Sankt Josefsföreningen - Katholska Handtverkareföreningen

Kolping, Katholischer Gesellen Verein Stockholm

Protokoll 1885

----------------------------------------------------------------------------------------

316 Sammanträdet

Nyårsdagen den 1 Januari 1885.

Sedan man helsat hvar-

andra med nyårshelsningarne tog

Präses till ordet och, med stöd af en

allmänt erkänd sats,

at ett samhälles bestånd

beror i efterlefvandet och uppfyllandet

af dess lagar och föreskrifter, uppläste

Präses föreningens stadgar, görande

vid vissa af dem några anmärkningar.

Därefter anmälde Präses att föreningens

före detta ledamot bryggmästaren J.

Kumpfmüller skickat sitt nyårskort

och att vice Präses skrifvit ett längre

bref, som skulle komma att upplä-

sas. Därjämte meddelades att herr

Rolewitz tills vidare varit tillsatt

att sköta seniorns befattning och som

han uppfylt denna på ett i allo

tillfredsställnade sätt, ansåg Präses

att han borde bibehålla denna be-

fattning, hvari på tillfrågan äfven

alla närvarande instämde.

Sedan upplästes vice Präses bref, hvilket

innehöll hjärtliga lyckönskningar för

föreningens framgång, hvarefter han

beskref en mycket märkvärdig dröm,

som han haft, och i hvilken för-

eningens medlemmar företog en färd

till den tyska kolonien, Angra Pe-

guena. Nästan alla yrken, till hvilka

medlemmarne hörde, voro repre-

senterade och hade hvar och en sin

plats att sköta på ballongen. Som

vice Präses i slutet af brefvet skref,

att han på nyårsdagen precis klockan

½ 9 på qvällen skulle skicka för-

eningens skål, uppmanade Präses

medlemmarne att göra detsamma

samt dricka vice Präses skål. Denna

dracks äfven vid nämda klockslag

och förenades därmed en skål för

apostoliska vikarien, som bevistade

sammankomsten, samt för heders-

ledamoten fabrikör F.Stocklassa,

som nyligen blifvit kunglig hofleve-

rantör.

Namnam i form av bokstäfver bort-

auktionerades, så att hvar och en kunde

köpa sig de bokstäfver, af hvilka hans

namn bestod.

Lofsången ”Cantate Domino” upp-

stämdes som en helsning åt det nya

året.

Hedersmedlemmen herr Poppe hade

infunnit sig.

317 Sammanträdet

Söndagen den 4 Januari 1885.

Präses anmälde att till sjuk-

kassans grundfond inkommit 325

Kronor, samt påminde om korf-

utställningen Trettondagen, men

rådde medlemmarne att vara för-

sigtiga och ej alltför mycket låta locka

sig af de utstälda sakernas aptitliga ut-

seende.

318 Sammanträdet

Trettandagen den 6 Januari 1885.

De från Annandag Jul qvar-

Blifna julgåfvorna utdelades nu,

Hvarvid Präses förklarade gåfvornas

betydelse med särskild hänsyn till

Trettondagens hemlighet. Härefter

vidtog den bebådade korfutställningen,

hvilken väckte allmänt och berättigadt

intresse, på grund af dess särskild

exemplars förträfflighet. Dessa blefvo

sedermera bortauktionerade och ådrog

sig i synnerhet en stor och utmärkt

korf de köplystnes intresse. Buden

för densamma stego allt högre, tills

klubban slutligen föll för 31 öre,

hvilken summa af den lycklige

egaren genast erlades, under yttrande

att han vid sin hemkosmt skulle

låta den sig väl smaka. Nu var

emellertid korfven af trä, utmärkt

väl eftergjord, så att köparen ej märkte

detta, men blef också medlemmarnes

munterhet så mycket större, då de

fingo veta detta och undrade de

storligen hvilken min egaren skulle

få då han upptäckte sin dyrt för-

värfvade korfs olämplighet till föda.

319 Sammanträdet

Söndagen den 11 Januari 1885.

Präses medelade en öfversigt

föreningskassans ställning. Dess

inkomster under det förflutna året

uppgingo till Kr 1224:52, utgifter-

na till Kr 289;28, hvadan ett

öfverskott af Kr. 935:24 uppstått.

Kassans hela behållning vid 1885 års

början var Kr 3645:30 öre.

Därefter gjorde Präses några förslag

till stadgar för den blifvande sjuk-

kassan, därvid begagnade till

mönste stadgarne för föreningenssjuk-

kassan i Cöln, hvilken var väl orga-

niserad, egde en långvarig erfarenhet

och utöfvat en välsignelserik verk-

samhet. I vissa paragrafer voro med

hänsyn till de olika ländernas

förhållanden ändringar eller tillägg

gjorda.

Handelsagenten herr Henschel och

sockerbagaren herr Vaskovsky upptogs

till pröfning.

Af hedersmedlemmarne hade foto-

grafen herr A.Roesler och fabrikören

herr Stocklassa infunnit sig.

320 Sammanträdet

Söndagen den 18 Januari 1885.

Präses beskref förhandling-

arna på Präsesmötet i Cöln, som

hållits från den 20 -22 Augusti

förledet år och uppläste Präses den

helige fadrens skrivelse till gene-

ralpräses i Cöln, hvari Hans Helig-

het visar största deltagande och in-

tresse för handtverkarne och de i

Kolpings anda bildade katolska

föreningar. Äfven uppläste Präses

mötets adress till alla föreningsmed-

lemmar.

En cigarrkopp af brons bortlottades

med 10 öre lotten och skulle inkomsten

tillfalla kassan. Den lycklige egaren

skänkte sin vinst till föreningens

begagnande.

321 Sammanträdet.

Söndagen den 25 Januari 1885.

Präses fortsatte beskrifningen

af Präsesmötetsförhandlingar och

omnämde mötets beslut angående

medlen att väcka det religiösa lifvet

bland föreningsmedlemmarne,

såsom hållandet af religiösa föredrag,

iakttagande af söndagens helgelse och

bevistande af de gemensamma

nattvardsgångerna.

En konstgjord hund, bärande en

korg i munnen, bortauktionerades

därefter och köptes af Präses för 5

Kronor. Då medlemmarne voro för-

vånade öfver det höga priset, tömde

Präses korgen, som hunden bar och

fann man däri liggande 75 Kronor.

Dessa peningar voro skänkta till

Präses för att öfverlemans till före-

ningen, och hade Präses beslutat att

de skulle gifvas åt föreningens blif-

vande sjukkassa. En meningsskiljakt-

ighet uppstod nu, i det att somliga

ansågo att Präses utom de 75 Kronorne

han erhållit, skulle betala auktions-

priset 5 Kronor. Präses frågade då

huruvida föreningen föredrog att få

dessa 75 Kr. framför de 5 Kr. som

hunden kostade. Hvilket val för-

eningen gjorde är lätt tänkbart,

hvarefter de 75 Kronorna öfverlemnades

till föreningens sjukkassa. På samma

gång tillkännagaf Präses att om

14 dagar teckning för inträde i den

blifvande sjukkassan skulle komma

att ega rum. Vid sammankomstens

slut uppläste Präses en notis ur en tidning om en

spökhistoria, som

egt rum på landsorten; och talade

man om, huruvida här förelåge be-

drägeri eller icke.

Hedersledamoten herr Stocklassa

hade infunnit sig.

322 Sammanträdet

Söndagen den 1 Februari 1885.

Af förhandlingarne öfver

präsesmötet i Cöln, omnämde

Präses det beslut, som fattats angå-

ende föreningens inre lif, och den

tadel som mötet uttalat särskildt

mot de, i några föreningar öfverhand-

tagande dansnöjen och enahanda

tillställningar. Äfven omnämdes

mötets framhållande af sjukbesökens

nytta och vigt.

Af hedersmedlemmmarne hade fotografen

herr Ernst Roesler infunnit sig.

323 Sammanträdet

Söndagen den 8 Februari 1885.

Vid Josepfssångens sjungande

uppmanade Präses de närvarande

medlemmarne att de måtte åhöra

sången med större uppmärksamhet

och andakt, för att därigenom ned-

kalla den helige Josepfs beskydd, så

att man måtte komma att fatta

lyckliga och visa beslut till stadgar

för den blifvande sjukkassan och hvarom

man denna qväll skulle diskutera.

Präses inledde förhandlingarne med

några ord om en sjukkassas stora

nytta och önskvärdhet. Vid sin sista

ordinarie sammankomst hade sty-

relsen uppsatt några paragrafer,

men ej hunnit långt, änskönt den

arbetat till nära midnatt. För-

handlingarne fördes med liflighet

och följdes med största intresse. Flere

medlemmar yttrade sig och fram-

ställde sina önskningar. Sju para-

grafer antogs denna qväll.

324 Sammanträdet

Söndagen den 15 Februari 1885.

Förhandlingarne om stadgar

för sjukkassan fortsatte. En större

meningsskiljaktighet uppstod

vid paragraf sju, som bestämde tiden

för sjukhjälps utbetalande. Man var

oense om, huruvida man därvid skulle

räkna från kalenderår, eller från

sjukdomens början. Man beslöt tills

vidare att räkna efter kalenderår.

Därefter antogs paragraferna 7 till 13.

Apostoliska vikarien hade

infunnit sig och deltog äfven i för-

handlingarne.

En tallrik full med s.k. berliner-

munkare och några buteljer vin

hade blifvit skänkta föreningen

och hvarmed man efter förhand-

lingarnes slut försedde sig.

Till provisoriska medlemmar upp-

togs denna qväll tapetseraren herr

F.Svensson och före detta snickaren

herr Christian Selbach.

Vid skålen betonade Präses huru-

som de äldre medlemmarne borde

vara ett mönster och en förebild för

de nya medlemmarne.

Bortauktionering egde rum på de

öfverblifna berlinermunkarne och

inbragte kassan en extra inkomst.

325 Sammanträdet

Söndagen den 22 Februari 1885.

Präses påminde föreningen om

fastetidens betydelse och allvar, såsom

en bot och bättringstid för att däri-

genom förbereda sig på påskens firande.

Präses inskärpte därjämte förbudet att

besöka caféer eller andra offentliga

ställen efter sammankomstens slut.

Förhandlingarne öfver sjukkassans

reglemente fortsattes och efter det att

en och annan paragraf, särskildt om

storleken af månadsafgiftens belopp

diskuteradts, antogos paragraferna

från 13 till 16. Förhandlingarne

droge denna qväll långt ut på tiden.

326 Sammanträdet

Söndagen den 1 Mars 1885.

Präses påminde föreningen

om att Mars månad särskildt vore

helgad åt den helige Josepf, hvilken

därför medlemmarne, under denna

månad särskildt måtte vörda och

bedja om hans beskydd öfver före-

ningen. För att ännu mera vara

påmind härom skulle några ljus

under sammankomsterna denna må-

nad tändas framför hans bild i

föreningssalen.

Som flere medlemmar varit från-

varande från de föregående förhand-

lingarne angående sjukkassan, upp-

lästes de antagna paragraferna ånyo,

och uppstod därvid en längre dis-

kussion mot några af dessa, hvadan

några nya stadgar denna qväll ej

ens medhunnos framläggas än mindre

pröfvas. En och annan medlem yttrade

häröfver sitt missnöje öfver att man ej

hann framåt, men ansåg Präses att

det alltid vore nyttigt att man fick

nya synpunkter och kunna möta nya

anmärkningar, då man därigenom

vore mera säker att hafva särskådat

alla sidor af en paragrafs lydelse och,

sedan stadgarne en gång vore tryckta,

ej behöfde frukta någon framtida

förändring.

327 Sammanträdet

Söndagen den 8 Mars 1885.

Präses inledde förhandlingarna

angående sjukkassan med att

framhålla nödvändigheten af

att ordningen ej stördes och att

ingen under diskussionens lopp

toge till ordet förr än han fått

det, då i annat fall oreda upp-

stode och man ej så fort kunde leda

diskussionen till ett lyckligt re-

sultat. Förhandlingarna fortsattes

därefter och gingo sin jämna gång

samt antogos paragraferna 17.18.19.20.

Dessutom aflystes styrelseval för

sjukkassan till den 22.Mars då äfven

Josepfsdagen skulle firas på ett

under fastetiden lämpligt sätt.

328 Sammanträdet

Söndagen den 15 Mars1885.

Sedan de föregående gången

antagna paragraferna åter blifvit

upplästa och justerade, antogs paragraf-

erna 21.22. och 23.

Därpå upplästes protokollet

samt ett bref från herr Gustaf Faxén

i Brooklyn, hvari denne f.d. för-

eningsmedlem skildrar sina upp-

lefvanden i Amerika.

329 Sammanträdet

Söndagen den 22 Mars 1885.

Sedan hela reglementet för

sjukkassan blifvit uppläst och sedan

några anmärkningar som blifvit gjorda

öfver kassans bestånd och dess förmåga

att uppfylla sitt andamål, blifvit

bemötta och vederlagda, antogs därpå

hela reglementet. Styrelseval som

därefter företogs med slutna röstsedlar

utföll sålunda: till ordförande utsågs

enhälligt föreningens Präses, till vice

ordförande herr Rolewitz, till kassa-

förvaltare herr Degen, till vice kassa-

förvaltare herr E Roesler och till

sekreterare herr F.Stocklassa senior.

Därefter följde den högtidliga delen

af sammankomsten. Både vin och

frukt framsattes, hvarpå Präses tog till

ordet samt föreslog den nyvalda sjuk-

kassastyrelsens skål, därvid bland annat

yttrande att styrelsen väl ej finge något

materielt arvode af sjukkassan, men att

sådan likväl säkerligen skulle erhållas

af Gud, som var den bästa gifvaren och be-

lönaren, och hoppades Präses att alla

styrelseledamöterna skulle med lust och ifver

sköta sitt åliggande. Därefter tackade

herr Degen,som valts till kassör, för det

förtroende som blifvit visadt honom

och lofvade att samvetsgrannt sköta sin

befattning. Fotografen herr E.Roeder

tog sedan till ordet och tackade för

skålen för styrelsen, men ville äfven

utbringa en skål för den förhoppning

att sjukkassans medlemmar måtte

förblifva friska, så att sjukkassans ställ-

ning alltid måtte vara den bästa.

Därefter bortauktionerades de öfverblifna

äplena till förmån för sjukkassan och

af det lysande resultat som erhölls, fram-

gick bäst det lifliga intresse som sjuk-

kassan uppväckt hos medlemmarne.

330 Sammanträdet

Marie Bebådelsedagen den 25 Mars 1885.

Präses påminde medlemmarne

ännu en gång om den gemensamma påsk-

communionen instundande söndag. Därefter

meddelade Präses att en af föreningens

medlemmar, verkföraren herr Dolatkovsky

låg för döden och bedt medlemmarne om att

de måtte ihågkomma honom med ett ”Fader

vår” för hans själs välfärd.

Protokollet upplästes sedan. Af hedersmed-

lemmarne var herr Popp närvarande.

331 Sammanträdet

Palmsöndagen den 29 Mars 1885.

Till påskkommunionens firande på

morgonen hade medlemmarne nästan

mangrannt infunnit sig, man räknade

24 stycken, bland dem några hedersmedlemmar.

Vid sammanträdet på qvällen, tillkänna-

gaf Präses att det första dödsfallet bland

föreningens medlemmar inträffat, i det

att herr Dolatkovsky den 27 mars aflidit.

Med anledning häraf framhöll Präses

den stora förmaning döden alltid inne-

bär för en hvar. Präses anmodade de

medlemmar, hvars tid tillät dem öfvervara

begrafningsakten, att göra detta och läsa

några böner för den aflidne.

Därefter upptogs en ny paragraf i

sjukkassans reglemente, nämligen den,

som behandlade under hvilka vilkor

sjukkassans stadgar fingo ändras.

Tills sist uppmanade Präses dem, som

kunde sjunga, att komma till sångöfning-

arne om Onsdagarne för att förbereda sig

till Josephsdagen.

Handskmakaren herr Edv. Svensson

upptogs till pröfning.

10

1885

332 Sammanträdet

Påskdagen den 5 April 1885.

Präses höll ett föredrag om påsk och

behandlade därvid ordets betydelse, tiden

för dess firande och den strid, som i de

första århundradena uppstått angående

på hvilken dag påsken skulle firas för-

klarade betydelsen af påskljuset, fridskyssen

som de kristna gåfvo hvarandra under påsk-

helgen och af påskbrödet. Vigdt påskbröd blef

därefter utdeladt bland medlemmarne.

Innan de medlemmar, som ämnade

ingå i sjukkassan, erlade sina första afgifter

blef sjukkassans reglemente i sin faststälda

form uppläst och var dess stadgar följande:

1. Kassans ändamål. Kassans ändamål

är att bland delegarne vid inträffande

sjukdoms- och dödsfall bereda understöd.

2. Villkor för delaktighet. Som delegare i

kassan få blott ingå Katolska Handtverkar-

föreningens i Stockholm medlemmar, som

äro friska, ej lida af någon obotlig sjukdom

och ej uppnått 40 års ålder. Styrelsen eger

rätt att i misstänkta fall fordra läkarbetyg.

3. Inträde och månadsavgift. Ledamot

erlägger vid inskrifning i kassan tre kronor

och i månadsavgift sjuttiofem öre.

Tillreste medlemmar i annan katolsk handt-

verkareförenings sjukkassa äro, så vida de

blott på grund af sin bortresa utträdt ur

kassan och sedan dess ej mer än två månader

förlutit, befriade från ny inträdesafgift,

under villkor att nämnda kassa befriar för-

eningens i Stockholm medlemmar samma förmån.

4. Månadsuppbörd. Månadsafgiften erläggs i

förskott första söndagen i månaden. Vid

samma tillfälle kunna nya medlemmar

vinna inträde. Om sjukdomen vara längre

än en månas, erlägges ingen månadsafgift.

Uraktlåter delegare vid månadsuppbörd betala

sin afgift, vare skyldig att vid därpå följande

uppbörd tillfullo inbetala den med 15 öres

förhöjning, men med 25 öres förhöjning vid

därefterföljande uppbörd.

Medlem, som 3 på hvarandra följande månader

ej betald sina afgifter, förlorar sin delaktighet

i kassan. Alla inbetalningar qvittas af

kassaförvaltaren eller hans ställföreträdare.

5. Uppskof med inbetalningen. Delegare,

som är utan arbete, kan af ordföranden få

uppskof med inbetalningen under högst 2

månader, men bör efter erhållet arbete vid

första månadsuppbörd inbetala sina reste-

rande afgifter, med afventyr att annars inbe-

rala dem med i § 4 omförmälda förhöjning.

6. Sjuk- och begrafningshjelps belopp. Sjukhjelp

utgår med 10 kronor i veckan, begrafningshjelp

med 50 Kronor. Vid inträffande dödsfall erlägger

hvarje delegare dessutom 1 Kr. såsom tillskott

till begrafningsmedel för den aflidna.

7. Tid och vilkor för sjukhjelps utbetalande.

Delegare, som sjuknar, eger rätt att, så länge

han är oförmögen till arbete, åtnjuta sjukhjelp

under en tid af 12 veckor för året, skolande

likväl sjukdomens beskaffenhet och den sjukes

oförmögenhet till arbete styrkas genom en af lege-

timerad läkare utfärdad attest, som till od-

föranden inlemnas. Sjukhjelp utbetalas

8 dagar efter anmälningsdagen.

8. Inskränkning af sjukhjelp. Har en medlem

oafbrutet, eller sammanräknadt under årets lop

under 12 veckors tid utbekommit sjukhjelp,

utgår denna för det nya kalenderåret blott

i half sjukhjelp till dess en mellantid af 13

veckor efter sista utbetalningen af hel sjukhjelp

förflutit. Mer än 200 Kronor utbetalas ej under

kalenderårets lopp.

Delegare, som ådragit sig en obotlig sjukdom, som

medför fortfarande arbetsoduglighet, förlorar efter

12 veckors tid sin rätt till hel sjukhjelp, men får

under det derpå följande året ännu half sjukhjelp

hvarefter han varder från kassan skild.

För venerisk eller annan sjukdom, uppkommen

genom eget förvållande, t.ex.slagsmål, fylleri

m.m. utbetalas ej sjukhjelp.

Till medlem, som erhåller af församlingen fri

Plats å K.Lasarettet, betalas blott half sjukhjelp.

Nyantagen delegare eger ej rätt till sjuk- och begrafnings-

hjelp under första qvartalet af sin delaktighet i kassan.

Tillresta medlemmar i meningen af § 3 ega rätt

till sjuk- och begrafningshjelp efter inbetalning

af sin första månadsafgift, mot där nämnda

vilkor.

9.Begrafningshjelps inskränkning. Efter den som

sjelf afhändt sig lifvet eller dött af enligt § 8

sjelfförvållad sjukdom, betalas ej begrafnings-

hjelp, så vida ej maka efterlemnas.

Efter delegare, som aflider å välgörenhetsanstalt

och på densammas bekostnas begrafves, utbetalas

ej begrafningshjelp. Sjuk- och begrafningshjelp,

som af delegare ellr hans anhöriga ej uttages

inom en månad, utbetalas ej.

10. Begrafningshjelps utbekommande. Begraf-

ningshjelp må, sedan dödsfall är styrkt genom

behörig attest, utbetalas till den aflednes anhörige,

eller den, som styrker sig hafva fått uppdraget

med begrafningsbestyret. Finnes ej någon

lämplig person, som ombesörjer begrafningen,

må styrelsen därom föranstalta.

11. Nedsättning af sjuk- och begrafningshjelp.

Skulle allmän farsot eller annan epidemisk

sjukdom eller ovanliga förhållanden inträffa

som medföra stor sjuk- och dödlighet, kallas

medlemmarne till allmän sammankomst

för att besluta, huru förhållas bör med

sjuk- och begrafningshjelps utbetalande.

Styrelsen eger rätt att provisoriskt fatta beslut.

12. Tillskott. Skulle utgifterna under året

öfverstiga inkomsterna, så åligger det styrelsen

att, enligt vid allmänna sammankomsten

fattat beslut, antingen uttaxera det bristande

beloppet, eller höja inträdes- och månadsafgifterna.

13, Delegares uteslutande från kassan. Medlen

som sjelfmant utträdt ur Katolska Handtverkare-

föreningen, eller för vanärande handling, eller

annat brott mot föreningens stadgar blifvit ur

densamma utesluten, varder därmed också

från all vidare delaktighet i kassan skild, utan

rätt att återfå gjorda inbetalningar. Lag samma

där någon under fördöljande af sjukdom, som

skulle utgjort hinder, förvärfvat delakighet, eller

der någon söker genom falska uppgifter utbekom-

ma sjuk- eller begrafningshjelp. För medlem

som 3 på hvarandra följande månader ej be-

talt sina afgifter, vare lag samma; dock får han

mot ny inträdesafgift ånyo blifva medlem

under de i § 2 uppställda vilkoren.

14. Från Stockholm afflyttad eller bortrest medlem.

Medlem, som från Stockholm afflyttar, förlorar

därmed äfven sin delaktighet i kassan, men

eger rätt att vid sin återkomst och inflyttning

till Stockholm ånyo inträda i kassan med

samma förmåner, som § 3 och 8 bevilja tillresta

medlemmar från annan katolsk handtverkar-

förenings-sjukkassa, och under de i § 2 upp-

ställda vilkoren. Medlem, som lemnar Stock-

holm förr längre tid än en månad, bör därom

meddela styrelsen, men mister efter 3 månader

sin delaktighet i kassan. Dock kan styrelsen åt

delegare, som behörigen därom anhåller och

punktligen betalar sina afgifter, ytterliggare

förlänga denna tid till högst 3 månader. Läkar-

betyg bör då styrka, huru länge medlemmen

varit i följd af sjukdom oförmögen till arbete.

15. Sjukbesökare. Styrelsen eger rätt att, när

sjukdomsfall inträffar i tur kalla för hvarje sjukbe-

sökare. Dock äro styrelseledamöter och revisorer be-

friade från sådan skyldighet. Medlem, som är

förhindrad att göra sjukbesök, måste skaffa

ställföreträdare för sig. Sjukbesökarens skyldig-

het är att för hvarje vecka besöka de sjuka och

noga tillse att nödig vård dem ej fattas, samt

att för styrelsen anmäla allt, som rör kassan

eller kan vara anmärkningsvärdt. Anser läkare

det för nödvändigt, att de sjuke införskaffas i

sjukhus, bör anordningen följas.

16. Styrelsen och dess åligganden. Kassans för-

valtning och alla dess angelägenheter ombesörjas

af en styrelse, som består af 5 ledamöter, nämligen

Ordförande, Vice-ordförande, Kassaförvaltare, Vice-

kassaförvaltare och Sekreterare. Styrelsen0, ansvarar

gemensamt och redovisar för sjukkassan och dess

tillhörigheter. Styrelsen eger beslutanderätt, då

3 af dess ledamöter är närvarande.

Ordförandens åliggande är att vid så väl styrelse-

som allmänna sammankomster föra ordet, vaka

öfver att alla ledamöter ordentligt fullgöra sina

enligt detta reglemente ingångna förbindelser,

samt vid alla tillfällen upprätthålla kassans intressen.

Kassaförvaltaren skall i delegares reglemente inskrifva

alla inbetalningar och ombesörja alla utbetalningar,

hvilket allt noggrant bokföres. Räkenskapsböcker

skola jemte qvittenser och läkarbetyg granskas af

styrelsen hvarje qvartal.

Sekreteraren åligger att vid styrelse- och all-

männa sammankomster föra ett redigt proto-

koll öfver förhandllingarne och de fattade besluten.

17. Styrelseval. Val af styrelse företages förta sön-

dagen i Februari hvarje år. Dock kan den afgå-

ende styrelsen i sin helhet eller delvis återväljas.

Valen ske medelst slutna sedlar och, liksom besluten,

enligt enkelt röstflertal, samt bör styrelsen före

valet upprätt förslag å ett tillräckligt antal

personer, lämpliga att i styrelsen inväljas, dock

med full frihet för delegarne att välja andra

än de å förslaget upptagna.

18. Revisorer För att granska räkenskaperna

väljas på samma sätt som styrelsen 2 revisorer,

till hvilka räkenskaperna senast den 15 Januari

böra öfverlämnas, och som till första söndagen

i Februari skola verkställa revisionen, samt

uppsätta och till styrelsen aflemna berättelse

öfver kassans ställning och verksamhet, som vid

nästa allmänna sammankomst bör uppläsas.

19. Allmänna sammankomster. Delegarnas

allmänna sammankomster blifva fyra om

året, nämligen: 1ste söndagen i Februari, Maj,

Augusti och November, mellan ½ 8 och 10 e.m.

Styrelsen eger rätt att utlysa extra sammanträde

hvarom medlemmarne underrättas. Störer någon

den frid och ordning, som bör vara rådande

vid sammankomsterna, och ej låter sig rätta af

ordföranden, skall en sådan, såvidt ¾ af de

närvarande sig därom genom sluten omröst-

ning förena, från kassan skiljas, utan rätt

att återfå något af hvad han till kassan erlagt.

20 Anmärkningars framställanden. Finner

någon delegare sig befogas att framställa

någon anmärkning, skall sådant ske först hos

styrelsen. Vinnes ej därigenom önskad rättelse,

ega då till pröfning vid allmän samman-

komst framställa anmärkningen.

21. Stridigheters biläggande. Skulle tvist

mellan delegare uppstå, må den ej dragas in

för offentlig domstol, utan afgöras af en kom-

promiss, bestående af 5 ledamöter, af hvilka

styrelsen utser två, klaganden två, och dessa

fyra den femte. Kompromissens domslut

vare fullt afgörande.

22. Kassans grundfond. Grundfonden får ej

till beloppet rubbas, men räntan däraf må

användas till löpande utgifter. Skall någon

förändring häruti ske, skola minst ¾ af de

närvarande tilllöpande utgifter. Skall någon

förändring häruti ske, skola minst ¾ af de

närvarande delegarne samt Katolska Handt-

varkareföreningens Präses därom vara ense.

Öfverskott af inkomsterna lägges till grund-

fonden. Sjukkassans kontanta medel in-

sättas i bank eller placeras i obligationer, dock

får kassaförvaltaren alltid innehafva 50 Kronor.

23. Ändring af reglemente. Förslag till ändring

af detta Reglemente skall skriftligen fram-

ställas hos styrelsen minst 5 dagar före allmän

sammankomst, då densamma bör vara beredd

att däröfver afgifva utlåtande. Skulle minst

hälften af de närvarande delegerne förena sig

uti att dylikt förslag skall bordläggas, må det

icke förvägras, dock skall frågan vid därpå följande

sammankomst definitivt afgöras, och erfordras

till ändring af reglementet, att mint 2/3 af de

närvarande äro därom ense, och är ett sådant

fattadt beslut lika gällande som reglementet.

24. Slutbestämmelser. Kassans medel få

blott begagnas till det i detta Reglemente

betecknade ändamålet, men aldrig till fester

och nöjen. Skulle sjukkassan af oförutsedda

skäl upplösas, skola minst 4/5 af de närvarande

delegarne därom vara ense, och skola i så fall

Kassans medel öfverlemnas till Katolska

Handtverkarföreningens styrelse, som skall för-

vara dem antingen till att grunda en ny dy-

lik sjukkassa, eller, om detta icke är möjligt

eller rådigt, använda dem till Katolska

Handtverkarföreningens bästa.

333 Sammanträdet

Annandag Påsk den 6 April 1885.

Präses påminde om Josepfsdagens

firande och om den procession som förening-

en denna dag brukade göra i kyrkan på

morgonen. Tillika uppmanades de med-

lemmar, som ännu icke egde ett förenings-

band, att skaffa sig ett sådant, då detta skulle

bäras på Josepfsdagen af alla medlemmar.

334 Sammanträdet.

Söndagen den 12 April 1885.

På grund af pastor Bernards 75 åriga

födelsedag den 14 April utsågs en deputation

bestående af seniorn, ordnaren och herr Degen

för att å föreningens vägnar frambära till

den åldrige kyrkoherden dess lyckönskningar.

Angående sången till Josepfsdagen utta-

lade Präses den önskan att sångarne äfven

på söndagseftermiddagarne måtte infinna

sig för att öfva sig med de sångstycken, som

då skulle sjungas.

335 Sammanträdet

Söndagen den 19 April 1885.

I anledning af den på Josepfsdagen

brukliga processionen, förklarade Präses

dessa processioners religiösa betydelse och

föreskref den ordning, som medlemmarne

vid sina processioner denna dag samt vid mess-

ofrets öfvervarande skulle iakttaga.

Bland hedersmedlemmarne hade

doktor Müller infunnit sig.

336 Sammanträdet

Josepfsdagen den 26 April 1885.

På morgonen hade de flesta af

medlemmarne infunnit sig till hufvud-

kyrkan på Norr, för att öfvervara den stilla

messan kl. 9.. Iklädda föreningsbandet och

med fanan i têten, inträdde man i pro-

cession i kyrkan. Sammalunda skedde vid

högmässan kl 11, hvarunder Präses höll

festpredikan, och behandlade ämnet ”Hur

kristendomen förbättrat samhällsförhållanden.

Vid 7 tiden på aftonen samlades

medlemmarne i det inre rummet af

föreningslokalen, hvilket småningom

fyldes. Något efter halfåtta infördes man

af en mängd tända ljus längs efter väggarna.

På de dukade borden såg man lefvande

blommor och ena väggen pryddes af två stora

baner, det ena föreställande den heliga Josepf

med Jesusbarnet, det andra den heliga Jungfrun

Maria, å den motsatta väggen stod före-

ningens baner. Hedersplatsen anvisades

åt apostoliska vikarien. Bland de öfriga

inbjudna märktes pastor Lieber och

hedersledamöterna doktor Müller, herrarna

A. och E. Roesler, herr Popp, herr Fr.Stocklassa

och herr Reinartz. Tillsammans voro 32

personer närvarande.

Präses föreslog första skålen för apostoliska

vikarien, hvarvid Präses framhöll det

lifliga intresse och den välvilja som

apostoliska vikarien städse hyst och visat

för föreningen, bland hvilkens medlemmar

icke få vördade i honom sin gamla lärare

och fader. Apostoliska vikarien besvarade

denna skål med att föreslå en skål för

Präses, hvilken han tackade för hans

sträfvan och nit för föreningens bestånd

och framgång. Därefter tog Präses åter

till ordet och föreslog en skål för pastor

Lieber, tackande honom för hans med-

verkan så ofta föreningens qvartett

uppträdde i kyrkan. Kort därpå reste

sig Präses åter och yttrade att seniorn

herr Rolewitz gerna hade velat föreslå

en skål för hedersmedlemmarne, men då

han nu var träget sysselsatt med att tillse

och betjena medlemmarne, så att intet

måtte fattas i deras förplägning, hade han

bedt Präses att i hans ställe framföra den-

samma, hvilket äfven talaren gjorde med

orden:” Mina herrar, vi tacka Eder för

den välvilja och det intresse I hitills

visat föreningen. Måtten I fortfara att

med råd och dåd befrämja föreningens

ädla sak, vi skola fortfarade bemöda oss

om att vara hederliga arbetare”. På

denna skål tackade doktor Müller i

hedersmedlemmarnes namn, sägande,

att de räknade sig som en heder att tillhöra

en förening, som skrifvit orden, religion

och arbete, på sin fana, och skulle det vara

dem ett nöje att bevista föreningens samman-

komster och deltaga i medlemmarnes sam-

qväm och oskyldiga förströelser. Talaren slöt

med att uppmanan de närvarande att tömma

en skål för föreningens tillväxt och

framgång. Vid måltidens slut tog Präses

ännu en gång till ordet och upptog till

definitiva medlemmar, blomstermakaren

herr J. Eckert, f.d. snickaren herr Ch.Sel-

bach senior, ståltrådsarbetaren herr J. Steiff,

och till provisoriska medlemmar giusgju-

taren herr Stefan Bricca, herr Stelbach junior

och studeranden herr Frans Corméry. Med

anledning häraf rigtade talaren några

varmhjärtade ord till de nya och gamla

medlemmarne och besvarade frågan ”hvad

fordras af föreningens medlemmar”, med

att, de måtte veta något, kunna något

d.v.s. vara skickliga i sitt yrke och att

de måtte vara något, nämligen fasta

karakterer, flitiga och plikttrogna arbetare

och goda katolska kristna. Härefter

var den officiella delen af festen slut och

afdukades borden inom kort och stäldes

åt sidorna. Serveringen hade under

måltiden skötts på ett särdeles beröm-

värdt sätt, fastän få medlemmar tjenst-

gjorde som uppassare, men hade härtill

i ej ringa mån den omständigheten

bidragit att en till pröfning upptagen

medlem, uppassare å Hasselbacken,

infunnit sig och iklädd föreningsbandet

verksamt bidragit med serveringnes

konstmessiga utförande.

Återstoden af sammankomsten till-

bragtes under lifligt samqväm, några sånger

sjungos och vardt speldosan uppdragen,

så att man fick höra dess melodier, därjemte

tillställdes en liten auktion af sjukkassans

kassör. Till slut räknades förenings-

kassan för dagen och var behållningen

som vanligt å denna dag stor och riklig.

337 Sammanträdet

Söndagen den 3 Maj 1885.

I sitt föredrag förklarade Präses

Maj månads betydelse, med särskild

hänsyn den katolska verlden denna månad

visar Frälsaren moder, huru denna vördnad

uppkommit och huru en hvar lätt kunde

deltaga däri.

Efter föredraget tillkännagaf Präses att

styrelsen för föreningen och sjukkassan

under veckans lopp skulle sammanträda.

338 Sammanträdet

Söndagen den 10 maj 1885.

Präses tillkännagaf att styrelsen

beslutat om anmälning af föreningen och

dess sjukkassa hos Öfverståthållarembe-

tet, till hvilket för den skull dess regle-

menten skulle insendas. Af denna

anledning uppläste Präses reglementet

i den form det skulle intagas i Öfver-

ståthållarembetets protokoll.

Härunder meddelades, att då

församlingens friplatser å kgl.lasarettet

blott voro till för fullkomligt medel-

lösa sjuka, så kunde sjukkassans dele-

gare icke egentligen komma i åtnjutande

af denna förmån, men att församlingens

kyrkoråd medgifvit detta under vilkor

den af sjukkassans medlemmar, som

önskade friplats, skulle få den mot vilkor

att erhålla endast half sjukhjelp och

skulle den andra hälften tillfalla sjuk-

kassan. Detta framkallade en längre

stunds diskussion, hvilken till sluts

hade till följd att man ansåg vara

klokast att ingå därpå.

339 Sammanträdet

Kristi Himmelsfärdsdagen den 14. Maj 1885.

Sedan protokollet för några

sammankomster blifvit uppläst, bad en

medlem om att få yttra sig angående

tillägget till § 8 i sjukassans reglemente

som blifvit framhållet föregående

sammankomst, samt yttrade därvid

att om man å ena sidan gärna ville

få en friplats i den katolska afdelningen

å kgl. Lasarettet, men å andra sidan det

händt att friplats erhållits af handtverka-

re, som vore i annan sjukkassa, ansåg

talaren tillägget vara olämpligt och

t.o.m. ofördelaktigt för vår egen sjuk-

kassas medlemmar.

Präses genmälde, att som kyrkorådet

beslutat att ej medgifva friplats åt någon

som vore i en sjukkassa, då en sådan ej kunde

betraktas som medellös, men erbjudit vår

sjukkassas medlemmar att komma in

under vilkor att blott åtnjuta half

sjukhjälp; vore här endast fråga om att

ej beröfva medlemmarne möjligheten

att erhålla friplats under förutsättning

af det gifna vilkoret. Å andra sidan

skulle denna inskränkning hindra att

man missbrukade församlingens godhet

och anlitandet af sjukkassans medel.

Härmed gåfvo sig de missnöjda sig tillfreds.

340 Sammanträdet

Söndagen den 17 Maj 1885.

Den första utflykten för

Sommaren beslöts att ega rum första

Pingstdagen till Fjäderholmarne.

Samtalet föll på förpliktelsen

för en katolsk handtverkare att på sönda-

gen bevista det heliga messoffret, och de

hinder, som i vissa fall, särskildt för en

handtverkare kunde uppstå.

Verkmästaren herr Marx upptogs till pröfning.

341 Sammanträdet

Söndagen den 24 maj 1885.

Utflykt till Fjäderholmarne.

Vid 4 tiden på eftermiddagen

samlade sig ett fåtal medlemmar för att

med båten begifva sig till Fjäderholmarna

hvarest kägelbana blifvit förhyrd. Sedan

kägelspelet fortgått en stund infuno sig

hedersmedlemmen herr Stocklassa med

son, hvilka från Vermdölandet med

roddbåt låtit sig ro öfver till Fjäderholmar-

ne för att deltaga i utflykten. Präses

utlofvade åt den bäste kägelspelaren

premie som sedermera befans vara en

tomte af vax och som vanns af svarfvaren herr

Kraus, hvilken, ehuru icke medlem, an-

hållit att få deltaga i utflykten.

Efter slutat kägelspel intogs en ge-

mensam sexa i paviljongen. Måltiden

intogs under allmän belåtenhet och lifligt

samspråk och visade seniorn stor om-

sorg om att alla fingo tillräckligt af

den svenska nektarn.

Vid niotiden återvände man till

staden. Väderleken var för årstiden

mycket tillfredsställande.

342 Sammanträdet

Annandag Pingst den 25 Maj 1885.

Präses tillkännagaf om den

gemensamma nattvardsgången på

Sakramentsdagen, andra söndagen efter

Pingst, samt att från och med samma

dag medlemmarne finge tillbringa

söndagsaftnarne i trädgården.

Under qvällens samtal

bevisades haltlösheten af de otrognas

inkast mot reliongens sanningar.

343 sammanträdet

Söndagen den 31 Maj 1885.

Präses höll ett föredrag om själens

odödlighet, och särskildt om besva-

randet af de inkast, som af materialist-

erna gjordes därimot.

Efter föredraget uppläste Präses en

inbjudning från handtverkarföreningen

i Stuttgart, som den 24 Juni skulle fira

sin 25 åriga stiftelsefest. Äfven tillkänna-

gafs att föreningen i Leipzig bedt om bi-

drag till ett större föreningshus, som

därstädes skulle uppföras.

Präses hade af en härvarnde

italienare erhållit en äkta italiensk

skinka, hvilken nu utauktionerades

och tillföll inkomsten föreningen i

Leipzig.

Dekorationsmålaren herr Sandahl

och snickaren herr Olsson upptogos

till pröfning.

344 Sammanträdet

Kristi Lekamenshögtid den 7 Juni 1885.

Efter den sedvanliga nattvards-

gången på förmiddagen samlades

medlemmarne på qvällen i förenings-

lokalen, där Präses höll ett föredrag

om den stora procession, som hålles i

Rom på Sakramentsdagen. Präses

skildrade de olika afdelningarne i det

högtidliga tåget, särskildt militären,

de religiösa ordnarna, det påfliga hofvets

funktionärer, domkapitlen, biskoparne

kardinalerna och påfven. Äfven beskref

Präses platsen och pelargången, där pro-

cessionen eger rum.

Därefter upptogs till definitiva med-

Lemmar, herrarna gipsgjutaren Stef. Bricca,

Handelsagenten Th.Henschel, handskmakaren

Fr. Svensson junior och studeranden Fr. Corméry,

samt till provisorisk medlem hattarbetaren

A. Brandt. Sedan seniorn fylt glasen med

vin, drack man de nya medlemmarnes

skål, hvarvid Präses betonade att det icke

vore nog att blott tillhöra föreningen, utan

äfven deltaga i föreningslifvet och ådaga-

lägga sin tillhörighet till densamma.

Sedermera gingo medlemmarne ned

i trädgården, som nu iklädt sig sin vår-

skrud och tillbragte man där återstoden

af sammankomsten.

345 Sammanträdet

Söndagen den 14 Juni 1885.

Sedan man samlats i lokalen

gick man ned i trädgården, hvarest

framtogs ett föreningen tillhörigt spel,

som nästan kommit i glömska, näm-

ligen pippinspelet, ett slags kägelspel med

tre käglor uppställda mot hvarandra

i två partier, konungen med en lös krona

jämte en större och en mindre kägla, den

senare benämnes pippi, hvaraf spelet

fått sitt namn. Hvarje parti måttar

med en sten mot motpartiets käglor

och är den lyckligast, som bortslår kronan

på konungen utan att han faller.

Spelet roade i hög grad medlemmarne

och kunde de endast med svårighet

förmå sig till att vid 10 tiden skilja sig

därifrån.

346 Sammanträdet

Söndagen den 21 Juni 1885.

Präses tillkännagaf att han

tidigt på morgonen afsändt ett

till föreningen i Stuttgart 25 åriga

stiftelsefest stäldt telegram af

följande lydelse: ”Gesellenverein

Stockholm entsendet herzlichen

Glückwünsch. Werde Silber lauteres

Gold”.

Herr pastor Husman från Göge-

borg, som ämnade sig tillbaka till

Tyskland, bevistade sammankomsten

och deltog sedermera i pippinspelet i

trädgården.

347 Sammanträdet

Midsommardagen den 24 Juni 1885.

Trädgården, som nu stod i

sin rikaste fägring, lockade snart

ned medlemmarne från lokalen

och möttes man därnere af dess

friska grönska; luften var uppfyld

med en angenäm doft af blommor

och syrener, och ögat smektes af

färgprakten hos de växande olika

blommorna.

De närvarande syntes här trifvas

lika väl som ute i Stockholms

omgifningar. Pippispelet gaf

dessutom en uppfriskande

motion åt spelarne och mot

törsten redde man sig genom flitigt

anlitande af en mängd ölbuteljer

hvilka funnos framsatta å ett bord.

Efter några angenämt till-

bringade timmar åtskiljdes med-

lemmarne.

348 Sammanträdet

Söndagen den 28 Juni 1885.

Som några medlemmar

yttrat en önskan att en större utflykt

måtte företagas, uppmanade Präses

seniorn att förfråga medlemmarne

huruvida de voro hågade att en söndag

företaga en sådan till det vackert

belägna Gripsholm.

Sedan man gått ned i trädgården,

börjades pippispelet med lust och

gamman och visade medlemmar-

ne stor skicklighet, i det att kronan

trenne gånger afslogs från konung-

ens hufvud.

349 Sammanträdet

Söndagen den 5 Juli 1885

Medlemmarne öfverrask-

des af att finna reglementena för

föreningen och sjukkassan redan

färdigtryckta, den senare försedd

med contrabok och blefvo exempla-

ren allmänt tagna i särskådande.

Präses tillkännagaf att sjukkassans

grundfond, genom Präses och kassören,

placerats i Inteckningsbolaget mot

5% ränta och 12 månaders uppsägning

och under namnet ”Katholska Handt-

verkareföreningens sjukkassa.

Angående utflykten till Gripsholm

hade flera medlemmar beslutat sig

att deltaga i, och vardt därför be-

slutat att densamma skulle före-

tagas nästkommande söndag.

Ett spindelur hade skänkts

till föreningen och blef detsamma

beskådadt och värderadt.

350 Sammanträdet

Söndagen den 12 Juli 1885

Utflykt till Gripsholm

Sedan medlemmarne, boen-

de på Söder bevistat messan i Oscar

Is Minne och medlemmarne på Norr

i hufvudkyrkan, skyndade man

till Riddarholmen för att kl. 9 med

ångbåt företaga färden till Gripsholm.

Vid ångbåten upplystes man emeller-

tid att afgångstiden var först kl 10

i stället för 9, hvilket de flesta med-

lemmar hade trott. Kl. 10 afgick

således från Riddarholmen, och

gynnades den i sig sjelf vackra färden

med vackert väder och en strålande

sol. Båten var till trängsel fylld

med passagerare.

Anländ till Gripsholm stötte till

sällskapet en fransk och en tysk

turist, hvilka blefvo mycket glada

att kunna få meddela sig på deras

modersmål med flera af medlemmarne.

Kosan stäldes till Gripsholms slott

hvarest det berömda tafvelgalleriet och

andra minnesmärken togos i be-

traktande.

Sedan detta var gjordt hade man

dels af färden på sjön och dels af

vandringen genom de många salar-

ne fått en stor matlust, hvarför

man genast efter att hafva besedt

slottet skyndade till hotellet och

där intog gemensam middag.

Under densamma rådde den gla-

daste stämning. Efter middagen

begaf man sig ned i trädgården och

intog där punsch och café. En af de

främmande turisterna hade därun-

der begifvit sig bort för att hvila sig

och fick man vid uppbrottet till

ångbåten uppsöka och väcka honom.

Vid 5 tiden anträddes hem-

färden, som var lika gynnad af

vädret som ditfärden – och visade sig

nu omgifningarne desto skönare,

då de nu belystes af en nedgående

sols milda strålar.

Vid niotiden anlände man

till staden, alla belåtna och till-

fredsstäda med sin utfärd.

351 Sammanträdet

Söndagen den 19 Juli 1885

Präses tillkännagaf att sjuk-

kassastyrelsen beslutat att hvarje

delegare i sjukkassan skulle lösa sitt

exemplar af sjukkassans reglemente

med 40 öre, räkningen af exemplaren ut-

visade en kostnad af 41 öre stycket.

Reglemente för föreningen erhölls

gratis och var af den format att man

kunde vidfoga detsamma till sjuk-

kassaboken.

En gåfva af 10 Kronor öfverlemnades

af Präses till föreningen samt 3 Kr 55 öre

åt sjukkassan, hvilken stistnämda

summa erhållits genom kägelspel å

Fredriksro.

352 Sammanträdet

Söndagen den 26 Juli 1885

Den sista utflykten hade behagat

medlemmarne särdeles väl, hvarför man

beslöt att snart företaga en ny sådan

och enades man om att företaga den-

samma till det vackra Nackanäs.

Skickligheten i pippispelet

visade sig denna söndag ännu större än

alla föregående gånger; kronan afslogs

nämligen denna afton ända till fyra

gånger från konungens hufvud.

353 Sammanträdet

Söndagen den 2 Augusti 1885.

Sjukkassans kassör lät denna

qväll länge vänta på sig, för att af

medlemmarne upptaga månadsafgift-

erna. Han infann sig slutligen

medförande en konsertsångare tyrol-

aren herr Hofer. Denne roade seder-

mera föreningen med några sånger

både tyska och svenska och bland

hvilka isynnerhet den om ”Andreas

Hofer” och ”Der Mensch soll nicht

stoll sein”, förtjuste medlemmarne

och blef sångaren på det lifligaste applå-

derad. Af denna omständighet och det

ovanligt stora antal medlemmar, som

denna qväll infunnit isg, kom det sig

att det snart vardt slut och måste man

tvänne gånger hemta nya förråd.

Angående utflykten nästkommande

söndag lofvade Präses att kägelbana skulle hyras

och skulle afgiften för densamma ej drabba

medlemmarne.

Skräddaren her Belitzky upptogs till

pröfning.

354 Sammanträdet

Söndagen den 9 Augusti 1885

Utflykt till Nacka

Som bestämdt var, företog före-

ningen denna söndag en utflykt

till Nacka. Då Präses anlände dit

vid femtiden voro redan flera medlemmar

där samlade. Sedan man tagit den

herliga nejden kring Nacka i betrakt-

ande, börjades kägelspelet, hvarmed man

sysselsatte sig till kl: 8. priset vanns af

Präses, hvilken afstod det till den som

kommit närmast i ordningen, nämligen

herr Goldnagel från Wien och befans

priset vara en klädesborste.

Under kägelspelet hade några

medlemmar visat sitt intresse för

sjukkassan därigenom att de öfverens-

kommo att betala en särskild afgift

för hvarje kast och skulle de betala

en särskild afgift för hvarje kast

och skulle de betala, som slagit

minst point käglor. Afgiften

bestod i 10 öre för hvarje gång.

Efter kägelspelets slut begåfvo

sig en del af medlemmarne på

hemvägen, under det att de qvarvarande

intogo å värdshuset en gemensam sexa.

Måltiden motsvarade likväl denna

gång ej medlemmarnesförväntningar

och uttaldae man allmänt sitt miss-

nöje. Vid niotiden begaf man sig

hemåt och blefvo medlemmarne under

vägen öfverraskade af ett romerskt ljus,

som nu blef påtändt och hvarmed

man belyste vägen under en lång

sträcka. Vägen var därunder belyst

än med rödt än med grönt sken

och gaf detta åt den omgifvande

trakten ett féélikt och pittoreskt

utseende. Omkring kl. 10 anlände

man till staden och åtskiljdes, hvar

och en belåten med sin dag.

355 Sammanträdet

Söndagen den 16 Augusti 1885.

Präses tillkännagaf att en

medlem i församlingen erbjudit sig

att skänka föreningen en luftbössa.

Denna underrättelse gladde mycket

medlemmarne, hvilka redan tidigare

önskadt sig en sådan.

Präses frågade därefter huru-

vida medlemmarne voro hågade för

en fjärde utflykt, hvilken då i alla

fall skulle bli den sista för året.

Därigenom skulle hedersmedlemmen

herr Reinartz som nu efter sex veckors

vistelse på landet återkommit, få

tillfälle att återuppöfva sig i det ädla

kägelspelet, ty, menade Präses, på

landet hade han väl ej haft till-

fälle därtill, då han där väl endast

råkat ut för svinstior och ladugårdar,

men ej funnit några kägelbanor.

Medlemmarne syntes äfven

vara för en ny utflykt och hänstälde

Präses till dem att öfverenskomma

om hvart färden skulle tagas och

tiden för densamma.

Vid några sånger, som därefter

afsjöngos, deltog äfven föreningens

gäst denna qväll, apostoliska vikariens

nevö, herr Lorentz Huber, och sjöng

han därunder andra basen, samt visa-

de att han var tämligen hemmastadd

både i svenska språket och musik.

356 Sammanträdet

Söndagen den 23 Augusti 1885.

Som herr Degen sedan länge

önskat se föreningen ute hos sig på

Löfholmen och nu sjelf infunnit sig

för att inbjuda föreningen till sig,

emottogs hans erbjudan med tacksam-

het och bestämdes det att man på-

följande söndag skulle begifva sig ut

till honom. Man skulle då äfven

inviga den skänkta luftbössan och

lofvade herr Degen att anskaffa ett

lämpligt ställe, där skjutningen

kunde ega rum. Öl och andra saker

lofvade han äfven, skulle ej fattas.

357 Sammanträdet

Söndagen den 30 Augusti 1885.

Utflykt till Löfholmen

Vid tretiden begåfvo sig

många medlemmar med ångslupen

till Löfholmen. Präses anlände något

senare och fann medlemmarne redan

församlade på skjutplatsen. Luftbössan,

som till en början ej ville gå, gaf,

sedan man på flera sätt sökt finna

orsaken härtill, slutligen med sig

och beredde medlemmarne ett länge

efterlängtadt nöje. Skjutningen af-

bröts en stund för att intaga kaffe

i herr Degens lilla trefliga trädgård,

hvarefter den åter började och hvarmed

man höll på till mörkrets inbrott.

Den första premien, åtskilliga cigarrer

vans af tunnbindaren herr J. Kellner,

den andra af herr Fritz Stocklassa.

Ännu en gång visade herr

Degen sin frikostlighet och bjöd

föreningen på punsch och satt

man länge tillsammans den

stilla aftonen. På värdens begärean

sjöng föreningens qvartett några

sånger, som lifligt applåderades.

Sedan Präses tackat herr

Degen för hans visade frikostlighet

och artighet mot föreningen, åter-

vände man vid niotiden till fots

till staden, beledsagade af herr

Degen ända till Liljeholmsbron,

hvarest man efter förnyade tack-

sägelser åtskiljdes.

358 Sammanträdet

den 6 September 1885.

Präses började denna qväll

en serie föredrag i geografi och astro-

nomi. Första föredraget handlade

om månen och särskildt dess för-

hållande till jorden. Efter föredragets

slut öfverraskades Präses af att några

medlemmar framtogo några buteljer

rödvin och hvarmed de fylde glasen,

hvilka tillbredelser hanfann till en

början helt gåtlikt. Seniorn tog likväl

snart till ordet och påminde att det

denna dag var Präses födelsedag samt

utbringade en hjärtlig tyacksamhetsskål

för föreningens Präses.

Sedan Präses upptagit tvänne

provisoriska medlemmar dekorations-

målaren herr Sandahl och snickaren

herr Olsson till definitva medlemmar,

tackade han tillställarne för deras

uppmärksamhet och hoppades att denna

yttre tillgifvenhetskänsla måtte mot-

svaras af en inre sann tillgifvenhet

för föreningen och beredvillighet att

uppfylla förbindelserna mot densamma.

Som det redan länge varit

styrelsen mening att i likhet med

andra föreningar utse en tillfällig

ordnare, ordnae de jour, hvilken skulle

öppna lokalen och tända lamporna,

skulle en sådan nu tillsättas och

skulle man börja med dem, som bodde

närmast. Till den första ordnare du

jour, utsågs herr Axel Brandt.

359 Sammanträdet

Söndagen den 13 September 1885.

Präses fortsatte föredraget om

månen och behandlade denna gång

månens bana omkring jorden samt

förklarade uppkomsten af sol- och mån-

förmörkelser. Föredraget illustrerades

genom förevisande af transparanta

taflor, som utvisade himlakropparnas

rörelser och inbördes ställning till

hvarandra. Under kejsarspelet

inträffade denna afton ett roligt inter-

mezzo. Snaran hoppade nämligen

en gång, dragen af en altför kraftig

hand, ur lådan och direkt in i bi-

bblioteksskåpet samt anstälde där

stor villervalla.

360 Sammanträdet

Söndagen den 20 September 1885.

Aftonens föredrag behandlade

månens inverkan på hafvet, hvaraf det

s.k. tidvattnet, eller ebb och flod, upp-

kommer. Efter föredraget påminde

Präses om den gemensamma nattvards-

gången första söndagen i Oktober och

inbjöd i anledning af den helige

Fadrens rundskrifvelse om nyttan af

rosenkransbönen, medlemmarne till

gemensamt läsa densamma i kapellet

å Söder samma söndag, för att därigen-

nom vinna de af den helige Fadren

härmed utlofvade andliga fördelar.

Herr pastor Stolberg hedra-

de föreningen med sin närvaro

361 Sammanträdet

Söndagen den 27 September 1885.

Sedan protokollet, öfver några

sammankomster blifvit uppläst, hem-

stälde Präses åt medlemmarne att

företaga en målskjutning i trädgården

kl. ½ 5 påföljande söndag.

Samtalet vände sig naturligt-

vis denna afton företrädesvis om den

stora katastrof som drabbat Stockholm

den 23 September vid Blasieholmen.

362 Sammanträdet

Söndagen den 4 Oktober 1885

På morgonen hade med-

lemmarne infunnit sig i hufvud-

kyrkan på Norr till gemensamt

nattvardsgång.

Den förra söndagen beramade

målskjutningen i trädgården, försig-

gick vid bestämd tid och deltog

flere medlemamr däri med lust och

gamman.

Kl. 7 samlades man i

kapellet för attläsa rosenkransen

som invexlade med Mariasången

och Sanctissima samt Tantum Ergo,

hvarefter apostoliska vikarien gaf väl-

signelsen. Många medlemmar be-

vistade den enkla men uppbyggande

akten.

Sedan man åter samlats i före-

ningslokalen, forsatte Präses sitt

föredrag om månen samt bevisade

huru stort ett föremål skall vara på

månen för att kunna ses från jorden.

Derefter upptogs till definitiv

Medlem handskmakaren herr E.

Svensson senior. Då man drack den

nye medlemmens skål, uttalade Präses

sin glädje öfver att så många med-

lemmar efterkommit hans inbjudan

att deltaga i den gemensamma rosen-

kransbönen och väntade Präses sig

däraf särskild välsignelse för föreningen.

Bland hedersmedlemmarne märktes

herr Doktor Müller, och körsnären herr

I. Popp. F.d. Konsuln i Hudiksvall

herr F.Trost besökte föreningen för första gången.

363 Sammanträdet

Söndagen den 11 Oktober 1885

I trots af det ihärdiga regnet,

som pågått hela dagen, infann sig

likväl icke så få medlemmar till

sammankomsten. Spelen anlitades

ifrigt och bestämde man att en afgift

till föreningskassan skulle erläggas

för hvarje spelparti, för dominospelet

2 öre och för damspelet äfven 2 öre,

för räfspelet 3 öre och för schack 5 öre.

Högsta slaget i kejsarspelet var 275

points i två slag, hvilket uppnåddes

af Präses, som utlofvade 5 Kronor

till kassan om någon kunde öfver-

träffa detta, hvilket likväl ingen,

huru man än bjöd till, kunde göra.

364 Sammanträdet

Söndagen den 18 Oktober 1885

Föredraget behandlade

en färd till månen, sådan tanken

skulle föreställa sig den, samt hvilka

iakttagelser man därunder skulle

kunna göra angående månen, samt

huru jorden därifrån skulle te sig.

Efter föredraget förkunnade

Präses att som några medlemmar

önskadt att man måtte ännu en gång

gemensamt läsa rosenkransbönen, det vore

önskvärdt att ingå därpå, och bestäm-

des därtill första söndagen i November.

Då kyrkan denna månad ihågkommer

de döda, så kunde medlemmarne läsa

den nämnda bönen för sina aflidna

anhöriga samt för föreningens aflidna

välgörare.

Tyrolaren herr Hofer sjöng

några sånger, hvilka lifligt applåderades.

365 Sammanträdet

Söndagen den 25 Oktober 1885.

Några sånger inöfvades för

att nästa söndag sjungas under guds-

tjänsten i kapellet.

Vid kejsarspelet slogo tre

medlemmar, som hållit särskildt

vad, hvardera 30 points, hvarföre de

måste slå om, men slogo äfven då

alla lika, nämligen bom, hvilket

väckte allmän munterhet. Till

på köpet fingo alla tre betala.

366 Sammanträdet

Söndagen den 1 Nov. 1885.

Ett stort antal medlemmar

hade vid sjutiden infunnit sig för

att, enligt öfverenskommelse läsa

rosenkransbönen för de aflidne bland

egna anhöriga och för föreningens

välgörare. Därunder afsjungos några

sånger. Efter den religiösa akten gaf

vikarius apostolikus välsignelsen. Bland

de närvarande märktes äfven några

hedersledamöter, doktor Müller, A

Roesler, E. Roesler samt herr Reinartz.

Sedan man begifvit sig

till lokalen, höll Präses ett föredrag

om jordens form och skapnad.

Efter slutadt föredrag hölls val af

revisorer till sjukkassan, hvartill en-

hälligt valdes de af Präses föreslagna,

nämligen doktor Müller och fotografen

herr A.Roesler. Tll slut upplästes

protokollet öfver några sammankomster.

Föreningen hade denna qväll

glädjen att hafva en gäst från Helsing-

fors, restauratören herr Volantis.

367 Sammanträdet

Söndagen den 8 November 1885.

Schackspelet ådrog sig denna

qväll medlemmarenes synnerliga

uppmärsksamhet. En medlem, som

föregående söndag förlorat sitt parti,

fordrade denna qväll af sin motspelare

revanche, och vann denna gåmg

partiet. Utgången firades med en

sång till ära för den segrande parten.

Hans högvördighet apostoliska

vikarien, hedrade föreningen med sin

närvaro, samt deltog i kejsarspelet och sången.

368 Sammanträdet

Söndagen den 15 November

I sitt föredrag behandlade Präses

ämnet, jordens rörelse omkring sin

axel, dess rotation,och anförde be-

visen för densamma. För sjukkassans

styrelse hade den förste sjuke

blifvit anmäld, körsnären herr

Andretsky.

Bland hedersmdlemmaarne

hade herr Stocklassa infunnit sig.

369 Sammanträdet

Söndagen den 22 November 1885.

I stället för ett föredrag, upp

läste Präses ett elfva sidor långt

bref, hvari en föreningsmedlem

Axel Stocklassa skildrar sina besök

i de olika katolska handtverksföre-

ningarne i Wien och Pest samt

sina resor genom Böhmen, Ungarn,

egentliga Österrike ända till Triest

och genom norra Italien. Brefvet

syntes mycket intressera de närvarande.

Auktion hölls därefter på ut-

ländska frukter, som blifvit skänkta

af hedersmedlemmen herr Stocklassa.

370 Sammanträdet

Söndagen den 29 November 1885.

Samtalet föll denna qväll på de

olika nationernas styrka i händelse

af ett eventuelt krig. Därunder tog

hvar och en sin nation i försvar

hvarigenom samtalet blef allt liflig-

are. En och annan medlem mena-

de äfven att alla krig samt militär

borde afskaffas. Slutligen då dis-

kussionen blef allt för häftig och

hotade antaga politiskt karakter,

anmärkte Präses, att det visseligen

vore högeligen önskvärdt om alla

krig kunde afskaffas, men vore

detta omöjligt så länge människor

funnos, som hade egna intressen

att bevaka, men medgaf att antalet

af krig kunde förminskas; om evig

fred på jorden vore däremot blott

en from önskan. Samtalet

hejdades efter dessa präses´ yttrande

och förenade sig slutligen medlem-

marne i den meningen att det

vore bättre att föredraga krig med

kejsar- och dominospel.

11

1885 - 1886

371 Sammanträdet

Söndagen den 6 December 1885.

I sitt föredrag för föreningen

förklarade Präses anledningen till

dagarnes och nätternas olika längd samt

uppkomsten af årstiderna genom jord-

axelns lutning mot solens bana( ekliptican).

Efter föredraget tillkännagafs att en

korg med Niklasäplen blifvit skänkt

till föreningen och tog Präses däraf

anledning att förkalra det i katolska

verlden gängse bruket att på Nikolai-

dagen den 6 December utdela gåfvor

till fattiga och barn. Därpå upp-

lyste Präses föreningen att en af dess

hedersmedlemmar, doktor Müller

af konungen blifvit utnämnd till

riddare af Nordstjerneorden, hvilken

utmärkelse äfven lände föreningen

till ära, nämligen att kunna räkna

framstående män bland sina heders-

medlemmar. Pastor von Stolberg

hedrade föreningen med sin närvaro.

Bland hedersmedlemmarne hade

herr Stocklassa infunnit sig. Till pro-

visoriska medlemmar upptogos där-

efter körsnären herr Erik Popp och

verkmästaren herr Wahl.

372 Sammanträdet

Söndagen den 13 December 1885.

Dominospelet syntes tillvinna

sig alltmer de flestas sympati och spelades

denna qväll många partier.

Präses inlät sig i en tvekamp

med en såsom mycket skicklig ansedd

dominospelare, med en utgång att

den senare drog kortaste strået.

373 Sammanträdet

Söndagen den 20 December 1885.

Präses tillkännagaf att Julens

firande skulle i föreningen firas

Annandag Jul, med den sedvanliga

communionen på morgonen och jul-

gåfvornas utdelande på qvällen. Äfven

tillkännagafs att en välgörrarinna i

Brüssel skänkt 15 Kr, hvaraf 10

skulle inflyta till sjukkassan och 5

till föreningskassan. Till följd af

julens snara instundande var

sammankomsten litet besökt.

374 Sammanträdet

Annandag Jul den 26 December 1885.

Sedan man morgonen

firat den religiösa sidan af högtiden

genom gemensam nattvardsgång,

samlades man på qvällen i förenings-

lokalen för att hålla Jul, och var loka-

len för detta ändamål