDT
VERKARE
FÖRENINGEN
PROTOKOLL
1887-89
13
Protokollet
Från d.8 Maj – den 31 Dec. 1887.
Sammanträdet
458 Söndagen den 8 Maj 1887.
Då man efter kegelspelet samlades
i föreningssalen påminde Präses med-
lemmarne, om, hur den katolska verlden
under Majmånaden täflar om att vörda
Frälsarens heliga moder och uppmanade
en hvar af föreningsmedlemmarne att
på något sätt taga del i denna herliga
täflan, och så draga välsignelse öfver sig
och föreningen. Derefter upplästes proto-
kollet öfver några sammankomster.
Af hedersmedlemmaren hade herr
fabrikör F. Stocklassa infunnit sig.
Sammanträdet
459. Söndagen den 15 Maj
Jämte kegelspelet öfvade man sig
denna qväll i malskjutning. En herre vid
namn König, men som ej var någon konung,
icke ens kegelkonung såg på kägelspelet.
De vid kegelbanan planterade syrénbuskarna
visade sig redan i sin grönska. Då man
efteråt begaf sig i föreningssalen, visade
det sig att flera medlemmar efter spelet
begifvit sig hem.
460 Sammanträdet
Christi himmelfärdsdag den 19 Maj.
En stor och vacker newfoundländare
medförd af en Polack väckte kegelspelarnes
uppmärksamhet. Pipispelet som länge
varit undangömd togs fram, men befanns
vara i dåligt skick. En kegelkrona och
en kegla fattades, men tillverkades för till-
fället. En okynnig pojke, som från gatan
inkastat stenar i trädgården och på kegel-
banans tak. Affattades och straffades af
några medlemmar och då man hotade
honom med polisen, under tårar lofvade att
bättra sig. I föreningssalen uppläste Präses
från Katolska handtverkareföreningen i
Altena en inbjudning till frirandet af
deras 25 åriga stiftelsefest den 2 Juli.
Fast några medlemmar voro hågade
att där infinna sig, afskräcktes de af
den kostsamma resan. Dock lofvade Präses
att intätta sin tillämnade utrikes resa, så
att han möjligen kunde öfvera festligheten
461 Sammanträdet
Söndagen den 22 Maj.
Präses frågade huruvida medlemmarne
voro hågade för en utflygt. Då flertalet
af de närvarande visade lust dertill enades
man om följande: 1) Utflugten, hvars mål var
Nackanäs skulle försigå första Söndagen efter
Pingst, 2) att mat skulle medtagas å person
60 öre, och att deltagarne i utflygten skulle
teckna sina namn på en lista och att
teckningen skulle afslutas annandag Pingst.
På frågan huru man skulle forsla ut mat
till stället erbjödo sig fyra medlemmar
att bära ut den.
462 Sammanträdet
Pingstdagen den 29 Mai.
Kegelbanan hade under veckans lopp på
Herr Döllings tillsägelse förbättrats, klot-
rennan, som skymde ljuset var sänkt en
fot, och öppningarna öfver förnstren till-
täppta, samt ett nytt fönster i kegelhuset
isatt, för att bättre upplysa det. En munter
medlemm höll hvad om 25 öre, mot 6 dubbla,
ibland wann han, ibland förlorade han.
En Supskriptions lista framlades i förenings-
salen; de sångare, som voro villiga att sjönga
hvarje första Söndag i månaden i kap-
pellet å söder, anmodades att teckna
sina namn.
463 Sammanträdet
Annandagpingst den 30 Maj.
Präses påminde medlemmarne om den
sedvanliga nattvardsgången på Christi
lekamens högtid, då äfven kyrkoherden,
Herr Pastor Bernhards, 50 åriga prestjubileum
komme att högtidligen firas. Medlemmarne
hade sålunda ett tillfälle att uppoffra den
helige kommunionen för sin åldrige
kyrkoherde, till hvilken flertalet stodo
i stor förbindelse. Teckningen för ut-
flygten till Nackanäs afslutades i dag
såsom öfverenskommet war.
464 Sammanträdet
Utflygt till Nackanäs.
Wid 2 tiden e.m. anlände ett stort antal
medlemmar till samlingsstället Götgatan
46, hvarifrån utfärden skulle försiggå. De
som erbjudit sig bära matkorgarne, begåfvo
sig först åstad för att med en roddbåt
från barnängen ro till Nackanäs. Sedan
de öfriga medlemmarne af försigtighet
försett sig med öl, följde de efter dels
per ångbåt dels till fots. Präses, som
fått hålla aftonsången anlände först
vid 1/2 6 tiden, och begaf sig oaktadt några
medlemmars anmodan att taga in i Nacka-
näs Restaurant, till Nackaqvarnar dit de
öfriga följde. Vädret var så gynsamt man
kund önska sig. Sedan man en stund
roat sig med spel i det gröna, började hungern
att inställa sig, och uppsökte man en
lämlig plats der man ogenerad kunde
intaga sin aftonvard, bestående af stekt
kor, kalfstek, och sillsalat. Alla åto med god
appetit, och deras belåtenhet steg i högre grad
då Präses gaf dem en dryck, som han kallade
lifselixir. Till desert fick en hvar geleé med
mjölk. Nu följde den ena sången på den
andra och snart var tiden inne för hem-
färden hvilken företogs vid 9 tiden tii
fots på den romantisk vackra lands-
vägen.
465 Sammanträdet
Söndagen den 12. Juni.
Christi lekamens högtid.
Till den sedvanliga nattvardsgången på
morgonen, hade ett stort antal medlemmar
infunnit sig. I anledning af Herr Pastor
Bernhards 50 åriga prestjubileum bevistade
föreningen högmesan samfällt, intågande
i prossession med fanan i kyrkan. Efter
högmessans slut uppstälde sig medlemmarne
på gärden för att frambära sina lyck-
önskningar till jubilaren. På qvällen i
föreningssalen, tog Präses, som skulle före-
taga en utrikes resa, afsked från för-
eningen och uppmanade dem att lika
noggrant uppfylla sina föreningspligter,
samt att hörsamma dem, som under
Präses frånvaro intog hans plats.
En afskedsskål dracks med hvit Bordeaux
vin, hvarvid alla öskade Präses en lycklig
resa. Herr Pastor Popp från Malmö, som i
anledning af Herr Pastor Bernhards jubi-
leum kommit till Stockholm hedrade
också föreningen med sin närvaro och
deltog lifligt i sången.
466 Sammanträdet
Söndagen den 19 Juni.
Man gissade hvarest Präses nu i qväll
väl månde vara, måhända i öpenhamn
vid dervarande Svende föreningen. Herr Pastor
Popp syntes liksom ersätta Präses och
visade det lifligaste intresse för föreningen.
Hans röst ljöd klangfullt genom föreningssalen.
467 Sammanträdet
Midsommardagen den 21 Juni.
Såsom var att förutse hade på denna
dag blott få medlemmar infunnit sig.
Stora flertalet hade lockats ut i det gröna.
Trädgården, der medlemmarne roade sig,
stod nu i sin vackraste fägring och ljuste
med sina utspruckna syréner och grönskande
trän allas ögon.
468 Sammanträdet
Söndagen den 26 Juni.
En medlem, som inkallats till beväring
infann sig i föreningslokalen såsom ordonans åt
Majoren iklädd stor gardesuniform: kask, vapen-
rock och bajonettbalja, görande honnör, beundrades
och respecterades han i denna ovanliga drägt af
de närvarande medlemmarne. Samtalet rörde sig
kring exercis, beväring, ladugårdsgärdet, skjutning,
krig m.m.
469 Sammanträdet
Söndagen den 3 Juli.
Till nio messan på söder hade flera
sångare infunnit sig, för att enligt
öfverenskommelse utföra några sånger
men som organisten ej infunnit sig blef
ej någon sång af. På qvällen hade
ett ovanligt stort antal medlemmar
infunnit sig ochså pastorerna Popp och
von Stolberg, den förre för att taga
farväl af föreningen innan sin afresa
till Malmö. Kegelspelet bedrefs ifrigt
i den vackra sommarqvälen.
470 Sammanträdet
Söndagen den 10 Juli.
Allmänt beklagades af de närvarande
att man förliden Söndag glömt att
afsända ett lyckönskningstelegramm
till föreningen i Altona, i anledning
af dess 25 åriga stiftelsefest, isynnerhet
då Präses lofvat öfvervara festen i
Altona. Äfven i qväll öfvade man
"Herdens Söndagssång" hvrmed man
enligt löfte tänkte glädja Präses
vid hans återkomst.
471 Sammanträdet
Söndagen den 17 Juli
Oaktadt ett häftigt regn såg man dock
ett stort antal medlemmar anlända
hvilka framkomne voro glada att få
skydd under legelbanans vänliga tak.
Sedan man slutat spelet, komm man att tänka
på att Präses nu varit borta jämt en
månad. Till en resti medlem gjordes insamling.
472 Sammanträdet
Söndagen den 14 Juli. 1887
Utflygten till Löfholmen.
Flertalet af föreningsmedlemmarne afreste
med ångslup ifrån Riddarholmen redan
vid 1/2 4 tiden, de öfriga kommo något
sednare, men voro alla samlade vid 5 tiden.
Ap. Vicarien var nog vänlig att deltaga
i utflygten och helsades vid 6 tiden väl-
kommen af såväl värdfolket, som af förenings-
medlemmarne.
Herr och Fru Degen visade en fre-
kommande gästvänlighet. På in-
bjudning samlades man kring ett rikt
försedt kaffebord och efter att hafva
afwjungit några sångstycken, roade
man sig i det fria, med målskjutning
hvarvid mångeen gjorde ett lyckoskott.
Några af sällskapet begagnade sig
af ett uppfriskande bad i den närbe-
lägna sjön.
Apost Vicarien syntes synnerligen road
af den animerade stämning som rådde,
i hvarje anlete lyste belåtenhet. Han
begärde få höra en Bellmanssång, hvilket
äfven efterkoms, hvarefter han på ett
opartiskt sätt meddelade sin uppfattning
angående Bellmans kompositioner, och
författarverksamhet.
Herr Gerling, som deltog i utflygten
bidrog till att höja munterheten, i det
han med herr reinartz ingick ett vad
om 2 kr, att ap. Vicarien var äldre än
han själf.
Som ap. Vicarien själf var tillstädes, och
han ju själfskrifven skiljedomare, och
då err Geling blef gjord uppmärsksamm
på sin felräkning, var han tröstlös öfver
att möjligen genom sitt vadha förnärmad
apost. Vicarien. Denne åter hade nog
mycken möda i att försäkra hrr Gerling
om motsatsen.
Föreningens senior hrr Rolewicz, omtänksam
som altid, hade genom anskaffandet af öl
och "rökverk" förekommit "vattuskräck" och
"myggsting" men lärer visst i följd af sin
humanitet till största delen själf fått
bestå dessa saker, emedan han ej var så
sträng i sitt "fögderi". Ap. Vicarien
hade låtit förse deltagarne med ett stort
antal smörgåsar, som på aftonen kommo
väl till pass och uppskattades af lite
hvar. En hrr Larsson, sångare i för-
samlingens kyrka och inviterad af
någon bland medlemmarne bidrog
att höja stämningen.
Omvexlande med skålar, tal och sång
förflöt aftonen på ett angenämt sätt.
Wid 11 -1/2 tiden skedde uppbrott då Apost
Vicarien jämte några af medlemmarne
landsvägen gjorde sin emfärd, under
det härligaste väder. Flertalet af sällskapet
roades ännu någon tid af pianomusik
Seppe Degen med stort nöje trakterade.
Helt vist var hvar och en föreningsmedlemm
nöjd med sin utflygt, på samma gång
erkännande hrr Degens gästfrihet.
473 Sammanträdet
Söndagen den 31 Juli
Både vid kegelspelt och i förening-
salen utgjorde utflygten till Löfholmen
förliden söndag samtalsämnet. Sångaren
Larsson som deltagit i utflygten war
i qväll ochså närvarande i föreningen
jämte körsnären Andersson. Utom "herdens
Söndagssång" öfvades man cerenaden
"Hvi skall du fjärran vara" för att också
dermed öfverraska Präses vid hans
hemkomst.
474 Sammanträdet
Söndagen den 7 Augusti
Herr Apost Vicarien, som denna qväll in-
funnit sig i föreningssalen helsade från och
lemnade underrättelser om Präses. Borst-
bindaren H.Weber från Hessen-Nassau
upptogs denna qväll till pröfning. Man
hängaf sig åt förhoppningen att nu snart
få företaga den sedan länge omtalade
utflygten till Björkö.
475 Sammanträdet
Söndagen den 14 Augusti
Seniorn meddelade medlemmarne den
glada underrättelsen, att Präses följande dag
skulle anlända och beslöt man att gemensamt
gå och taga emot honom vid Central-
station. Man gjorde de sista ansträngningar
för att inöfva "Herdens Söndagssång" för
aff flefritt kuna sjuga den vid Präses
första besök i föreningen.
476 Sammanträdet
Söndagen den 21 Augusti
präses helsades hjärtligt välkommen i
föreningen och afhörde med intresse hvad
som tilldragit sig under hansfrånvaro.
Liksom under de föregående åren, så lofvade
Präses att äfven denna gång hålla några
föredrag öfver sin utrikes resa. Sedan han
bestigit talarstolen, helsade han föreningen
med dess valspråk "Gud välsigne det hederlige
handtverket" och började att behandla sin
resa från Stockhlom till Köpenhamn, sitt
besök i handtverkarföreningen derstädes, samt
annat rörande Köpenhamns sevärdigheter;
vidare resan derifrån till Schwerin, bsök
i handtverkarföreningen derstädes, samt möte
med föreningens f.d. Vicepräses, Herr astor
Teising i hamburg. Utflygten till Björkö;
på hvilken man sedan länge väntat,
stäldes af Präses i utsigt nästkommande
Söndag. Närmare underrättelser skulle
lemnas på Onsdagen.
477 Sammanträdet
Söndagen den 28 Augusti
Utflygten till Björkö.
Som friherrinan Klinkowström önskat
att föreningen måtte sjönga några and-
liga sånger under den heliga messan, som
Präses lofvat läsa i kapellet på Marienön,
så afreste man till ett antal af 12 med-
lemmar, kl 6 på morgonenfrån Stockholm
med Ångbåten Maria. astän seniorn
förvisst sig hos den ena kapten på Maria-
båtare, om att när sällskapet af tålf
personer önskade på Bockholmssundet
landstiga,
och man brukade efterkomma deras
önskan, så gjorde kapten likväl svårigheter
emedan hans arrendator, som var med
på båten ej ville tillåta någon land-
stigning. Efter längre ordvexling, gaf han
dock efter. Man landsteg vid 7 tiden och
var efter 20 minuter på herresätet Staf-
sund, där medlemmarne i slottets vestibul
undfägnades med kaffe och tillbehör.
Medan Präses drog sig tillbaka, sågo sig
medlemmarne omkring på Stafsund.
På friherrinnans önskan besågo de ett litet
kapell i hvars mitdt sågs en madonnabild
och sjöng man " O Santissimo". För att pryda
altaret på Marienön plockades nu blommor
i slottsparken, hvarefter man i båt satt öfver
till Marienön, hvarest det heliga messoffret
skulle frambäars i Klinkowströmska graf-
choret. Präses hade med friherrinnan
och hennes syster i wagn begifvit sig till
ett närbeläget ställe hvarifrån man i
några minuter kunde komma till Marienön.
Sedan alt var till gudstjänsten iordning-
stöld börjades messan, hvarvid medlemmarne
sjöngo "Alsmäktige i stoftet böjd"," O
Santissimo","Josefs-sången"," Himlars
Konung"," Ansgariussången och Cantate
domini. I predikan behandlade Präses
ämnet, att endats Gud kan, will och bör
wara menniskornas lycksalighet. Folk från
omnejden had einfunnit sig.
Efter gudstjänsten intogs frukost på
Stafsund bestående af ägg, kött, bröd, mjölk
m.m, och afvaktade man under sång ång-
båten Najaden, på hvilken de öfriga med-
lemmarne, som lemnat Stockholm kl 9
medföljde. Under hurrarop och viftningar
lemnade man Stafsund och dess gästvänliga
värdinna,. Kl 1 på e.m. anlände man förenade
till Björkö. Medlemmarnes första gång var
till Ansgarius-Monumentet, som det svenska
folket år 1834 reste till minnet af den h.
Ansgarius dödsdag. Efterdet Präses, i ett
kort föredrag öfver den h. Ansgarius, om-
talat dennes ifver för Christendomens Upp-
blomstring i Norden, afsjöng föreningen
Ansgariussången:"O sant Ansgar, af
Gud bestämd för hela Norden, - Till
Kristi sändebud, - Glöm ej den svenska
jorden, På hvilken ifrigt du - Predikat
Herrens ord, - Från himlens höjd se nu -
Ned på din kära hjord.
Den trestämmige sången afsjöngs med
mycken andakt, och sedan man intagit
sin måltid, gick man åter till Monumentet
och afsjöng Ansgariusången. Monumentet
har följande inskrift:" Minne af Ansgarius
kristendomens apostel i Norden".
Minnet öfver denne härliga utflugt
skall säkert lefva länge i medlemmarnes
ihågkomst, och bidraga till att föröka
hos dem ifvern och för vår
heliga katolska tro, som Ansgarius bragte
våra förfäder för öfver 1000 år
sedan.
478 Sammanträdet
Söndagen den 4 Sept.
I sitt föredrag om sin utrikes resa
behandlade Präses i qväll stiftelsefesten
i Altona den 2 Juli; föreningens i Altonea
utflugt till Blankenese, amst Präses resa
till Bremen och Osnabrück. I sistnämda
stad hade präses besett föreningens lokal
och gästrum, samt mästarföreningen.
Till slut beskref Präses sin resa till Amster-
dam, hvars handtverkarförening han samma
qväll besökte. Då denna förening eger
en välordnad sparkassa så framhöll
Präses nyttan af att äfven vår förening
måtte grunda ett dylikt sparväsende,
då konsten att spara vore nödvändig
för alla, men isynnerhet för handtverkare.
Pastor Carl'en från Vadstena hedrade
föreningen med sin närvaro och
sjöngos på hans begäran några foster-
ländska sånger.
479 Sammanträdet
Söndagen den 11 Sept. 1887
Som föreningen bragt Präses en serenad
på hans födelsedag den 6 Sept, så ut-
tryckte han sin tacksamhet derför,
och ville anse den, såsom icke gällande
hans person, utan hans embete. I sitt
föredrag berättade Präses om sitt besök
i handtverkarföreningen i Amsterdam,
hvilken han i alla delar framhöll som en
mönsterförening, ledd af en nitisk Präses.
Härefter beskref Präses Amsterdam, dess
läge, handles, egendomligheter och sevärdheter
samt dess invånare, i afseende på deras
nationella egenheter. Föredraget åhördes
med lifligt intresse.
480 Sammanträdet
Söndagen den 18 Sept.
Präses höll sitt fjärde föredrag öfver sin
utländska resa behandlande Hollands
residenzstad, "Haag", besöket i badorten
Schemmingen med dess omgifvande skogar,
resan till Rotterdam, besöket i handtvarkare-
föreningen därstädes, vistelsen bland domini-
kanmunkarne, hvars vänlighet och göästfrihet
Präses mycket lofordade, samt stadens
sevärdheter isynnerhet hamnen, de katolska
kyrkorna, zoloogiska trädgården m.m. Såsom
minne af föreningens utflygt till Stafsund
och Björko, skänkte Präses 10 Kronor till förenings-
kassan och delgaf innehållet af friherrinnan
Klinkowströms bref, hvari hon tackade förenings-
medlemmarne för deras besök och sång,
som gjordt det bästa intryck på landtb-
folkningen.
481 Sammanträdet.
Söndagen den 25 September.
Sedan Präses afslutat sitt föredrag om
Holland, började han behandla sin resa
i Belgien hvars vigtigaste örlogshamn,
"Antwerpen" han först omnämde särskildt
dess Katredall, rådhus, bank, zoologiska
trädgård och hamn. Ochså omnämde
talaren Mecheln eller Malin sätet för
Belgiens primas ( ärkebiskop). I synnerhet uppehöll
sig Präses vid Kathedral kyrkan derstädes, fram-
hållande dess ålder, rymlighet och rikedom.
Såsom de föregående åren medlemmarne
efterkommit den heliga faderns önskan
att läsa rosenkransen, i oktober månad,
så uttryckte Präses den önskan att med-
lemmarne äfven i år på den första och
sista Söndagen i Oktober, skulle deltaga
i den sedvanliga rosenkransbönen i St. Erics
kapellet. En korg med delikata frukter,
som Präses något sent erhållit till sin
födelsedag, lockade många att deltaga i
dominospelet mot en liten insats. De lyckliga
vinnarne offrade gerna sin lilla skärf för dessa
apetitliga frukter.
482 Sammanträdet
Söndagen den 2. Oktober.
På morgonen sjöng föreningens quartett
i St Erics Capellet då rosenkranzbrödra-
skapet firade sin årsfest. Sångarne und-
fägnades sedermera med kaffe och tillbehör
som serverades i kegelbanan. Frestelsen var
för stor att låta gå sig nöjet ur händerna
att slå ett parti keglor som enligt polis-
ordningen ej finge dröja längre än kl. 11.
På qvällen hade många medlemmar in-
funnit sig för att gemensamt läsa Rosen-
kranzbönen enligt d.h. fadernsvilja. Väl-
signelsen gafs af Präses. Sedan man åter-
vändt till föreningssalen upplästes protokollet,
och påminde Präses om den sedvanliga
Nattvardsgången instundande Söndag.
En stor kaka, samt en korg med äpplen
som blifvit skänkt af en välgörarinna ut-
delades och smakades af en hvar.
483 Sammanträdet
Söndagen den 9 Oktober.
I den gemensamma Nattvardsgången på norr
deltogo tyvärr ej många medlemmar. Handlande
Hr. Louis Anderson bevistade sammankomsten. För
en tillrest medlem, konstverwandten Tinferts från Ostpreussen
gjordes en insamling som kom den tillreste väl
till pass.
484 Sammanträdet
Söndagen den 16 Oktober.
I sitt föredrag skildrade Präses Belgiens
hufvudstad Brüssel och dess sevärdheter,
såsom torg, boulevarder, saluhallar, offentliga
Byggnader, Restaurants och dess nationsfest.
präses omtalade äfven sin vistelse i Cottenberg
i St.Josefs inrättningen, dit han begifvit sig i afsigt
för att helsa på fröken Slawang f.d. föreståndarinna
för Katolska flickskolan i Stockholm. Af
hedersmedlemmarne hade herr A.Roesler
infunnit sig. Herr Pastor von Stolberg
hedrade föreningen för en liten stund
med sin närvaro. Den fruktkorg som Präses
till skänks erhållit till sin namnsdag var igen
fyld med herrliga äpplen, som nu bortspelades
i doninospelet.
Sammanträdet
485 Söndagen den 23 Oktober.
Oaktad den sena årstiden hade redan
vid 5 tiden flera medlemmar infunnit
sig till kegelspelet, hvarunder flera bataljoner
noterades. Föredraget fortsattes om Brüssels
kyrkor, eleganta bodar, folklif och herrliga
omgifningar. Efter föredragets slut inbjöd
Präses medlemmarne till rosenkransbönen
instundande sista söndag i Oktober, då
äfven i år medlemmarne hade tillfälle att
offra nämda bön för sina aflidne anhöriga.
486 Sammanträdet
Söndagen den 30 Oktober
Efter läsandet af Rosenkransbönen, gaf
ap. Vicarien välsignelsen. Tyvärr hade för-
eningens organist af missförstånd kommit
för sent, så att man måste sjönga utan
orgelaccompagnement. Innan protokollet
upplästs, afslöt Präses den serie föredrag
han hittils hållit om sin utländska resa.
Det war städerna Löven, Lüttich, Maastrich,
Aachen och Köln som Präses behandlade samt den del av vestfalen
som kallas sauerland, berömd för sina
utmärkta schinken; härefter upplästes
protokollet öfver några sammankomster.
Föreningen hade i qväll det nöjet att se
ap. Vicarien som gäst. Bland hedersmedlemmarna
märktes hr. Dr Muller, E. Roesler m.fl.
487 Sammanträdet
Söndagen den 6 November
En handtverkare, som besökte föreningen
trodde kunna förvärfva sig delegareskap i
sjukkassan fastän han ej var förenings-
medlem, men upplystes af Präses om mot-
satsen. Präses förevisade en fotografi
af föreningshuset i Cöln, hvilket väckte
allmän beundran; man genomögnade
äfven matrikeln af förra föreningen
"Amicitia", där flera kända namn åter-
funnos, tillochmed egna af äldre med-
lemmar. Till slut framdrogs åter Kejsar-
spelet som sedan länge ej begagnats.
488 Sammanträdet
Söndagen 13 November.
Präses upplesta några artiklar ur Gefleposten
angående Inquisitionen, hvars ändmål,
utsträckning och hårdhet blifvit origtigt
bedömd och uppfattad af lektor Wahlenström
men berigtigad af Pastor Moro. Präses före-
visade ett fotografialbum af de gossar som
under sin skoltid voro inaccorderade i inrätt-
ningen. En föreningsmedlem, af hvilken
albumet innehöll tvenne porträtter, wille med
största nöje ega en af dem och gaf sig ingen ro
tills dess Präses lofvat honom det.
489 Sammanträdet
Söndagen den 20 November.
Präses uppläste fortsättningen af artiklar
om inquisitionen. Sedan Hr. Vahlenström
upphört, hade en onämd efterträdare fort-
satt med dennes öfverdrifter och falska
uppgifter angående inquisitionen. Herr
Pastor Moro var icke sen att äfven till-
bakavisa denne nye motståndares, af orgtg
uppfattning, framgågna påståenden. Som
en medlem insjuknat och begärt sjukhjelp,
mn ej erlagt sina månadsafgifter till förenings-
kassan, tillkännagaf Präses styrelsens beslut, att
vägra nämda delegares sjukhjelps utbetalande, alden-
stund ingen, som ej fullgjort sina skyldigheter, kunde
göra anspråk på sina rättigheter. En korg med
vackra äpplen och en stor kaka hade blifvit skänkt
af Elisabethsystrarna i anledning af Elisabethdagen 19 Nov.
Såsom ett tacksamhetsbevis lofvade Präses hålla ett
föredrag om Elisabeth nästa Söndag. Förgyllaren
A Johansson upptogs till pröfning.
490 Sammanträdet
Söndagen den 27 November.
Före föredraget tillkännagaf Präses att
han hade blifvit klandrad för att han ej hållit
noga efter att alla medlemmar punktligt
betalade sina månadsafgifter till förenings-
kassan, men att, menade han, det hvarje
medlem själf borde veta sina i stadgarne
påpekade förpligtelser, utan att liksom först
tvingas dertill. För att likväl förmå de försum-
liga att erlägga sina resterande afgifter skulle
man instundande söndag förfara med större
stränghet. Präses höll derefter sitt lofvade föredrag
öfver den hl. Elisabeth, hennes vackra lifsgerning,
särskildt hennes barmhertighet mot de fattiga
och hennes tålamod i lifvets pröfningar.
Efter föredraget, som åhördes med stort intresse
upplästes protokollet.
491 Sammanträdet
Söndagen den 4 December
I ett kortare föredrag hänvisade Präses till
den katolska werldens allmänna täflan
om att fira den heliga faderns 50 åriga prest
jubileum, och uttryckte anskvärdheten af
att också den katolska handtverkarföreningen i
Stockholm, borde så högtidligt som möjligt
firad denna dag. Föreningssalens utsmyckande
öfverlemnade Präses åt medlemmarne. För
att än yttermera styrka medlemmarnes nit
för saken, anförde Präses några yttranden
af tillochmed protestandtiska lärde angående
Påfvedömet för menskligheten. Protokollet upplästes.
Förra veckans uppmaning angående förenings-
medlemmarnes skyldigheter, hade den verkan
att 38 månadsafgifter erlades.
492 Sammanträdet
Söndagen den 11 December
Präses lofvade att snart hålla ett föredrag
om ett mycket omtaladt och förvrängt
historiskt ämne, neligen Bartolomeinatten
och att han redan denna afton ämnat hålla
nämda föredrag i fall förut vetat, att
så många medlemmar voro närvarande.
Emellertid uppmanade han de närvarande
att deltaga uti firandet af julhögtiden
Annandag Jul, både på morgonen i hufvud-
kyrkan och på aftonen i föreningssalen.
En wacker gåfva till påfvens jubilem, sade
Präses, vore attuppoffra kommunionen
Annandag Jul för den heliga fadren. Proto-
kollet upplästes harefter. På seniorns fråga
huruvida man Annandag Jul och Nyårsdagen
skulle medtaga fanan, svarade Präses, att
detta Annandag Jul vid nattvardsgången,
berodde på antalet närvarande med-
lemmar. Då vid förfrågan härom icle
någon säkerhet vans, anmärkte Präses, att
i fall det handlade sig om föreningens
officiella deltagande uti firandet af påfve-
jubileet, på nyårsdagen, vore det hvarje
medlema skyldighet att vid ett sådant
tillfälle i processionen, och att
om en medlem utan vigtigt skäl, uteblef,
på en sådan dag, då det, handlade sig att
ära hela kristlighetens fader, ej vore värdig
att kallas medlem af katolska handt-
verkarföreningen.
493 Sammanträdet
Söndagen den 18 December.
Till inträde i föreningen anmälde sig kapten
Johan Elfving, som upptogs till pröfning.
Dominospelet och kejsarspelet aflöste hvar-
andra och anlitades så ifrigt att många
slantar tillflöto kassan.
494 Sammanträdet
Juldagen den 25 December.
Man inöfvade några gamla julsånger,
som skulle sjungas på aftonen nästföljande
dag, under det att seniorn var sysselsatt
med att iordningsätta alt för eclareringen
495 Sammanträdet
Annandag Jul den 26 December 1887.
På förmiddagen hade många med-
lemmar infunnit sig vid herrans bord
till gemnesam nattvardsgång uppofrande
den heliga kommunionen för den heliga
fadern. På qvällen samlades man i det
yttre rummet och afbidade det som komma
skulle. Tyvärr fick man en längre tid
vänta tills dess festen var arangerad. Först
efter 8 öppnades dörrarna till förrummet,
som strålade i rik belysning. Bland de
närvarande märkts Herr Apostoliska Vicarien.
Bordet var rikligen försedt med hvarjehanda
julläckerheter såsom åpplen, pepparkakor,
nötter, mandlar m.m.
Julgranen med sina små ljus och med
hvarjehanda saker behängda grenar, erbjöd
en vacker anblick.
Sedan man sjungit "Stilla Natt", och Präses
med några ord påmint om dagens betydelse,
intog en hvar sin andel af de på bordet
befindliga sakerna. Julklapaprne, som
lågo väl inpackade i en större korg, fram-
togos och utdelades. Den äldste medlemmen
Herr Reinartz skulle få den första julklappen,
men tyvärr hade man borttappadt den under
vägen, och blef så alt sökande utan resultat -
den hade borttappats under vägen från
Präses´ rum till föreningssalen.
Enligt den ordning medlemmarne voro in-
förda i matrikeln utdelades derefter jul-
klapaprne. Sryrelse medlemmar fingo en
särskild julklapp, nämligen en större
fotografi
föreställande "Christi upsptåndelse",
deraf sex skänkta af fotografen Herr E.
Roesler.
En medlem, som erhållit plats i Holland
beslöt att dit medtaga sina presenter
såsom Minne af föreningen. Egaren af
Nürnbergs Bryggeri Herr F.Dölling hade
skänkt 25 Erlanger och 25 Bayerskt öl för
att höja festglädjen.
Föreningens julklapapr skulle förevisas
Trettonde dagen, då äfven de öfrigblifna
julklapparna skulle bortskänkas.
På Präses fråga, huruvida alla fått sina
julklappar, anmärkte en medlem att
Apostoliska Vicarien ej erhållit någon
sådan.Denne svarade då att han gladde
sig öfver dras oskrymtade glädje och derigenom
att de dem nöjde, beredde de honom en
icke ringa gåfva; han tackade vidare Präses
för hans nit och faderliga omvårdnad för
föreningen.
Nu afgjordes frågan huruvida föreningen
skulle gemensamt deltaga i Påfvejubileets
fest på Nyårsdagen, och anmärkte Präses
att sådant skulle kunna försiggå i fall
ett tillräckligt antal af minst 24 medlemmar
lofvade infinna sig i processionen.
Apostoliske Vicarien önskade äfven han
att föreningen måtte liksom bilda en
hedersvakt vid festen, och förmodligen
skulle äfven hedersmedlemmarne gernaq
vilja deltaga dervid. Man had egod utsigt
af att ett antal af minst 24 medlemmar
och hedersmedlemmar skulle infinna sig.
Man skiljdes sedan åt för sista gången
på det gamla året 1887, önskande
hvarandra ett godt slut derpå,
och att föreningen framdeles måtte lysa
med sina åtta djupsinniga valspråk:
"Religion och Dygd"
"Arbetsamhet och Flit"
"Endrägt och Kärlek"
"Glädje och Skämt"
och med sin vackra helsning
Gud välsigne det hederliga
Handtverket!