Sankt Josefsföreningen - Katholska Handtverkareföreningen

Kolping, Katholischer Gesellen Verein Stockholm

Protokoll 1884

----------------------------------------------------------------------------------------

8

1884 1/1 – 25/5

257 Sammanträdet.

Nyårsdagen den 1 Jan. 1884.

De sedvanliga nyårslyck-

önskningarna vexlades mellan

medlemmarne vid sammanträffandet

denna qväll och man hoppades det

besta af det nya året.

Sedan därpå glasen blifvit

fyllda med rhenskt vin, drack

man föreningens skål, hvarvid Präses

tog till ordet och kastade en öfverblick

på det förflutna året, därvid om-

nämnande de ljusa och mörka sidorna

af det föreningens tillvaro under samma

år; såsom mörka punkter däraf

påpekade Präses de förluster förening-

ens qvartett gjordt och att flere med-

lemmar bortrest samt att någras

ifver för föreningen kallnat. Bland

de ljusa ansåg Präses däremot vara,

dels flere nya medlemmars inträde

i föreningen, hvilka vunnits för

densamma och som hitells visat sig

mycket lofvande, samt några andra

växande nit och intresse för föreningen.

Till slut utalade Präses den önskan

att han alltid måtte finna bland

medlemmarne de, som voro honom

behjälpliga att uppnå föreningens mål.

Sedan skålen druckits meddelade

Präses att några nyårspresenter skulle

bortlottas. Dessa voro en jultomte med

långt vitt skägg och julgran, en

tändstickslåda med två rörliga råttor

och en rysligt afskräckande kines. En

fjärde nyårspresent tillföll vice Präses.

Men denne återlämnade den för att

bortskänkas vid nästa sammanträde,

hvarför man ej fick veta hvad den inne-

höll. Ur en påse konfekt formade

i bokstäfver, sökte hvar och en samman-

sätta sitt namn.

något öfver tio åtskiljdes man.

258 Sammanträdet

Trettondagen den 6 januari 1884.

I likhet med föregående år

utdelades denna dag de från Annan-

dag Jul öfverblifne julklapparne,

hvilkas antal denna gång var större

än man förmodade, så att en hvar

erhöll tvänne gåfvor. Äfven fans

för hvar och en en talrik med äplen,

nötter och mandlar. Vid utdelningen

af julklapparne, anmärkte Präses att

lika väl som Juldagen utmärkte

för människorna hvad Frälsaren

gifvit oss, så utmärkte äfvenledes

Trettondagen hvad vi borde gifva

honom. Enligt de vise männens före-

döme, borde vi, såsom det bästa guld

gifva den sanna kärleken till Gud och

nästan; såsom den bästa rökelsen

den af hjärtat kommande bönen och

såsom den bästa myrrha tålamod

i lifvets arbete och motgångar.

I motsatts till Annandag

Jul utdelades julklapparne först

Åå den yngste medlemen och där-

efter efter stigande ålder. Bland

sina julgåfvor hade en medlem den

glädjen att upptäcka en kork, väl inlindad.

äfvenledes fick en hedersmedlem en

i socker väl gjord liten gris med röd marsipan

och en vacker krumsvans och som äfven

kunde stå och sitta på många sätt;

gåfvan syntes äfven synnerligen roa

medlemmarne.

Då den medlem, som under

förra året flitigast besökt föreningen

ej vistades i Stockholm och föga hopp att

han snart skulle återkomma ej fans,

blef det för honom bstämda kortet,

hvilket berättigade egaren till ett dussin

fotografporträtt, utlottadt jämte det

fjärde kortet.

Herr Jean Rémy i Paris

hade skickat Präses några af honom

komponrade vers till julklapp åt

föreningen. Verserna voro så upp-

stälda att begynnelsebokstäfverna

bildade namnen Katolska Handt-

verkareföreningen. Präses uppläste

stycket, inflikade några korta

anmärkningar däröfver. Stycket

vann mycket bifall och ökade den

förut glada sinnesstämningen.

259 Sammanträdet

Söndagen den 13 Jan 1884.

Präses redogjorde för kassans

ställning, hvilken befanns vara följande:

Inkomster under år 1883 Kr: 599:20

Utgifter Kr: 237:25, hvadan behåll-

ningen från 1883 utgjorde Kr 361:95 öre

Kassans hela behållning var Kronor

2710:06 öre.

Därefter uppläste Präses en artikel

Hemtad ur tidningen ”Norden”, hvari

Nyttan och ändamålsenligheten

Af handtverkarnes sammanslutning

Till föreningr framhölls, syftande

Särskildt till hadndtverkarföreningen i

Berlin. Präses gjorde några anmärk-

Ningar om huru detta äfven kund

Tillämpas på vår förening, som eftersträf-

Vade samma mål.

Enär tillgången på äplen, nötter

m.m. hade varit så stor under julhelgen

att däraf ännu fans en god del qvar, ut-

delades denna bland de närvarande.

Af hedersmedlemmarne

Märktes herr E. Roesler.

260 Sammanträdet

Söndagen den 20 Jan. 1884.

Medlemmen herr Pillig

införde i föreningen en yrkeskamrat

hattmakaren herr J.Brunnhuber

från Bayern.

Bref från herr G.Faxén

upplästes, hvari denne omförmälde

sitt möte i Neyork med föreningens

f.d. senior herr Volder.

Herr Rémy hade tillsändt

Präses en lista öfver de dragna

numren i lotteriet ”Pour les arts

decorativs” första dragning, hvari

likväl föreningens lotter ej utfallit

med någon vinst, men Präses upp-

lifvade modet hos medlemmarne

genom den underrattelsen att en

andra dragning förestode i Juli detta

år. Från krubban, upplyste

Präses, sig hitills hava mottagit

60 Kronor och hoppades att få ännu en gång

till så mycket därifrån.

261 Sammanträdet

Söndagen den 27 Januari

Präses höll ett föredrag om

Hades, dödsriket, och omnämde den

föreställning, som såväl hedendomen

som gamla testamentet och kristendo-

men hade om Hades och besvarade

från dessa olika ståndpunkter i

synnerhet de tvänne frågorna: ”hvad

människan är” , och hvarest samt i

hvilka förhållanden hon efter döden

befinner sig”, och betonade att Hades-

tillståndet är olika för de goda och för

de onda och att tillståndet efter detta

beror på den självbestämmelse människan

här i lifvet gifvit sig.

Protokollet öfver några samman-

komster upplästes. Bokbindaren herr

Lindner, från hvilken föreningen

redan ofta fått mottaga gåfvor till

dess bibliotek, upptogs till heders-

medlem. Några buteljer rhenskt vin

uppdrogos och drack man en skål

för den nye hedersmedlemmen,

hvarvid Präses med några ord upp-

lyste om föreningens syftemål, som

vore arbetarnes förkofran i religöst

och moraliskt hänseende samt bibiringa

dem allmännyttiga kunskaper samt

äfven i ekonomiskt afseende befordra

deras bästa, t.e.x. genom sparkassa, sjuk-

och begravningskassa, hvilka man snart

hoppades kunna bilda.

Stukatör her Edvin Notini

infördes af Präses och upptogs till pröf-

ning. Äplen bortauktionerades denna

qväll till ovanligt gott pris.

Bland hedersmelemmarne hade

fotografen herr E. Roeder infunnit sig.

262 Sammanträdet

Söndagen den 3 Februari 1884.

Ett qväde af herr Jean Rémy

upplästes och väckte stort bifall.

Protokollet upplästes och framkallades

vid uppläsandet af utflykten till Fjäder-

holmarne lifligt intresse.

Bland hedersmedlemmarne

var herr J.Reinartz tillstädes.

263 Sammanträdet

Söndagen den 10 Februari 1884.

Präses uppläste en artikel ur

Dagligt Allehanda med rubriken

”Ett affall till katolicismen”, hvari tidning-

en gjorde några hätska utfall mot den

katolska religionen, hvilka Präses bemötte

med förklaringar, i synnerhet de anmärk-

ningar, som rörde sig om den omständlig-

heten, att det var oförklarligt att affalla

från en lära, som varit rådande i nära

400 år i landet, att den lära, som

gjorde sitt öfverhufvud ofelbar redan

därigenom vore dömd, och att tid-

ningen skref Spanien, Irlands m.fl.

länders sociala förhållanden på kato-

licismens räkning.

Angående första punkten, anmärkte Präses

att katolska kyrkan redan före den

lutherska varit rådande i nära 600 år,

och beträffande vidskepelse och okunnig-

het vore Sverige ingalunda fritaget, då

man ju tidt och ofta därom i tidningar

kunna läsa fast otroliga saker och med

upplysningen stode det ej sämre stäldt

i de katolska länderna, ty vid bildningens

bedömande rättade man sig här i landet

efter antalet af dem, som kunde läsa och

skrifva, hvilket vore en falsk måttstock,

då ofta de, som kunna läsa och skrifva likväl

kunna vara mycket okunniga och råa, an-

gående förhållandena i Spanien, Frankrike

hade katolska kyrkan därmed lika litet

att göra, som den lutherska med den

rådande villervallan i Norge, och hvad

Irlands tillstånd beträffade behöfde man

endast känna något af dess historia för

att inse förklaringsgrunden till dess nu-

varande tillstånd.

Till sist bemötte Präses frågan

angående påfvens ofelbarhet och upp-

läste talaren ett yttrande af samma

tidning, som den för några år sedan

uttalat till förmån för konungens rätt

att tolka skriften och makt att leda de

kyrkliga angelägenheterna, och genom

hvilket framgick att konungen i själfva

verket vore ett lika så ofelbart öfverhufvud

som påfven och mot hvilket ingen appell

kunde ifrågakomma.

Efter föredragets slut upplyste Präses att

krubban hitintils inbragt 110 Kr, samt

att en välgörande person, som önskade

förblifva okänd skänkt föreningens

kassa 100 Kr. Äfvenledes hade heders-

medlemmen herr Lindner skänkt till

föreningens bibliotek en till utseendet

mycket gammal bok, illustrerad och be-

handlande historien om en egyptisk

konung, som skulle hafva lefvat årtu-

sende före Kristus. Boken väckte med

sina egendomliga afbildningar stort

intresse.

Typografen herr I. Backzelt hade in-

funnit sig och upptogs till pröfning

I kejsarspelet slogs det bästa slaget

med 160 points i två drag.

264 Sammanträdet

Söndagen den 17 Februari 1884.

Kejsarspelet bedrefs med stor

ifver, alldenstund hedersmedlemmen

herr Stocklassa infunnit sig och såväl

genom sitt visade intresse och lyckliga

drag upplifvade alla, som deltogo i

spelet. Mycket höga points slogos, så

att till och med 115 ej gick fri från

betalning. Samma hedersmedlem

hade medfört några Söderteljekringlor

till bortauktionering, men som föreningens

skicklige auktionist var frånvarande,

ansåg Präses att man skulle vänta

därmed till nästa söndag, fastlags-

söndagen, hvilken som vanligt skulle

något gladare firas.

265 Sammnaträdet

Söndagen den 24 Februari 1884

I likhet med föregående år

var af Präses skänkt till förening-

en /en/ butelj cognac samt brödmun-

kar. Då medlemmarne sågo dessa

gåfvor och att tillredelser sedan

gjordes till en toddy höjdes sinnes-

stämningen hos dem och några,

som under föregående år ej varit i

föreningen på fastlagssöndagen

blefvo angenämt öfverraskade och

sade sig ej hafva vetat af detta.

emellertid blandade sig hvar och

en en toddy och då man skulle

dricka densamma upplyste Präses

att denna qväll herr Edvin Notini

dkulle upptagas till provisorisk med-

lem. Då man därför drack dennes

skål tog Präses, med anledning af den

nye medlemmens ungdom att säga;

att de äldre medlemmarne borde vara

en föresyn för de unga och dtta

desto mera ju längre en medlem

tillhörde föreningen.

Som något cognac blivit öfver i

buteljen, väckte etta hos en och annan

tanken på en ny toddy och detta just

hos dem, som brukad säga ”man muss

nöjd varen” hvarför Präses anmärkte

att som dessa medlemmar alltid

hade detta ordstäf i munnen de äfven

nu borde hålla detta och visa sig ”man

muss nöjd varen”. Emellertid

fick orspråket vika och en ny toddy

tillreddes.

266 Sammanträdet

Söndagen den 2 Mars.

Präses höll denna qväll

ett föredrag om karnevalen. I

det han först förklarade ordets

betydelse och berättade huru i

synnerhet i de katolska länderna,

karnevalen, -dagarne före fastetiden

firades genom storartade fester och

maskerader, beskref Präses särskildt

karnevalen i Rom. I alla dessa

fester, anmärkte Präses funnos i de

katolska länderna något berättigadt,

då ju för katolikerna fastlagstiden

vore en tid af försaker och åte-

hållsamhet från föda och lustbar-

heter, men någon dylik orsak

egde ej protestanterna, då någon

fastetid, förutom namnet, ej funnes

för dem.

Därefter upplästes ett qväde af herr

Jean Rémy, hvari han skildrade

sina öden och intryck i Paris.

Protokollet öfver några sammankomster

upplästes äfven.

Bryggaren herr Sellman hedrade

föreningen med sin närvaro och ytt-

rade vid sammankomstens slut

några erkännande ord öfver det

hjärtliga mottagande han rönt

och åt föreningens vackra ändamål

samt lofvade att icke blott med ord

utan med handling visa sitt intresse

för föreningen. Präses tackade Herr

Sellman för hans varmhjärtade ord

samt redogjorde närmare för för-

eningens karakter och sträfvande,

hvilka först i sinom tid kunde nå

sin verkställighet.

Söderteljekringlorna bortauktionra-

des och betingade mycket höga anbud.

Hedersmedlemmarne doktor Müller

-och herr Reinertz hade infunnit sig.

267 Sammanträdet

Söndagen den 9 Mars 1884.

Präses tillkännagaf att

bryggaren herr Sellman åt föreningen

skänkt 50 Kr, jämte några böcker

för hvilka gåfvor Präses beordrade

ordnarne att i föreningens namn

frambära dess tacksamhet åt gifvaren.

Därefter upplästes protokollen öfver några

Sammankomster,

Af hedersmedlemmarne hade herr

Ad E. Roesler och herr Stocklassa

infunnit sig.

Som några medlemmar tagit lotter

på de från basaren för Sjuksystrar-

ne öfverblifna sakerna och lottdrag-

ning därpå egt rum, utdelades de

vinster som medlemmarne erhållit

på sina nummer. De icke vinnande

fingo i ersättning ett kabinettsporträtt

af den kongliga familjen. Vice Präses

bortauktionerade sin vinst, en tafla,

på hvilken stod skrifvit, den sköna

Blanea, men som vid påseende ej

motsvarade de föreställningar man hade

Om dennes skönhet.

Hedersmedlemmen herr Pisani förevisade

ett egendomligt konstverk, föreställande

don Quichote de la Manca, som, ridande

på en sill och ej gjord af morötter,

pådrefs af sin hustru, som var be-

väpnad med en qvast.

För att få bese denna härlighet

egde medlemmarne att erlägga 5 öre.

konstverket bortauktionerades sedan.

268 Sammanträdet

Söndagen den 16 Mars.

Präses började denna qväll en

serie föredrag om de motton, hvar

med Kolping liksom utmärkte

de katolska handtverkarföreningar-

nes syfte, och som lydde; religion

och dygd, arbetsamhet och flit,

endrägt och kärlek, glädtighet och

skämt. Det första behendlade

Präses denna qväll närmare i sitt

föredrag, franhållande religionens

och dygdens nödvändighet och be-

tydelse för handtverkaren och föreningen.

Efter föredraget tillkänna-

gaf Präses att Josepfdagens firande

den 19 Mars skulle förläggas till

nästföljande söndag och då dagens

betydelse utan större högtidlighet

skulle genom ett föredrag, komma

att tolkas.

Litografiske tryckaren herr O. Berg-

ström infördes i föreningen.

I kejsarspelet lyckades man i ett

drag slå 155 points.

Hedersmedlemmarne herrar Stock-

lassa och Reinertz hade infunnit sig.

269 Sammanträdet

Söndagen den 23 Mars

I föredraget behandlade Präses

den helige Josepfs betydelse för förening-

en. Präses framhöll att den helige

Josepf helt enkelt vore föreningens

program, ty såsom denne genom sitt

af religionen helgade arbete blifvit

salig, så skulle äfven den kristna arbe-

taren på samma sätt uppnå enahanda

mål. Detta utvecklade Präses när-

mare och kom så att tala om Kolpings

andra motto: ”arbetsamhet och flit”,

hvilket om det skulle vara fruktbärande

borde vara förenadt med återhåll-

samhet och sparsamhet.

Några buteljer rödvin blefvo uppdragna

och glasen fylldes. Präses föreslog en

skål för seniorn, herr Hirsch, som

återkommit och hoppades Präses att

han nu länge måtte qvarblifva och

föreslog han äfven en skål för herr Degen

hvilken äfven bar namnet Joseph och

lyckönskade honom till den nya fabrik

han anlagt.

Pastor Stolberg hedrade föreningen med

sin närvaro.

270 Sammanträdet

Marie Båbedelsedag den 25 Mars

Präses hade i tvänne drag slagit i

kejsarspelet 225 points och lofvade att

om någon kunde slå öfver detta,

skulle han gifva kassan 50 öre. Alla

gjorde därför sitt bästa och upp-

manande den ene den andra att för-

söka tillskynda kassan denna inkomst.

Det lyckades äfven ovanligt nog, i det

Att ordnaren herr Jacquin uppnådde

280 points i tvänne slag och det fastän

Präses själf båda gångerna lindat

snöret om snurran. Detta framkalla-

de en salfva af bifallsyttringar, hvilka

ej på lång stund ville upphöra.

Hedersmedlemmen herr Reinertz hade

infunnit sig.

271 Sammanträdet

Söndagen den 30 Mars.

Präses höll föredrag om det

tredje mottot;” endrägt och kärlek”,

framhållande huru som föreningen

vore en familj, med dess fader Präses,

familjeråd, styrelsen, och barnen,

medlemmarne. Isynnerhet beto-

nades des broderliga kärlekens och

föreningens vigt, samt medlem-

marnas höfliget mot och aktning för

alla.

Därefter påminde Präses om

påskcommunionen, som nästa sön-

dag, Palmsöndgen, enligt det sedvan-

liga bruket, skulle ega rum; och

hoppades Präses att man äfvenledes

om qvällen komme till sammans

i föreningen, sedan man på morgonen

varit tillsammans vid Herrens bord.

Hedersmedlemmen herr Stocklassa hade

infunnit sig.

279 Sammanträdet

Söndagen den 6 April 1884.

På morgonen egde påskcommunionen

rum i hvilken nästan alla för-

eningens medlemmar deltogo.

På qvällen behandlade Präses

Det sista af Kolpings motton:

”Glädtighet och skämt”, framhållande

den sanna glädjen, dess nytta och

värde, så väl för handtverkaren

själf, som för föreningen.

Litografiska tryckaren herr O. Berg-

ström upptogs till provisorisk med-

lem. Herr Remy hade efter tvänne

års frånvaro från Sverige nu åter-

kommit, och återupplifvade vid sitt

besök i föreningen sina gamla bekant-

skaper och gjorde nya i de sedan hans

frånvaro upptagna medlemmarna.

I sin skål för föreningen föreslog

Präses afven en skål för såväl den

nye som den nu återkomne gamla

medlemmen, uttryckande sin önskan

att båda i sin mån måtte bidraga

till förverkligandet af det mott,

som denna qväll afhandladts,

nämligen att befrämja sann

glädje och munterhet inom för-

eningen.

Hedersmedlemmen doktor Müller

anlände senare på qvällen.

några sånger utfördes, under

accompanjemang af herr Remy på

pianot.

273 Sammanträdet

Påsksöndagen den 13 April 1884.

Några påskägg samt en kaka

utauktionerades. De sedan vistandet

i den gamla lokalen bekanta roliga

melodierna hördes åter denna qväll,

utförda af föreningens återkomne

pianist, hvilka i hög grad bidrogo

till sinnesstämningens höjande

och hvaraf några till och med

lockade medlemmarne att sjunga

orden till dem.

274 Sammanträdet

Annandag Påsk den 14 April

Ett invigdt påskbröd, som

af Präses medförts, utdelades åt de

närvarande och förklarade Präses

dess betydelse och användning sedan

urminnes tid.

Sångarne uppmanades af Präses

att infinna sig om onsdagarne, för

att kunna inöfva sig till Jospefs-

dagen. Af hedersmedlemmarne

voro närvarande herrar Stocklassa och

Reinertz.

275 Sammanträdet

Söndagen den 20 April 1884.

Präses höll ett föredrag om

statssocialismen, förklarade dess betydelse

och de förslag till dess utförande, som

gjorts i några länder samt gaf en

utveckling af Manschesterskolans och

socialismens teorier.

Därefter tillkännagafs styrelsens

beslut angående Josepfshögtidens

firande; att den skulle komma¨

att firas på enahanda sätt som

under de föregående åren, såväl hvad

dess firande i kyrkan som i förening-

en beträffades.

Vidare underrättades medlemmarne

att herr Lindner skänkt föreningen

en vackert inbunden allmän verlds-

historia i sex delar.

Därpå upplästes protokollet

till årets slut.

276 Sammanträdet

Söndagen den 27 April 1884.¨

Präses inbjöd ännu en gång

medlemmarne att mangrant

infinna sig både på morgonen

och aftonen af Josepfsdagen samt

lemnade några föreskrifter om med-

lemmarnes uppförande under guds-

tjensten på det att enighet måtte

råda bland dem under densamma.

Från herr Remy, som varit nöd-

sakad resa utan att först kunna taga

afsked af föreningen, öfverbragte

Präses hans helsning till den-

samma. Af hedersmedlemmarne

hade körsnären herr V. Popp infunnit sig.

277 Sammanträdet

Söndagen den 4 Maj 1884.

Josefsfesten

På morgonen kl. 9 intågade

föreningsmedlemmarne, hvaribland äfven

några hedersmedlemmar befunno sig,

med sin vackra fana i kyrkan på norr

för att bevista den heliga messan.

Under denna utförde föreningsqvartetten

några sånger, såsom: ”Josepfssången

af Schüttky , ”Laudate Pueri, ”Benedic-

tus, ”O salutaris” och Laudate Dominum.

Äfven den högtidliga högmessan

kl: 11, öfvervars af föreningen, nu

nästan fulltalig. Predikan hölls af

Präses och utvecklade denne huru den

kristliga handtverkaren efter den he-

lige Josepfs föredöme skulle arbeta

med, för och i förtroende till Gud.

På aftonen kl: ½ 7 voro alla

medlemmar inbjudna till en festmål-

tid. Föreningslokalen var rikt prydd

och illuminerad. Apostoliska vikarien

deltog i festmåltiden. Efter det att

Präses utbragt den första skålen för

apostoliska vikarien, därvid påpekan-

de, hurusom fader Kolping alltid

önskadt att handtverkarföreningen måtte

verka i innerligt förstånd och fast

förening med kyrkan och dess herdar;

och efter det att vice Präses höjt en

bägare för de närvarande heders-

medlemmarne, tog apostoliska vi-

karien till orda och berömde förening-

ens framgångsrika verksamhet och

hvilken ej, i likhet med så många

andra föreningar, åsidosatte religionen,

utan sökte i kristlig anda och under den

förste kristna arbetarens, den helige

Josepfs, skydd och hägn, att lösa sitt

mål, nämligen befordra arbetarens tim-

liga och andliga väl, och för hvilket

mål talaren uttalade sitt gillande

och uppmuntrade medlemmarne till

ståndaktig sammanhållning.

Därefter talade hedersmedlemmen doktor

Müller i hdersmedlemmarnes namn,

och lofordade föreningens vackra verk-

samhet samt uttalade den önskan att

ännu länge få se föreningens nuva-

rande ledare i dess spets.

Vid måltidens slut höll Präses ett

kort tal till föreningsmedlemmarne

och påpekade det varma och lifliga in-

tresse, hvilket blifvit föreningen äfven

under den närmst förgångna tiden

visad genom allehanda gåfvor. Ännu

för några dagar sedan hade Präses er-

hållit 500 Kronor af en enkefru och hade

därigenom föreningens kassa vunnit

en stor tillökning. Men medlemmarne

måtte af detta ej glömma att de själfva

egde ett trefaldigt kapital att handhafva

och att äfven föröka detta, nämligen deras

arbetskrafter, arbetsförtjänst och tid. Talaren

slöt sitt tal med att dricka föreningens

skål i den förhoppning att det måtte

vara densamma förunnadt att som sina

medlemmar räkan många sådana,

hvilka förstodo att bevara och föröka

detta trefaldiga kapital.

Efter måltidens slut afsjöng man några

sånger och höll auktion å de öfverblifna

fruktena, till förmån för Kolpings

graf i Minoriterkyrkan och inbragte

auktionen öfver 30 Kr: ett vackert bevis

på medlemmarnes stora intresse för det

välgörande ändamålet. Sent omsider

åtskiljdes man efter den lyckade festen.

278 Sammanträdet

Söndagen den 11 Maj 1884.

En från Josepfsdagen qvarblifven

tårta framsattes. Sedan alla medlem-

mar bekommit hvar sin andel, bortauktion-

erades et åtestående. Äfven af de till

föreningen skänkta cigarrerna, fick

man i qväll fritt röka.

Seniorn herr Hirsch tillkänna-

gaf att han sannolikt komme att

lemna föreningen för att begifva sig

till Umeå. Då föreningen därigenom

komme att mista sin andra bas,

genomgick man några sånger

denna qväll, så att man ännu e gång

kunde köra föreningens qvartett fulltalig.

279 Sammanträdet.

Söndagen den 18 Maj 1884.

Några medlemmar som bo utom

stadens tullar och sedan länge ej synts

till på sammankomsterna hade

denna qväll infunnit sig. Präses

tillkännagaf att han till general-

präses i Köln insändt en redogö-

relse öfver Josepfsfestens firande, jämte

de för Kolpings grafvård influtna

penningmedlen.

Seniorn hade åter infunnit sig,

enär hans tillämnade resa gått

om intet.

280 Sammankomsten

Söndagen den 22 Maj 1994

Präses tillkännagaf att för-

eningens första utflykt ör året

skulle komma att ega rum på den

första söndagen efter Pingst, och

skulle dess mål sedermera bestäm-

mas.

En medlem som var all-

deles obekant med noterna, försökte

likväl att sjunga efter dessa, men

med hvad resultat kan man

tänka sig, då åhörarne hade svårt

att afhålla sig från att skratta

vid åhörandet af den besynnerlig

sången. Likväl begärdes denna da capo.

281 Sammanträdet

Söndagen den 25 Maj 1884.

Den medlem, som förgående

söndag roat föreningen med sin

förträffliga sång, afslog denna afton

medlemmarnes begäran att åter

föredraga sina stycken och vid-

höll sitt beslut huru ihärdigt han

än bestormades med böner att

förmå honom att sjunga.

Lämpligheten af anläggning-

en af en kägelbana i den, fram

för föreningslokalen befintliga

trädgården diskuterades därefter,

och upptogs frågan enhälligt

såsom önskvärd. Präses föreslog

likväl att förslaget borde hvila

till utförande till nästa år.

9

1884-1885

282 Sammanträdet

Pingstdagen den 1Juni 1884

Ett bref från herr Faxén

i Brooklyn upplästes, hvari denne

meddelade några underrättelser om

föreningens f.d. senior herr Volder.

Den första utflykten be-

stämdes ega rum till Fjäderholm-

arne och skulle ordnarne i veckan

hyra kägelbanan.

Vice Präses öfverlämnade

en af honom själf förfärdigad

klubba åt föreningens erkända

auktionist, hedersmedlemmen

herr Pisani.

Herr Jean Rémy införde

studeranden herr F.Cornéry

i föreningen.

283 Sammanträdet

Annandag Pingst den 2 Juni 1884.

Föreningens senior socker-

bagaren herr J.Hirsch tog denna

qväll bestämdt afsked af för-

eningen, då han skulle till

en plats i Norrköping. Styrelsens

sammankomst bestämdes ega

rum torsdagen den 5 Juni.

284 Sammanträdet

Söndagen den 8 Juni 1884

Utflykt till Fjäderholmarne

Vid 4 tiden inskeppade sig

ungefär ett dussin medlemmar

på ångbåten Ran, för att begifva

sig till Fjäderholmarne. Dit an-

komna spridde sig medlemmarne

för att taga platsen i skärskådande

och fick man nöjet höra en sång-

qvartett, som utförde några sånger

af hvilka en och annan var förening-

en bekant från dess egen repetoir.

Därefter och till kl. 6, då

kägelbanan först var ledig, sysselsatte

sig hvar och en efter behag. En roade sig

med metning,, en annan lade sig i det

gröna och sökte skydda sig mot solen

bakom buskar och gräs, för att kunna

sofva ett tag, och då detta ej visade sig

vara nog erhöll han ett paraply till

sitt beskydd. Kl. 6 började man

med kägelspelet och utlofvde Präses

såsom pris ”det bästa af svinet”.

Den bäste spelaren vardt vice

Präses, som erhöll priset ”det bästa

af svinet”, hvilket var en skinka

af socker, måladt i naturliga färger.

Kl. 9 intogs gemensam sexa

under hvilken den gladaste stämning

var rådande. Återfärden företogs strax

efter 10 med den nya ångslupen på

denna linie, ångaren Svan.

Vid 11 tiden befann man sig i

staden och tog afsked af hvarandra, belåtna

med denna första utflykt, som gynnadts

af särdeles vackert väder.

285 Sammanträdet

Söndagen den 15 Juni 1884.

Präses höll ett föredrag om

otron, hvilken han betecknade så

som nutidens förnämsta onda, då

den hos den ännu troende försvagar

hans tro och låter tviflet finna

insteg hos honom, lossnarfamilje-

bandet och undergräfver samhället.

Därefter drack man Präses

afskedsskål, hvarvid Präses uppma-

nade medlemmarne, att då han

skulle resa utrikes, dessa lika ifriga

som förr måtte infinna sig vid

sammankomsterna. Vid samma

tillfälle upptogos två nya medlem-

mar litografiska tryckare herr Otto

Bergström och styckatören herr Edvin

Notini som definitiva medlemmar.

Slutligen tillkännagaf präses

att styrelsen vid sin sista ordinarie

sammankomst beslutat att tillsätta

körsnären herr Rolewitz till pro-

visorisk senior, och uppmanade

Präses honom att efter bästa förmåga

sköta en seniors åligganden.

286 Sammanträdet

Söndagen den 22 Juni 1884.

Man sysselsatte sig lifligt

med kejsar- och räfspelen. Under

samtalet lemnade en medlem en

skildring öfver lefnadssättet på

Gotland, om Wisby ruiner och dess

skönheter. Till slut försäldes en

väldig cocosnöt och kostade den 1 Krona.

287 Sammanträdet

Midsommardagen den 24 Juni 1884.

Midsommardagen var kall¨

och regnig, hvarför blott få medlemmar

infunnit sig. En medlem kom med

den nyheten, att han blifvit stor

affärsman i kautschuckstemplar,

men försäkrade en af de närvarande

medlemmarne, en gravör, att han

för denne ej skulle blifva en farlig

konkurent, utan lofvade att de öm-

sesidigt skulle understödja hvar-

andra, den ena med kautschuk,

den andre med metall, hvarefter

fred syntes vara bevarad dem emellan.

288 Sammanträdet

Söndagen den 29 Juni 1884.

En medlem, herr Dahl,

sjöng för föreningen flera sånger

solo, på sitt förut bekanta roliga sätt,

såsom ett afsked, ty han hade fått

plats som korkskärare i Göteborg, och

skulle genast tillträda platsen.

Denna nyhet sysslesatte mycket

medlemmarne, hvarför kejsarspelet

ej togs så mycket i anspråk. Därefter

talade man om, huruvida man ej

kunde förfråga sg hos herr degen

om man efter 14 dagar kunde göra

en utflykt till Löfholmen och taga

in hos honom; och beslöt man sig att

fråga honom därom. Slutligen roade

man sig med några partier på räfspelet.

289 Sammanträdet

Söndagen den 6 Juli 1884.

Herr Rémy roade medlemmarne

en längre tid med pianospel. Sedan

diskuterades en tidningsartikel om

tankeläsning och under diskussionens

förlopp kom man äfven att omtala

somnanbulismen. Slutligen kommo

de få närvarande medlemmarne i allt

högre regioner och fingo allt mera ljusa

idéer, så att samtalets slutämne bildade

”flygmaskiner”. Om möjligheten att

kunna flyga var man slutligen alldeles

på det klara. Som ideerna vore mycket

spiritistiska, men flygmaskiner icke

voro tillgängliga, stängde slutligen

en af de närvarande alla fönstren,

för att förebygga möjligen inträffande

olycksfall genom allt förtidiga flyg-

försök, hvarefter alla gingo mycket

försigtiga ned för trppan.

290 Sammanträdet

Söndagen den 13 Juli 1884

Utflykt till Löfholmen

Två senkommare herrarna Rein-

Hardtz och Rémy letade länge efter de

andra medlemmarne, hvilka förut

begifvit sig in i skogen, och då de ej

påträffade dem, återvände de till staden.

De öfriga hade emellertid, gynnade af

ett vackert väder, blifvit hjärtligen mot-

tagna af herr Degen och undfägnade

med kaffe. Sedan gick man, försedd

med en halfbutelj öl i handen till

skogen och sjön, och roade sig på bästa

vis. Mot qvällen framtog hvar och en

sin medhafda smörgås eller matkorg och

höll kalas därpå. Med tiobåten åter-

vände man till staden, alla nöjda

med sin dag.

291 Sammanträdet

Söndagen den 20 Juli 1884.

Man roade sig under qvällens

lopp med räfspel och lät speldosan

spela och talade några om föregå-

ende söndags utflykt. Herr Pémy

meddelade att han fått bref af Präses

hvari denne underrättade honom

om en vacker gåfva för föreningen, en

polichromerad Josepfsstaty från Paris.

292 Sammanträdet

Söndagen den 27 Juli 1884.

Det frågades om man ej

Skulle bestämma en söndag till

en ny utflykt. Men som under

de sista söndagarne vanligtvis blott

få medlemmar infunnit sig, beslöts

att tillsvidare låta bero med en

större utflykt.

293 Sammanträdet

Söndagen den 3.Augusti 1884.

Dagens största nyhet var, att

herr Dahl återkommit från Göte-

borg och öfvergifvit korkskäraryrket.

då likväl han själf ej var när-

varande, saknade man närmare

underrättelser om hans resa och om

de framsteg och den yrkesskicklighet

han möjligen förvärfvat sig.

294 Sammanträdet

Söndagen den 10 Augusti 1884.

Herr Wille, pastor vid fång-

anstalten i Vechta och Oldenburg,

var uppe i föreningen. Till hans

ära spelades på piano och lät man

speldosan gå. Gästen gjorde äfven

försök med kejsarspelet, men som

han slog flera bommar, slutade

han därmed och föredrog att på-

tända en cigarr och tala om sina

fångar.

295. Sammanträdet

Söndagen den 17 Augusti 1884.

Herr Dahl, som infunnit

sig, omtalade nu sina äfventyr

i Göteborg och om dem ¨på vägen

dit och åter.

296 Sammanträdet

Söndagen den 24Augusti 1884.

Under en längre tid spe-

lades kejsarspelet och med utomor-

dentligt många points. Man undra-

de, att Präses ännu ej återkommit

och hoppades man att till nästa

söndag få se honom åter i för-

eningen.

227 Sammanträdet

Söndagen den 31 Augusti 1884

Präses var nu återkommen

och välkomnades hjärtligen af

medlemmarne. Med valspråket

”Gud välsigne det hederliga

handtverket, helsade han förening-

en tillbaka, samt frambar de

helsningar han bekommit från

broderföreningarne i Tyskland

och isynnerhet från moderföreningen

i Cöln, hvarest Präses öfvervarat det

allmänna Präsesmötet, som hållits

från den 20 till 22 Augusti.

Präses omnämde att han

skulle komma att hålla en serie

föredrag om de platser och städer,

han under denna sin resa besökt,

i likhet med hvad han gjort förra

gången, då han rest utrikes, och

började denna qväll med att beskrifva

sin resa från Stockholm till Schweing,

samt omnämde särskilt sitt

besök i Vadstena, den heliga Birgitta

graf.

Härefter uttalade Präses sitt beröm

och gillande åt dem, som flitigt

besökt föreningen under hans bort-

resa. I föreningslokalen var

uppstäld en vacker polichromerad

staty af den helig Josepf med

Jesusbarnet, och som invigdes för

föreningen genom Josepfssångens

afsjungande.

Präses tillkännagaf där-

efter att pastor Hupe såsom

minne skänkt föreningen åt-

skilliga böcker.

298 Sammanträdet

Söndagen den 7 September 1884.

Präses höll denna qväll sitt

andra föredrag om sin resa och be-

skref denna gång den tyska riksstaden

Berlin, med dess breda gator, rymliga

torg, präktiga parker, storartade mo-

nument samt historiska konstsamlingar,

och lofordade den renlighet och

snyggnet, som utmärkte staden.

Den sista utflykten för

Sommaren betämdes därefter ega rum

Till Nackanäs påföljande söndag.

Auktionstiden syntes nu mot

hösten blifva lifligare och inbringade

bättre behållning i kassan.

299 Sammanträdet

Söndagen den 14. September 1884.

Utflykten till Nackanäs.

Vid fyratiden voro flera medlemmar

samlade vid Barnängsbryggan för

att med ångslupen begifva sig till

Nackanäs. Dit ankomna befunnos

redan några medlemmar där, hvilka

förut med roddarbåt begifvit sig dit.

Som banan först kl.5. var ledig

för föreningen, roade sig några af

medlemmarne med skjutning på en

därvarande skjutbana och visade stor

skicklighet i denna konst.

Sedan började kägelspelet kl:5.

Med lust och gamman, och allden-

stund två sedan gammalt bekanta

kägelspelare, fabrikören herr Stocklassa

och herr Reinartz med ifver uppehöllo

spelet, fortgick det rakst undan och

följdes spelets gång med stort intresse

af alla. Som pris utlofvade Präses

ett minne från sin resa.

Under tiden roade sig de öfrige med

att plocka hasselnötter, hvaraf en

stor mängd funnos växande omkring

kägelbanan.

Kl 8. aflslöts kägelslagningen och togs

priset af hedersmedlemmen herr

Reinartz. Priset var en stor snusdosa.

Därefter intogs sexa, hvilken

var god och riklig samt motsvarade

hvar och ens förväntningar.

Då flera medlemmar önskade

landvägen begifva sig hem och några

få föredroga att i båt låta sig ro till

staden, delades sällskapet vid upp-

brottet från bordet och begåfvo sig

på skilda sätt till staden.

Likväl var en medlem villrådig om¨

hvilken väg han skulle taga, än

bestämmande sig for landvägen

än för sjövägen. Till sist nedkom

man i båten, förleddes han ännu

en gång att ändra sig och sluta sig

till dem som valdt landvägen, nu

därtill förmådd af synen af ett på-

tändt romerskt ljus, som en heders-

medlem låtit antända. Med det

lysande romerska ljuset i spetsen,

begåfvo sig dessa landsvägen framåt,

hvarunder vägen, buskarna och träden

upplystes med dels röda, dels gröna färger

hvilka romantiskt stucko af mot den

mörka omgifningne. Därjämte

uppsläptes af ofvannämde heders-

medlem äfven då och då käppra-

keter, hvilka lysande foro genom den

mörka natten och till slut s upphörde

med en knall. På detta sätt hade

man snart tillryggalagt vägen till

staden, hvarest man belåtna åt-

skiljdes från denna årets sista utflykt.

300 Sammanträdet

Söndagen den 21 September 1884.

Präses fortsatte skildringen af

sin resa, med beskifvandet af städer-

na Leipzig och Dresden. Angående

den förra staden omtalade Präses

bland annat sitt möte med en förenings-

medlem herr Axel Stocklassa, med

hvilken han besökt den skyttefest, som

idessa dagar pågått där. Öfver Dresden

gafs en utförlig skildring med dess konst-

skatter och sevärdheter af alla slag, särskildt

det s.k. Grüne Gewölfwes och Zwingers

kanske oöfverträffliga samlingar. Äfven

Dredens vackra läge och sköna omgifning-

ar framhölls. Efter föredragets slut

påminde Präses om att gemensam

nattvardsgång skulle ega rum första

söndagen i Oktober. Slutligen upp

manade Präses föreningen att nästa

söndag mangrannt infinna sig för att

taga afsked af vice Präses, som då för

alltid skulle leman Stockholm.

Af hedersmedlemmarne hade doktor

Müller infunnit sig.

301 Sammanträdet

Söndagen den 28 September 1884.

Med anledning af att vice Präses

denna qväll för sista gången bevistde för-

eningen, då han redan påföljande dag

skulle lemna Sverige, hade nästan alla

föreningsmedlemmar infunnit sig

för att säga honom sitt farväl. Lokalen

var äfven rikt illuminerad till den re-

sandes ära.

Sedan Präses först uttalat sin

önskan att vice Präses måtte bestiga

talarstolen, och som äfven sedan efter-

koms, fortsatte Präses med beskrifningen

af sin resa, som nu behandlade Saxiska

Schweitz, dess sköna natur, egendom-

liga bergsbildningar etc. Tillika

berättades några lustiga intermezzo

som inträffadt under resan.

Präses hade skänkt sju buteljer

rödvin till afskedsskålen. Dessa fram-

togos nu och glasen fyldes. Präses

anmärkte att det fölle honom svårt

att vid denna högtidliga stund tolka

vice Präses förtjänster om föreningen

och hoppades att någon närvarande

hedersmedlem ville åtaga sig detta,

alldenstund han gent emot sin em-

betsbroder kunde anses vara partisk. Men

ett kunde Präses säga, det nämligen,

att vice Präses till allas belåtenhet

handhafvit sin plats.

Hedersmedlemmen doktor

Müller tog då till ordet och tolkade

i ett längre anförande hvad vice Präses

varit för föreningen, påminde om

hans långa och trägna samarbete

med Präses för att föra föreningen

framåt och om hans milda och

människovänliga väsende mot med-

lemmarne. Uttryckande därpå

sin förhoppning att vice Präses snart

måtte få en lämplig verknings-

krets i sitt hemland, inneslöt ta-

laren föreningen i vice Präses vän-

liga hågkomst.

Synbarligen rörda drucko

medlemmarne vice Präses afskedsskål

hvarunder Präses upplyste att för-

eningen erhållit af vice Präses ett

vackert större bokskåp.

Emellanåt utdelade vice Präses

åt styrelsens medlemmar några taflor,

såsom ett minne af gifvaren. Äfven en

ölsejdel lemnades åt föreningen.

Vice Präses besteg därefter

talarstolen och förtäljande anled-

ningen till sin bortresa, som var

lydnaden för biskopens återkallelse,

tackade han för de många angenäma

timmar han tillbragt i föreningsmed-

lemmarnas krets och för den välvilja

han städse rönt.

Några vackra vindrufsklasar,

som Präses erhållit till skänks, bort-

auktionerades därefter och betingade

goda pris.

Utom doktor Müller hade herr

A. Roelser och herr Stocklassa af

hedersmedlemmarne infunnit sig.

Mältaren herr P.Hörhammar upptogs

till pröfning.

302 Sammanträdet

Söndagen den 5 Oktober 1885.

I nattvardsgången på morgonen

deltogo ett fåtal medlemmar.

Äfven på qvällen var samman-

komsten litet besökt och Präses, som

fått sorg, uteblef. De få närvarande

tilläto sig härigenom, lemnade åt

sig själfva, en frihet, som Präses

sedermera därom underrättad på

skämt ansåg sig böra benämna ”ett pojkstreck.”

303 Sammanträdet

Söndagen den 12 Oktober 1885

Seniorn herr Hirsch, som

under sommaren arbetat i Norrköping

infann sig åter i föreningen. Präses

uttryckte den önskan att en deputa-

tion af föreningen måtte frambära

dess lyckönskan till föreståndarinnan

för Josepfinahemmet, syster Valeria,

som i dessa dagar firade sitt 25

åriga jubileum såsom ordensfru, för

att därigenom uttrycka sin tacksam-

het för den välvilja och det intresse hon

redan så ofta visat föreningen. Tanke-

läsaren Bishops skicklighet omtalades

och diskuterades frågor huruvida det

förelåge bedrägeri eller icke.

304 Sammanträdet

Söndagen den 19 Oktober 1885.

Apostoliska vikarien hedrade

föreningen denna qväll med sin

närvaro. Föreståndarinnan för

Josepfinahemmet till hvilken en

deputation frambragt sin lyckönskan

med öfverlemnandet af en vacker

blomstebukett, hade tillsändt för-

eningen två buteljer vin och en

större kaka. Man drack en skål

för gifvarrinnan och för alla för-

eningens välgörare, hvarvid Präses

framhöll tacksamhetens pligt.

hedersmedlemmen herr Stocklassa

hade infunnit sig. Han och en

annan hedersmedlem spelade räfspel

och var öfverenskommet att för

hvar och en af de tagna fåren skulle

fem öre erläggas till kassan. Den

ene förlorade åtta, den andra elfva

får, hvadan kassan fick sig en

bra extra inkomst.

305 Sammanträdet

Söndagen den 26 Oktober 1884.

På tal om en svensk författares

senaste arbete och hvari nattvardsläran

berördes, förklarade Präses de skäl, som

förmått den katolska kyrkan att ut-

dela den heliga nattvarden under endast

en gestalt.

En butelj marsala, som blifvit

öfver sedan föregående söndag, tömdes

och drack man en skål för sjukkassan,

hvilken Präses hoppades snart måtte

blifva en verklighet.

306 Sammanträdet

Söndagen den 2 November 1884.

Några medlemmar roade

föreningen med åtskilliga trolldoms-

konster, bland annat att trolla en

slant genom både ett glas och bordet,

samt att kunna säga det tal, som

en annan tänkte på. Den förut-

nämda konsten kunde man få

köpa och betalades den med tolf

öre. Protokollet öfver några samman-

komster upplästes samt ett bref från

före detta vice Präses, pastor Teising i

Hamburg, hvari denne skildrade sin

resa från Stockholm öfver Göteborg,

Köpenhamn, Lübeck och Hamburg,

jämte några roliga intermezzo, som

händt under färden.

307 Sammanträdet

Söndagen den 9 November 1884

Ur en af hufvudstadens

tidningar upplästes en artikel, som

handlade om den hyllning man,

under sist förflutna dagar, visat en

svensk författare, hvars bok af rege-

ringen belagts med qvarstad, och

diskuterades därom en längre stund.

Föreningens qvartett var iqväll åter

fulltalig representerad och uppväckte

isynnerhet sången ”Vinet fradgar”

åhörarnas bifall.

308 Sammanträdet

Söndagen den 16 November 1884.

Präses fortsatte med sina

reseskildringar och berättade denna

gång om Böhmens hufvudstad

Prag med dess vackra läge, herliga

omgifningar, talrika broar samt

många historiska minnesmärken.

Protokollet upplästes därpå.

Apostoliska Vikarien

infann sig under sammankomstens

förlopp och stannade till dess slut.

Föreningens senior hade igen lemnat

Stockholm för att begifva sig till

Söderhamn, hvarför herr Rolewitz

ånyo utsågs till provisorisk senior.

En hedermedlem hade

ständig otur denna qväll i kejsar-

spelet, änskönt han gjorde alla möj-

liga ansträngningar och förlorade

jämnt sina vad med Präses.

309 Sammanträdet

Söndagen den 23 November 1884.

Ett bref från en förenings-

medlem, herr Axel Stocklassa upp-

lästes, hvari denne skildrade sin

resa genom säxiska Schweitz och

sina äfventyr i Wien, hvarest han

i början äfven misstänktes af polisen

vara en socialdemokrat från Saxen,

men från hvilken ogrundade

misstanke han snart befriade sig

genom sina klara papper, hvarför

äfven polisen gjorde honom sin ur-

säkt. Därefter förevisades ett

vackert prof på ett ämnes förmåga

att utvidga sig. Genom att antända

en helt liten bit af ett hvit pulver,

framtrollades nämligen en tämli-

gen stor orm, som helt naturligt

vred sig fram ur biten. Detta väckte

alla de närvarandes förvåning och

beundran och önskade några genast

att få köpa däraf, hvilket och skedde

genom bortauktionering.

Artisten Brunkal och bok-

bindaren Palz upptogos till pröfning.

Hedersmedlemmen herr Stocklassa

hade infunnit sig.

310 Sammanträdet

Söndagen den 30 November 1884

Flygmaskinen kom denna

qväll på tal och hördes meningar-

ne för och emot dess möjlighet.

En medlem, som länge grubblat

öfver en sådan maskins verklighet,

uppvisade ett slags modell till en

sådan, hvilken han lät flyga

omkring i föreningssalen.

311 Sammanträdet

Söndagen den 7 December 1884.

Präses höll denna qväll

ett föredrag om Wien, dess vackra

omgifningar, dess rörliga lif, befolk-

ningens glada lynne, folkfesterna

i Prathern samt omnämde de nya

byggnader som uppförts vid franzens-

ring, som enligt talarens mening

utgjorde Wiens glanspunkt och med

hvilken väl knappast någon hufvud-

stad kunde mäta sig.

Medlemmen herr Kumpf-

müller, som länge vistats i Söderhamn,

hade återkommit till Stockholm

och infunnit sig i föreningen. Han

medförde ett vackert instrument,

liknande ett dragspel samt handte-

rade det med stor skicklighet.

Ett bref från körsnären

herr Faxen i Neywork upplästes,

och omtalades däri förhållandena

därstädes samt valstriderna före

präsidentvalet mellan de olika par-

tierna och demokraternas slutliga

seger.

Hedersmedlemmen herr A.Roesler

bevistade sammankomsten.

312 Sammanträdet

Söndagen den 14 December 1884.

Präses fortsatte sitt föredrag

om Wien, beskrifvande dess kyrkor,

museer och konstverk, samt resan

därifrån till Linz i hvilken stad

Präses besökte Nordicum d.v.s. en

undervisningsanstalt för katolska

ynglingar från Norden och i

hvilken äfven flera svenska yng-

lingar fått sin uppfostran och ut-

bildning. Därefter beskrefs resan till

Kremsmünster, hvarest Präses helsa-

de på en yngling från härvarande

katolska skola, vidare beskref Präses

den vackra staden Ischl med dess

saltverk och omtalade sättet för

saltets beredning. Till slut skildra-

de Präses den härligt belägna

staden Salzburg med dess under-

bart sköna omgifningar.

Betjenten herr A.Anton-

niazzi upptogs till pröfning.

Apostoliska vikarien hedrade

äfven denna qväll föreningen

med sin närvaro.

313 Sammanträdet

Söndagen den 21 dec. 1884.

Präses beskref denna gång

Bayerns hufvudstad München, dess

sevärdheter, herliga konstsamlingar,

många och vackra kyrkor och

minnesvårdar, hvarvid Präses ej

heller glömde att omala det be-

römda bayerska ölet, stadens stora

bryggerier amt befolkningens

karaktär. Med några ord om

handtverkarföreningen i München,

havest präses hållit ett föredrag

om Sverige, afslutade han sitt föredrag.

Föreningslokalen var äfven

denna qväll ovanligt talrikt besökt,

oaktadt den instundande julhelgen.

Till julens firande, som

komme att ega rum Annandag Jul,

uppmanade Präses föreningsmed-

lemmarne att mangrant infinna

sig, både på morgonen till gemen-

sam nattvardsgång i kyrkan och

på qvällen till julklapparnes

utdelande i föreningslokalen.

Hedersmedlemmen doktor

Müller hade infunnit sig.

314 Sammanträdet

Annandag Jul den 26 Dec. 1884.

Sedan på morgonen den

sedvanliga nattvardsgången egt

rum, samlades man om qvällen i

föreningssalen för att fira Jul. Salen

var rikt eklarerad och julgranen syn-

tes i hela sin glans och gjorde lokalen

ett godt och angenämt intryck på

medlemmarne. Isynnerhet ådrogo

sig de, sedan föregående högtider väl

bekanta tallrikarne, fyllda med nötter,

äplen och pepparkakor uppmärksam-

heten hos dem, hvilka ej förut firat

Jul i föreningen.

Sedan Präses förklarat Julens

och julgåfvornas betydelse, hvilka senare

skulle påminna oss om de gåfvor

Frälsaren skänkt oss, skred man

till julklapparnes utdelning. Dessa

gåfvos åt medlemmarne i den ordning

dessa vore intagna i föreningen och

bekom hvar och en en gåfva. Dess-

utom erhöllo de, som innehade

en befattning i föreningen en

extra julklapp. Af den tillfreds-

ställelse gåfvorna väckte, syntes

det, som om hvarje medlem just

skulle hafva fått den sak, han helst

skulle vilja haft.

Präses tillkänngaf att de

öfverblifna julklapparne skulle ut-

delas Trettondagen, då äfvenledes

en stor korfutställning skulle ega

rum, och som, på grundt af ingångna

underrättelser, lofvade blifva rätt intressant.

315 Sammanträdet

Söndagen den 28 Dec. 1884.

Denna sammankomst,

den sista för det snart tilländagångna

året, ville man afsluta med sång,

hvarför några sångnummer,

passande för tillfället, afsjöngos.

Hedersledamten herr

Stocklassa hade infunnit sig.