Sankt Josefsföreningen - Katholska Handtverkareföreningen
Kolping, Katholischer Gesellen Verein Stockholm
Protokoll 1883
----------------------------------------------------------------------------------------
1883
197 Sammanträdet.
Nyårsdagen den 1 Januari 1883.
Sammankomsten var
ganska talrikt besökt och de an-
kommande helsade hvarandra med
de sedvanliga nyårsuttrycken, lyck-
önskande hvarandra ett godt nytt
år och en god fortsättning. Sedan
framsattes några buteljer Bordeaux-vin
och glasen fyldes, hvarpå ”Präses” tog till
ordet och lyckönskade alla de närvarande
till ett godt nytt år och nedkallade Guds
välsignelse öfver dem och föreningen
samt påpekade huru som det gamla
året varit för föreningen i hög grad
tillfredsställande och uttalade den för-
hoppningen att det nya äfven måtte
visa sig vara det. – På samma gång
upptog ”Präses” till definitiva med-
lemmar förgyllaren herr Nolze,
studeranden herr Axel Stocklassa,
till provisorisk medlem stuckatören herr
Axel Hallberg samt till pröfning f.d.
eleven herr Hanson, hvarpå man drack
ofvannämda herrars skål. Därpå af-
sjöngs några lofsånger såsom ” Cantate
Domine”, ”Laudate Pueri” samt bönen
Himlars konung.
Mot slutet af sammankomsten, då
man granskade konto för månadsaf-
gifterna skyndade sig alla de af de när-
varande, hvilka ännu ej erlagt dessa
att betala sina resterande månadsaf-
gifter för att därigenom slippa några
obehagliga hågkomster från det nu
förflutna året.
Af hedersmedlemmarne hade herrar
Popp och Reinertz infunnit sig.
198 Sammanträdet.
Trettondagen den 6 Januari
Äfven denna sammankomst
var talrikt besökt. De öfverblifna äplena,
nötterna och pepparkakorna utdelades
och hvar och en af de närvarande
fick var sin beskärda del. Äfven de
julklappar, som blivit öfver bortlottades.
Under lottdragningen hände det sig
att en medlem som ville
se på en annans julklapp, på skämt
tillegnade sig denna, hvarvid han kom
att förstöra densamma. Detta var ej
som man lätt kan förstå, i garens
smak, hvarför denna yrkade på att
brottslingen skulle bestraffas och be-
tala böter. Efter långa underhand-
lingar och sedan man hotat att
ställa honom inför en jury och sedan
”Präses” förklarat att, om han ej erlade
bötena, han ej skulle få taga del
i lottdragningen betalade slutligen
den skyldige sin pligt, hvilken från
början bestämd till 2 kr, genom
”Präses” bemedling hade blifvit sänkt
till 25 öre.
Efter lottdragningen slut föranstaltade
en medlem en auktion för ett välgöran-
de ändamål, det som auktionen in-
bringade skulle nämligen användas
till hjälp åt en i föreningen till
pröfning upptagen arbetare som nyligen
hitkommen ännu ej lyckats få arbete.
Auktionen blef liflig, dess goda
syfte inverkade tydligen på de bjud-
ande; buden följde raskt på hvar-
andra och gingo till en dittills
ökänd höjd. Så betingade ett äple
1 Kr 50 öre, en cigarr 50 öre, en nöt 25
à 30 öre och så vidare. Vid auktionens
slut hade äfven ordnaren den till-
fredssällelsen att i föreningens namn
öfverlämna till den ifrågavarande
arbetaren en summa af 7 Kr. 50 öre,
som säkerligen var honom ganska
kärkommen. Med anledning af
detta yttrade ”Präses” att en sådan
välgerning helt visst ej skulle blfva
obelönad samt medföra Guds väl-
signelse öfver föreningen.
199 Sammanträdet.
Söndagen den 7 Januari 1883.
Denna qväll hade ej många
infunnit sig, hvarför sammankomsten
förflöt tämligen tyst. Speldosan upp-
drogs och lät höra för första gången
under detta år sina vackra melodier.
Innan julgranen, som denna afton
skulle plundras, blef beröfvad sina
härligheter, påtändes den för att
ännu en gång glädja de närvarande
med sin glans. Denna afton fick
den en ytterligare upplysning af
bengaliska tändstickor med röd och
grön färg, hvilka tändes af några med-
lemmar. Skenet från dessa tog sig
särdeles vackert ut, på ena sidan om
julgranen lyste den gröna färgen,
på den andra den starkt skimrande
röda färgen och i midten julgranen
själf med sina påtända ljus.
De närvarande uttryckte äfven sin
förtjusning öfver den ovanlig ekläring-
en, hvarefter julgranen beröfvades sina
bästa dyrbarheter, hvilka gömdes för
att åter uppträda vid nästa julhögtid.
Hedersledamoten herr Reinartz
hade äfven denna gång infunnit sig.
200 Sammanträdet.
Söndagen den 14 Januari
Innan föreningens qvartett denna
afton som vanligt skulle afsjunga
några sånger, beklagade sig flera af
sångarne öfver heshet, hvarför de
hoppades att om någon disonnans
under sången skulle uppstå, åhör-
arne skulle ursäkta dem. Det
märktes äfven under sången att
allt ej stod rätt till, men den fortfor
likväl utan några större missöden.
En fordom elev i härvarande
Inrättning för gossar, Frank, som idkar studier
i Danmark, bevistade sammankomsten.
”Präses” tillkännagaf att man upp-
dragit åt en snickare att åt föreningen
förfärdiga en kateder samt beskref för
de närvarande huru den skulle
komma att se ut. Man öfverlade
sedan om hvilken färg katedern
helst borde hafva för att passa till
lokalens öfriga möblemang.
201 Sammanträdet.
Söndagen den 21 Januari
Innan ”Präses” fortsatte sina
föredrag om ”fader Kolping” redogjorde
han för kassans tillstånd. Denna
var vid 1882 års början 1504 Kr och
65 öre. Under 1882 års förlopp utgjorde
de influtna medlen 1287 kr. 31 öre
och utgifterna 443 kr. 85öre, hvilket
således visade en nettobehållning af
843 kr. 46 öre. Kassan utgjorde således
vid 1883 års början 2348 kr. 11öre.
tillika omnämde ”Präses” att han
lyftat räntan för ett halft år af de
på riksbanken insatta medlen. Denna
belöpte sig till 35 kr. 47öre.
Härefter återtog ”Präses” sina före-
drag och behandlade denna gång ut-
vecklingen af föreningen i Bayerns
hufvudstad München. Denna förening
hade alt från början legat ”Kolping”
mycket om hjärtat, hvarför ”Präses” äfven
ansåg den böra omnämnas i skildring-
en af ”Kolpings” lif och verksamhet.
särskilt framhöll talaren huru som
det endast genom försynens synnerliga
nåd blef en möjlighet att det vackra
och storartade föreningshuset i München
på en kort tid kunnat uppföras och
iståndsättas. Alla stånd och klasser
hade kommit med bidrag till byggningens
uppförande och särskildt omnämdes
att en rik dam testamenterat sin
förmögenhet på 64000 gulden åt
föreningen, hvilket naturligtvis högst
väsentligt bidragit till husets snara
uppbyggande. – Vid invigningsfesten
infann sig Kolping i München
och ur det tal, som han då höll,
uppläste ”Präses” det vigtigaste samt
omnämde vidare att konungen af
Bayern mycket gynnade föreningen
och skänkte åt densamma 10000
gulden samt att han en gång besökt
föreningshuset och tagit det i när-
mare skärskådan.
En föreningsmedlem hade
med sig i sällskap en handt-
verkare, konditor de la Haye, hvilken
upptogs till pröfning för inträde i
föreningen.
202 Sammankomsten.
Söndagen den 28 Januari.
Protokollet öfver några samman-
komster föredrogs, hvarefter ”Präses”
uppläste ett bref från Jean
Rémy, hvari denne bland annat
beklagade is öfver sitt missöde att,
efter flera försök likväl ej kunnat
träffa monseigneur Tonti, en af före-
ningens välgörare, för att aflägga
hos honom sin nyårsvisit, hvartill
herr Jean Rémy, såsom föreningens
representant i Paris, ansett sig vara
förpligtigad. Därefter påminde ”Präses”
dem af föreningens medlemmar, som
tecknat sina namn, men ännu ej
erlagt missionsbidragen, att ställa
sig denna hans vänliga påminnelse
till efterrättelse.
Katedern var nu färdig och målad,
samt prydde ganska bra sin plats mellan¨
de båda fönstren och öfverenstämde
såväl till färg som till storlek med lokalens
öfriga möblemang och utseende.
203 Sammanträdet
Söndagen den 4 Februari 1883
”Präses” höll denna afton sitt
föredrag från den nya katedern, hvar-
igenom densamma nu invigdes till
sitt ändamål. Äfven en ny ring-
klocka, som stod på katedern be-
gagnades denna qväll för första
gången och hvarmed ”Präses” gaf
tecken, då han började sitt föredrag.
Det heliga messoffret var
valt till ämne, hvartill ”Präses” sade
sig hafva anledning, såväl genom
denna dags firande af nordens första
apostel, den helige Ansgarius som
utaf fastetidens annalkande. ”Präses”
skildrade offrets betydelse i allmän-
het, dess historia såväl bland det
gamla testamentets rättfärdiga som
hos de hedniska folkan. Vidare
framhöll talaren att i gamla testa-
mentet funnits så väl blodiga
som oblodiga offer, och att de blodiga
offren voro en förebild af Kristi
korsoffer, men de oblodiga af det
heliga messofret, som är en fortsätt-
ning och förnyelse af korsoffret.
Efter talets slut lofvade ”Präses” att
under fastesöndagarna i sina före-
drag vidare behandla det heliga
messoffret. Ringklockan ljöd nu för
att förkunna att föredraget var slut.
Strax därpå tog ”Präses” åter till
ordet, denna gång för att utnämna
tvänne herrar, nämligen lektorn vid
Kgl. Krigshögskolan Doktor J. Möller
och fabrikören herr F. Stocklassat
till föreningens hedersmedlemmar.
sedan cognac, vin och s.k. munkar
framtagits och all hade fattat sina
fylda glas, föreslog ”Präses” de nya
hedersmedlemmarnas skål, hvarvid ”Präses”
bland annat uttalade den önskan att
de måtte hafva arbetarnes väl på hjärtat,
och efter förmåga bidraga till före-
ningens bästa. Sedan glasen tömts
och ånyo blifvit påfyllda, önskade
herr K. Müller att besvara ”Präses” skål
i sitt och den andre hedersmedlemmens
namn, samt begärde därför en stunds
uppmärksamhet. I sitt tal lyck-
önskade han sig öfver att som he-
dersmedlem hafva blifvit upptagen
i katolska handtverkarföreningen
och sade att det skulle vara en glädje
för honom att någongång infinna sig
här bland arbetarne och lära sig
det förtroende till Gud, som alla här
syntes hafva. Vidare önskade han att
föreningen måtte utveckla sig som
ett kraftigt träd, hvilket skjuter djupa
rötter ned i jorden för att sedermera
med väldiga grenar sträfva uppåt.
Därefter dracks skålen i botten.
Körsnären herr Rolevitz, som af en
medlem införts i föreningen hade
på samma gång blifvit upptagen till
pröfning.
Lokalen var uppfyld af ett så stort
antal medlemmar, som kanske aldrig förut
varit händelsen. Aftonens högtidlighet
förökades ännu mera genom tvenne
dyrbara och konstrikt arbetade baner,
föreställande det ena den heliga
jungfru Maria, det andra den he-
lige Josef med Jesu barnet. På baksi-
dan voro deras namnskiffer insydda.
Dessa tvänne baner, hade nu af kyrko-
herden blifvit skänkta till föreningen.
En kopia av Thorvaldsens Kristus
som äfvenledes blifvit skänkt för-
eningen, var uppsatt på en pied-
estal ofvanför katedern.
204 Sammanträdet.
Söndagen den 14 Februari.
”Präses” höll sitt andra före-
drag om det heliga messoffret, i
hvilket han behandlade uppkomsten,
ändamålet med och betydelsen af
messkläderna. Af hedersmedlemmar-
ne hade herrarne Rössler infunnit
sig och deltogo de båda i sången.
25 Sammanträdet.
Söndagen den 18 Februari.
I sitt tredje föredrag om det
heliga messoffret, behandlade ”Präses”
ämnet om messklädernas färger
och deras betydelse, vidare altaret och
dess tillbehör, samt messans delar ifrån
början till och med Gloria.
Flera nyinbundna böcker
lemnades denna qväll i bibliote-
kariens vård. Tre stycken prydliga
spottlådor hade föreningen blifvit
tillegnade af kakelugnsmakaren
herr Dolatkowsky. En ringklocka
(”Timbré”) hade äfvenledes blifvit anskaffad.
En ny sång, ”Gud som styrer folkens
öden”, sjöngs för första gången i
föreningen, hvarunder åhörarne
syntes mycket roade af basstämman
hvilken ljöd lik ljudet af en trumma
i en krigsmarsch.
206 Sammanträdet
Söndagen den 25 Februari 1883.
Föredraget, som denna afton börja-
de något senare än vanligt afhandla-
de Messan från Gloria till Evangeliet
Således Kollekten, Epistlen och Graduale.
Föredraget var denna gång kortare än
de föregående, alldenstund ”Präses” sade
sig vara något trött.
Då sången, ”Gud, som styrer
folkens öden”, vid den förra samman-
komsten väckt allmänt bifall, an-
höll man äfven nu att ånyo få
höra den. Den uppväckte äfven-
ledes denna gång samma munterhet
och tillfredsställelse som förra gången
207 Sammnaträdet
Söndagen den 4 Mars. 1883.
Föredraget behandlade denna
Gång Messan från Evangeliet till
Orate Fratres, eller Evangelium, Credo,
offringen och handtvagningen. Rökelsen
omnämdes äfven och förklarades när-
mare.
Den medlem, som under
sommaren fört protokollet hade före-
gående Söndag lofvat att påpföljande
Måndag lemna protokollen öfver de
sista sammankomsterna, somhållits
i den gamla lokalen och då ”Präses”
tviflade därpå, förband han sig att med
25 öre betala för hvarje dag utöfver den
bestämda tiden. Nu hade han först
denna afton lemnat de ifrågavarande
protokollen, hvarför han således borde
plikta en summa stor 1 Kr 50 öre.
”Präses” yrkade därför att den försum-
lige skulle erlägga bötena, men då
denne beskärmade sig här lfver, ned-
satte man böterna till hälften.
Fortfarande dröjde han likväl att
vilja betala, hvarför man skred till
rättegång. Den anklagade sökte nu en
försvarare för sin sak, men då alla in-
sågo att saken var sjuk, fann han ingen
benägen att föra hans talan, hvarför
han slutligen måste finna sig i att
betala den sist omnämda summan.
6
1883
11/3 – 5/8
208 Sammanträdet
Söndagen den 11. Mars. 1883.
Präses fortsatte föredragen om
det heliga messofret och började vid
”Orate Fratres”, dit han förra gången hunnit,
samt fortsatte till förvandlingen. Före-
draget innehöll ”Orate Fratres”, ”Stilla
bönen”, Prefationen med Sanctus samt
slutligen början af Canon.
Då detta var slutadt tillkänna-
gaf ”Präses” att styrelsen vid sin sista
sammankomst diskuteradt frågan
om man ej under ett föredrag, hvilket
behandlade ett religiöst ämne borde
upphöra att röka, och då detta af
styrelsen ansetts vara önskvärdt och
passande, anmodade därför ”Präses”
vänligen medlemmarne att iakttaga
denna föreskrift.
Då nästkommande Söndag vore
virgildagen för den helige Josephs högtid,
i dess bästa betydelse och i denna
förhoppning höjde ”Präses” sitt glas
för dem.
Såväl före som efter föredraget hade
en ny Josephsång blifvit sjungen.
andre ordnaren herr Jaqvin, införde
under sammankomsten en nyligen
till Sverige anländ fransman,
hvilken han presenterade för medlemmarne.
Undertiden förevisade en medlem
något, som han gömdt bakom en dörr,
för de öfriga medlemmarne, hvilka fingo
erlägga en viss avgift därför. För at få
dem att bese saken, skröt förevisaren med
att det var något hitills osedt och ovan-
ligt. Nästan alla läto öfver locka sig
och fingo efter afgifven betalning, kasta
en blick bakom den hemlighetsfulla
dörren. Sedan ingen mera ville se,
framtogs saken och befanns vara en på
papper väl utförd teckning af den
lede själf, hvilken sedan bortauktione-
rades - teckningen välförståendes ej
originalet - hvarpå man ytterliggare
hade månget skämt och upptåg med
densamme.
Hedersledamoten herr Reinartz hade
infunnit sig.
210 Sammanträdet
Söndagen den 25 Mars.
Påskdagen
I föredraget om det heliga mess-
offret behandlade ”Präses” messans
tredje del från Pater Noster t.o.m.
Communionen, hvarvid han fästade
uppmärksamheten på bönen om freds-
kyssen.
Tvenne påskbröd och några pås-
ägg utbjöds och betingades ovanligt
högt, sannolikt därför att de inropa-
des och ånyo utbjöds flera gånger å rad.
Några påsksånger med halleluja
Uppstämdes och åhördes af de tal-
Rikt församlade medlemmarne med
Stort intresse.
Bland hedersmedlemmarne hade
Fabrikören herr Stocklassa infunnit sig.
211 Sammanträdet
Annandag Påsk den 26 Mars.
Fastän ”Präses” fruktadt, det icke
vara möda värdt att Annandag Påsk
hålla sammankomst af det skäl att
äfven följande dag var en högtids-
dag ( Maria Bebådelsedag), hade det
oaktadt många medlemmar in-
funnit sig och roade sig under aftonens
lopp af bästa förmåga.
”Präses” frågade huruvida någon
af de medlemmar, som idkade
körsnärsyrket var hågad att till-
skära och iordningsätta den länge
sedan köpta waxduken för förenings-
bordet. Två af dem sade sig vara
beredvilliga därtill och togo genast
mått samt lofvade att göra den i
ordning till nästkommande söndag.
En och annan medlem gjorde skämt-
ande en anmärkning öfver att ofvan-
nämde körsnärer på en helgdag
afpassat och tagit mått på vaxduken
efter bordets storlek, samt synts håga-
de att anställa en rättegång däröfver.
212 Sammanträdet
Maria Bebådelsedag den 27 Mars
Att man i dag, som var den
tredje på hvarandra följande högtids-
dager, icke kunde vänta sig att finna
många medlemmar i föreningslokalen
var helt naturligt. Den föregående
aftonen påtänkta rättegången mot
körsnärerna var ej bortglömd och
upptogs därför änuo. Men då ”Präses”
anmärkte, att då de endast afmätt
men ej verkställt arbetet, han nog
skulle kunna försvara dem mot
anklagelsen af helgdagens skändnande
och då ”Präses” därtill hotade åklagar-
ren med rättegångskostnaderna, bi-
lades saken i godo.
Speldosan uppdrogs och lät höra
sina vackra toner, hvarefter aftonen
tillbragtes under sång.
213 Sammanträdet
Söndagen de 1 April
För första gången lät en klocka, som
blifvit anbragd öfver dörren till
föreningslokalen, denna qväll höra
sitt klinande ljud för hvarje gång
en medlem inträdde.
Efter en stunds samtal föll talet
på Irlands laglösa tillstånd,
hvarvid ”Präses” förklarade de orsaker,
som framkallat ett så bedröfligt till-
stånd, att nöden nästan tvungit
irländarna att bryta mot lag och ordning.
Därefter tillkännagaf ”Präses”
Att val af ny senior nästa söndag
Skulle ega rum.
214 Sammanträdet
Söndagen den 8 April.
”Präses”,afslöt sina föredrag om
det heliga messofret med att göra
ett tillägg till den förra gången af-
slutade afhandlingen om commun-
nionen, hvari skildrades huru våra
förfäder begått Herrans heliga natt-
vard; som följer efter communionen.
Talaren slöt med en uppmaning
till medlemmarne att addrig utan
något vigtigt skäl försumma den
heliga messans åhörande hvarje sön-
och helgdag, hvilket ju vore en af
människans förnämsta pligter.
Efter slutadt föredrag skred man
till val af ny senior, då den hitills-
varande genom ingånget giftermål var
förhindrad att sköta en seniors åliggan-
de. Man verkställde valet enligt stad-
garnas föreskrifter, hvarvid tillgick så, att
alla närvarande medlemmar på en lapp
nedskref dens namn han önskade
blifva vald. Sedan detta var gjordt,
samlades lapparn och två medlemmar
uppläste de namn, som stodo därpå.
Däraf syntes att tre Herrar voro valda,
högsta röstetalet hade herr Hirsch,
därnäst her F. Jacqvin och sist herr
K. Monkovsky, Enligt stadgarne till-
kom det nu ”Präses” att bland dessa
tre Herrar utse senioren. ”Präses” förbehöll
sig därför, sedan valet var bekannt, att
nästkommande söndag tillkännagifva
den valdes namn.
Redan länge var uppmärk-
samheten fästad vid ett stort paket, som
stod nära katedern. Efter slutad val-
förrättning fick man sin nyfikenhet
tillfredsställd, i det att ”Präses” omtala-
de att paketet innehöll en gåfva från
hedersledamöten jerr A. Roesler.
Paketet öppnades nu och befanns inne-
hålla ett nytt vackert s.k. kejsar-
spel, hvilket genast afprofvades och
hvarmed man sysselsatte sig intill
sammankomstens slut. ”Präses” utsåg
tvänne medlemmar , hvilka skulle
framföra föreningnes tacksamhet till
den frikostlige gifvaren.
Till slut uppmanade ”Präses”
de närvarande att infinna sig nästa
söndag, Josefsdagen, iklädda förenings-
bandet i hufvudkyrkan på norr, för
att öfvervara den heliga messanbåde
kl. 9 och 11. till den helige Josephs ära.
På qvällen skulle på föreningslokalen
Serveras supé för alla medlemmar.
215 Sammanträdet
Söndagen den 15. April.
På morgonen, Josefsdagen
hade nästan alla af föreningens
medlemmar infunnit sig i hufvud
kyrkan på norr, i hvilken man, vid
9 messans början, intågade företrädda
af föreningens fana. Föreningens
qvartett afsjöng några sånger bland
andra en ny Josephsång, enkom
komponerad af Vürtembergska
kammarmusikens herr Schutticky,
för katolska handarbetarföreninen.
Efter messans slut tågade man i
procession ut ur kyrkan. Kl 11. intåga-
de man ånyo för att öfvervara hög-
messan, under hvilken ”Präses” predika-
de om arbetarfrågan. Sedan hög-
messan var slutad utbars fanan,
hvilken sedan fördes till förenings-
lokalen, för att där på qvällen pryda
salen.
Vid sju tiden på aftonen infunno
sig både hedersmedlemmar och
medlemmarne till stort antal. Äfven
apostoliska vicarius hade mottagit
inbjudningen. Man samlades till
en början i sidorummet, där man
roade sig med kejsarspelet tills supén
var serverad. Strax efter halv åtta
var denna färdig och man inträdde
i den rikt belysta och med blommor
samt vackra växter prydda salen.
Sedan ”Präses” åt hvar och en anvis-
sat honom hans plats, satte man
sig kring tvänne större och ett
mindre bord, hvilket förenade de två
större. Sedan glasen voro ifyllda före-
slog ”Präses” första skålen för aposto-
liska vikarien, hvarvid han fram-
höll dennes nit för ungdomens
uppfostran och lifliga intresse för
föreningen. Den därpå följande
skålen utbragte ”vice Präses” för he-
dersmedlemmarne, bland hvilka
märktes doktor Müller, fotograferna
E. och A. Roesler, fabrikör F. Stocklassa
Körsnären J. Popp samt herr J.
Reinert. I talet yttrade ”vice Präses”
bland annat att hedersmedlemmarne
måtte hålle till godo med den
lilla undfägnad som bjods dem.
Vidare framhöll talaren medlem-
marnes sträfvan att kunna uppnå
samma mål, som hedersmedlemmarne
dade, samt att dessa i sin mån borde
bidraga till föreningens bästa. Skålen
därnäst utbragtes af apostoliska
vicarien för föreningen och dess ”Präses”.
Särskildt framhöll han huru arbetar-
na förr i tiden förenat sig för att
ernå samma mål, som det den i
detta århundrade bildade handt-
verkarföreningen hade. Äfven beto-
nade han dylika föreningars nytta
så väl i religiöst som borgerligt afse-
ende. Därefter föreslog ”Präses” en
skål för herr E. Volder, som i och
med denna afton lemnade sin be-
fattning som föreningens senior, och
tackade ”Präses” honom för alt det
han gjort för föreningens bästa
under nära fyra år han inne-
haft sin befattning. Därefter ut-
nämde ”Präses” till senior herr J.
Hirsch, hvilken han uppmanade
visa sig värdig det förtroende, som
skänkts honom. Å hedersmedlem-
marnes vägnar bevarade doktor
Müller den för dem utbragta skålen
i det han sade att det vore dem en
glädje, att tillhöra en sådan för-
ening, i hvilken alla lifvades af
samma religiösa åsigt och vackra
ändmål. Vid supén slut riktade
”Präses” några hjärtliga ord till
medlemmarne. Han framhöll
därvid huru som i de senast förflut-
na dagarna många välgörare visat
föreningens sitt intresse för den-
samma genom alla slags gåfvor, så
väl i penningar som användbara
skänker och särskildt uppläste ”Präses”
ett bref, som han fått samma dag
från föreningen i Mainz, hvilkens
Herbergsvater erbjöd föreningen att
såsom en gåfva välja mellan ett af
två påskägg, tio tyska mark, sex
buteljer rhenskt vin eller några
exemplar af fader ”Kolpings” lefverne.
Allt detta borde väcka föreningens
förtroende samt uppmuntra dem
att hedra föreningen genom en oklan-
derlig vandel. Därefter lästes tack-
sägelsebönen och borden blefvo af-
dukade.
Några sånger utfördes af en talrik
kör i den gladaste sinnesstämning.
medan kejsarspelet, ute i sidorum-
met var i full gång, till stor förmån
för föreningens kassa, var en af he-
dersmedlemmarne verksam på annat
sätt, i det han bortauktionerade ett
halft dussin apelsiner, hvilka till-
sammans inbragte kassan den o-
troliga summan af nära 50 ( femtio)
Kr. Några sånger sjöngos ännu en
gång, hvarefter man vid half
elfva tiden åtskiljdes, glada och
nöjda med sin dag.
216 sammanträdet
Söndagen den 22. April.
Under sammankomsten för-
lopp, utgjorde Josephsdagens fest
ett intressant ämne för medlem-
marnas konversation. ”Präses” fram-
lade lyckönskningsbrefvet till
biskop monsigneur Mermilord,
på det att medlemmarne måtte
påteckna sina namn.
Intresset för kejsarspelet var
ännu lika stort, som alt ifrån dess
mottagande och anlitades oupphör-
ligt samt bragte många ören till
kassan.
217 Sammanträdet.
Söndagen den 29 April.
”Präses” återupptog denna afton
sina föredrag om ”fader Kolping”,
och skildrade särskilt föreningens
i Wien utveckling samt ”Kolpings”
många besök därstädes och hans
resor till andra föreningar i Öster-
rike-Ungarn och Saschen, samt
omnämde ”Präses” huru som ”Kolpings”
intime vän, nuvarande armébiskopen
doktor ”Gruscha” varit Kolpings högra
hand i de österrikiska föreningarnas
stiftande och befrämjande.
”Präses” uppmanade därpå de med-
lemmar, som ännu icke påtecknat
sina namn i brefvet till monsigneur
Mermillord att göra det.
218 Sammanträdet
Kristi Himmelsfärdsdag den 3 Maj.
Af medlemmarne hade endast
styrelsen infunnit sig och tillkänna-
gaf ”Präses” att styrelsens ordinarie
sammankomst för Maj skulle ega
rum instundande Måndag den
7de . För öfrigt sysselsatte kejsarspelet
medlemmarne från början till
slut.
219 Sammanträdet
Söndagen den 6 Maj.
”Präses” fortsatte sina föredrag
om ”fader Kolping” och redogjorde
om Kolpings plan angående en kon-
gregations- och präses-skola i Köln,
hvilken plan likväl ej kom till ut-
förande. Föreningens i Köln blom-
strande tillstånd, Kolpings tal
på katolikernas möten i Köln och
Freiburg, samt hans möten med
föreningspräsides därstädes och
slutligen den för föreningen glädje-
rika tilldragelsen af österrikiske
kejsarens besök i Wiens hufvudföre-
ning utgjorde tillsammans det öfriga
af ”Präses” föredrag.
Af hedersmedlemmarne hade doktor
Müller infunnit sig och qvarstannade
till sammankomstens slut.
220 Sammanträdet.
Pingstdagen den 13 Maj.
I sitt föredrag om ”fader Kol-
ping” skildrade ”Präses” ”Kolpings”
resor till Frankfurt am Main,
hvarest Lasalle kort förut sökt göra
propagande för sina socialistiska
läror, till Stuttgart, München
och andra städer i Bayern samt
till Schweitz, hvarest han lifligt beun-
drade landets storslagna natur och
studerade de sociala förhållandena.
”Präses” anförde ”Kolpings” tanke om
schweitzerfriheten on anstälde några
betraktelser däröfver. År 1864
lade Kolping den 20 Juni under
stora högtidligheter grundstenen
till annexet till föreningshuset
i Köln. ”Präses” uppläste den ur-
kund, som vid detta tillfälle
lades under grundstenen. Huset
blef färdigt påföljande höst och
invigdes då till sitt ändamål.
”Präses” upplyste medelemmar-
ne om att den gemensamma natt-
vardsgången skulle ega rum på
sakramentsdagen i stället för Josephs-
dagen, såsom under de förra åren
varit brukligt. Angående processionen
kunde ”Präses” icke leman några
närmare underrättelser.
Till definitiva medlemmar
upptogs tunnbindaren herr Schrödl
och bryggeriarbetaren herr Javorsky.
Man drack deras skål sedan ”Präses”
uppmanat de nye medlemmarne
att alltmer och mer tillegna sig
den anda ”Kolping” städse sökt
bibringa handtverkarföreningens
medlemmar.
Den första utflykten för
sommaren trodde ”Präses” sannolikt
skulle komma att ega rum den
första söndagen i Juni.
221 Sammanträdet
Annandag Pingst den 14 Maj.
Kejsarspelet tog hela aftonen
i anspråk och inbragte föreningens
kassa många ören. Detta inträffade
i synnerhet då två stycken sins
emellan slogo vad om högsta
pointantalet, hvarvid den tapp-
ande fick erlägga vissa ören
till kassan.
222 Sammanträdet
Söndagen den 20. Maj
”Präses” höll ett kort föredrag
om Kolpings vistelse i Ostende
där han på högsommaren under
några veckor hemtade nya krafter
efter att hafva under vintern an-
strängt sig i föreningens tjänst.
”Präses” uppläste Kolpings skildring
öfver både det stora intryck åsynen
af hafvet gjorde på honom samt
hans iakttagelser och klander öfver
badgästerna, af hvilka de flesta, som
han sade, mera vore ditkomna för
nöjet än för nyttans skull.
Senioren hade medfört till
föreningen en mekanikus herr Götz-
man, hvilken han förestälde för
”Präses” och medlemmarne och som
upptogs till pröfning. Den ny-
komne deltog i sången, där han
sjöng förste tenor, och af hans sång
kunde man förstå att han esatt en
vacker tenor, hvilken skulle komma
att blifva en god tillökning i förening-
ens qvartett.
Angående nattvardsgången nästfölj-
ande söndag öfverenskoms nu närmare
och det bestämdes att föreningens
qvartett skulle afsjunga några sånger
under nio messan, då medlemmar-
ne med sin fana skulle i procession in-
tåga i kyrkan. Till högmessan af-
stod man likväl att deltaga i pro-
cessionen, då denna ej skulle komma
att utsträckas utom kyrkan och det
således skulle blifva brist på ut-
rymme för föreningen.
223 Sammankomsten
Söndagen den 27 Maj
På morgonen annammade
flera medlemmar Herrens natt-
vard. Föreningens qvartett afsjöng under
orgelackompanjemang några sångnumm-
er, hvaribland ”O salutaris Hostia”
och, Himlars Konung”.
På qvällen samlades man åter
i föreningens lokal där ”Präses” höll ett
föredrag om ”Kolpings” Romresa. ”Präses”
berättade först om den föregående påf-
vens stora intresse och den verksamhet
han egnat arbetareståndet och isynnerhet
för den af Kolping grundade föreningen
och hurusom påfven dessutom till de
stora föreningarna i Wien och München
sändt uppmuntrande skrifvelser och
inhemtat närmare upplysningar om
föreningens organisation och dess ädla
syftemål. Kolping som för länge-
sedan önskat personligen delgifva
planen och ändamålet med sitt
verk, fick först tillfälle att genom
ärkebiskopen av Köln, skriftligen
göra detta, hvarpå han genom samme
ärkebiskops bemedling, fick sig öfver-
lemnad en skrifvelse af påfven, hvari
denne uttryckte sin glädje och belåten-
het med Kolpings verk och gaf ho-
nom samt alla föreningsmedlemmar
den apostoliska välsignelsen.
Till sist år 1862 fick Kolping
sin önskan uppfylld att komma till
Rom. Han lyckades erhålla två
privataudienser med kristenhetens
fader, den första den 28 Maj och den
andra omedelbart föra afresan. ”Präses”
uppläste med Kolpings egna ord
förloppet därunder och det intryck
påfvens personlighet gjorde på honom.
vid afskedsaudiensen öfverlemnade
påfven till Kolping en dyrbar mess-
hake, som ännu finnes förvarad i
hospiciet i Köln i ett för denna eget
afsedt skåp.
Hemkommen till Köln öfver-
raskade föreningen honom med
öfveremnandet af en vackert utar-
betad minnestafla, samt med en
ny, med den helige Josephs bild prydd
messhake, hvilken påkläddes ho-
nom af seniorn i sakristian till
Minoriterkyrkan.
Då ”Präses” därefter till defi-
nit medlem upptog körsnären
herr Rolowiez underrattade han de
närvarande, att en af föreningens
medlemmar, herr Fritz Stocklassa
aflagt sin maturitetsexamen, och
då denne denna qväll var närvaran-
de förslog ”Präses” att man äfven
skulle dricka hans skål, jämte den nya
medlemmens. Sedan glasen blifvit
fyllda framhöll ”Präses” att den
vördnad och kärlek, som Kolping
alltid visat kyrkans öfverhufvud
äfven borde finnas hos hvar och en
af hans föreningsmedlemmar,
hvilka med rätta kunde kallas
Kolpings söner, och därför äfven hos
Den nye medlemmen, hvilken borde
visa detta genom lydnad för kyrkans
föreskrifter. Därpå vände sig ”Präses”
till föremålet för den andra skålen,
och i det han lyckönskade honom i
föreningens namn, bad an honom
att äfven framdeles sköta föreningens
protokoller samt önskade honom
helsa och krafter.
Den tillämnade utflykten uppsköts
till den andra söndagen i Juni.
224 sammankomsten
Söndagen den 3 Juni.
Det öfverlades närmare om
den, nästkommande söndag till-
ämnade utflykten, som bestämdes
komma att ske till Lidingöbro. Senioren
skulle medelst telefon på förhand
försäkra sig om kägelbanan åt för-
eningens begagnande på eftermidda-
gen. Till följd af den vackra
väderleken var lokalen mindre
besökt än vanligt.
225 Sammanträdet
Söndagen den 10 juni.
Den första utflykten för året
egde denna söndag rum. Väderleken
var likväl tyvärr mindre gynnsam. På
förmiddagen regnade det nästan
hela tiden, men omkring vid 2 tiden
upphörde regnet. Himmelen bibehöll
likväl sitt mörka och gråa utseende
hvilket sedermera visade sig hafva
afskräckt mången från att deltaga
i utfärden. K ½ 4 anlände ”Präses”
och ”Vice Präses” samt hedersledamoten
herr Reinertz till mötesplatsen Lidingöbro.
Ingen hade då ännu infunnit sig,
men efter en kort stund kommo
några och till sist hade ungefär ett
dussin anländt. Man begaf sig nu
till kägelbanan och knappast dit-
kommen började det åter att regna.
regnet hade likväl den fördelen
med sig, att stället var tämligen
litet besökt, så att man därigenom var
mera ogenerad. Kl 8 upphörde
man med kägelspelet och det beställdes
smörgåsbord samt varm mat. Mål-
tiden serverades i enskildt rum.
”Präses” utbragte en skål för ”Vice Präses”,
hvilken nästa söndag skulle afresa
till utlandet, hvarest han skulle qvar-
blifva minst tvänne månader, om ej
för beständigt. ”Präses” önskade honom
i föreningens namn en lycklig resa
och uttalade den förhoppningen att
snart få återse honom i föreningen.
Kl. 10 återvände man med
ångbåten till staden. Himlen hade
nu uppklarnat och luften var ren
efter regnet, så att hemresan var den
angenämaste. Alla voro belåtna
med sin dag.
226 Sammanträdet
Söndagen den 17 Juni.
”Präses” tillkännagaf att en
välgörarinna skänkt föreningen 100
kr. samt underrättade tillika att en
medlem, bryggeriarbetaren herr Javorski,
till följd af iråkad sjukdom, afrest
till utlandet. Några medlemmar
anlände litet senare, alldenstund de
hade följt ”Vice Präses” till bangården
och där tagit afsked af honom samt
lyckönskadt honom lycklig resa.
227 Sammanträdet.
Midsommardagen de 24 Juni.
1) ”Präses” upplyste, att den andra
utflykten för året skulle företagas
den 8 Juli, sannolikt till Fjäder-
holmarne.
3) På grund af dagens högtid,
hvilken så allmänt firas och hög-
tidlighålles i hela Sverige och ej
minst i Stockholm, var antalet af
de medlemmar, som ej lockats ut
i det gröna, ovanligt litet. De när-
varande roade sig emellertid med
kägelspel, schack, damm o.s.v.
2) Vidare tillkännagaf ”Präses” att
han denna morgon till broderföreningen
i Stollberg, hvilken denna dag skulle
inviga sitt nya föreningshus, afsändt
ett telegram lydande sålunda:
”Gesellenverein Stockholm sendet
dem Brudervereine zu Stollberg herz-
lichen Gruss und Glückwunsch.
Gott segne das neue Haus und sein
Bevohner. ”
228 Sammanträdet.
Söndagen den 1 Juli.
Nästa utflykt för sommaren
bestämdes denna qväll skulle
till Fjäderholmarne nästkomman-
de söndag, hvarför ”Präses” anmodade
senioren att därför vidtaga åtgärder
så att föreningen skulle få en af
kägelbanorna. Man hoppades att vä-
derleken skulle denna gång vara dem
gynsammare än förra gången. Senioren
lofvade att, fastän litet opasslig, likväl
ombesörja sitt uppdrag.
Efter all sannolikhet skulle
denna utflykt komma att blifva
mera besökt än den förra, enligt
hvad de underrättelser man hört tycktes
gifva vid handen.
229 Sammanträdet.
Söndagen den 8 Juli.
Äfven denna gång syntes det
som om deltagarne i utflykten skulle
blifva tämligen få, alldenstund det
regnade på morgonen och en del af
förmiddagen. Vid fyra tiden, då
man samlades vid Räntmästartrappan,
kom åter en skur, hvilken likväl vid
framkomsten till Fjäderholmarne
upphörde och efter en knapp timmes
förlopp syntes solen, upplysande och
spridande sin glans öfver saltsjöns
klara vågor och de vackra omkring-
liggande med villor klädda stränder-
na. Medlemmarne betraktade det
vackra skådespelet från kägelbanan
och uttryckte lifligt sin förtjusning
öfver detsamma. Vid ½ 5 tiden an-
lände ”Präses”med några medlemmar
och bland dessa hedersledamoten herr
Reinartz, och emottogos de af de först
anländna. Under kägelspelets lopp
utlofvade ”Präses” en belöning af
en bundt cigarrer åt den bäste kä-
gelspelaren. Denne visade sig vid
spelets slut vara slagteriarbetaren
herr Knopf, hvilken deltagit i utflykt-
en med medlemmarne. Då likväl
ofvannämda herr Knopf ej var rökare
blefvo cigarrerna utdelade bland
herrar rökare.
En medlem, hvilken tyckta att den
mörka cognac, som serverades ej var
god nog, beställde en toddy med
ljusare cognac. Detta kom honom
likväl att stå dyrt, enär han vid be-
talningen upplystes om att den ljusa
cognacen var vida dyrare än den mörka.
Sedermera hade samma medlem ett
annat missöde, ty då man därpå sjöng
några sånger, lockades till stället en
fredlig ko, hvilken syntes vilja lyssna
till sången. Medlemmen i fråga, före-
tog sig nu att försöka mjölka kossan,
hvilket likväl snart tog en snöplig
ända, då djuret innan kort började
undfägna honom med en annan vätska,
som det gaf ifrån sig, hvarför han, under
de andra medlemmarnes lifliga mun-
terhet, skyndsamt tog till reträtten.
Kl. 8 intog man sexa i tältet.
Under måltiden anlände färgerifabrikö-
ren herr Degen. Vid sexans slut fyldes
glasen med punsch, som bestäldts af
”Präses”. Innan man drack tog ”Präses”
till ordet och påminde att det denna
dag var fyra år sedan föreningen stifta-
des och sade att om man kastade en
blick på det förflutna angående för-
eningens utveckling kunde man af
dess resultat icke vara annat än nöjd
och sade sig hafva all anledning att
hoppas att föreningen äfven framde-
les skulle komma att både i yttre och
inre afseende förkofra sig och uppma-
nade därför de närvarande medlem-
marne, hvilka han trodde sig kunna
betrkta som föreningens kärna, vara
honom därtill behjälplig och skulle
man i denna förhoppning dricka
skål därför.
Under hemfärden visade det sig, hvilket
gladt intryck medlemmarne erhållit
af sin lilla utflykt, ty man kände
sig allmänt böjd för att gifva luft åt
sin glada känsla genom afsjungande
af sång på sång. Flera sånger utfördes
och vunno passagerarnes och t.o.m. kaptens
stora bifall och belönades med
lifligt applåderande.
Kl 11 var man i staden, hvarest man
åtskiljdes och hvar en begaf sig hem
till sig.
230 Sammanträdet
Söndagen den 15 Juli
Denna afton var lokalen bättre
besökt än tillförne under sommaren.
”Präses uppläste ett bref från körsnären
herr Faxen, hvilken från Brooklyn i
Förenta Staterna sände föreningen sin
helsning och närmare redogjorde för
sin resa öfver Atlanten.
Det bestämdes att den tredje
utflykten skulle ega rum första sönda-
gen i Augusti.
Hedersledamoten herr Reinartz
bevistade sammankomsten. En kakel-
ugnsmakare från Saxen, herr Richter, var
äfven vid sammankomsten och bad att,
ehuru ej katolik, likväl få bevista desamma.
231 Sammanträdet.
Söndagen den 29 Juli.
Sammankomsten var talrikar be-
sökt än de närmast föregående. Med
anledning häraf upptog ”Präses” åter
sina föredrag om ”fader Kolping”.
Denna gång skildrades ”Kolpings” sjuk-
dom och huru som denna hotade
att förhindra honom från att fullända
sin kalender, hvilken han sedan flera
år plägade utgifva. Han tillfrisknade
likväl och hann fullborda densamma.
Detta vardt ”Kolpings” sista arbete, enär
han strax därpå åter insjuknade. ”Präses”
uppläste några stycken ur denna, då
det kunde vara af intresse att höra
något detta Kolpings sista verk.
Senioren hade varit på Nackanäs
och ombestäldt hyrandet af kägelbanan,
och hade fört med sig några växter, hvilka
han företog sig att examinera för några
medlemmar, som lyssande till hans
föredrag i botanik.
Perukmakaren herr R. Rudzock
från Malmö upptogs till pröfning.
Protokollet upplästes till fjor-
året slut.
233 Sammanträdet.
Söndagen den 5 Augusti.
Utflykten till Nackanäs.
Det vackra väder, som denna dag
gynnade föreningens utflykt, hade lockat
ett större antal medlemmar att deltaga i
densamma. Då ”Präses” ½ 5 anlände till
stället började man strax med kägel-
spelet i den af lite hvar af Stockholms
innevånare bekanta banan vid Nackanäs.
Antalet af de spelande var tolf. ”Präses”
utlovade åt den bäste spelaren en belö-
ning af en hel butelj vin. Detta eggade
upp de spelande och intresset steg ju
närmare man nalkades slutet. Slutligen
då ordningen kom till den, som hitills
visat sig vara den bäste, slog denna bataljon,
hvilket afgjorde spelet till hans förmån.
På detta lyckliga kast och i betraktande
af spelarns, herr Reinartz, höga ålder, han
var nämligen den äldste af sällskapet,
följde ett allmänt jubel och då därtill
det utlofvade priset framtogs och befanns
vara, en visserligen hel butelj och fyld med
vin, men ovaligt liten till sin volym, så att
dess innehåll knapt räckte till et glas, steg
jublet ända därhän att man höll på att
i triumf kissa den raske kägelspelaren.
Detta afböjde denne likväl genom att
skyndsamt draga sig undan och först åter-
komma sedan jublet lagt sig.
Under kägelspelet roades medlemmarne
dessutom af några sångnummer, som
utfördes af en därstädes tillfälligtvis va-
rande sångförening. Några medlemmar
roade sig äfven med att pröfva sin skjut-
skicklighet i en därvarande skjutbanan,
men huruledes denna utföll blef ej be-
kant för de öfrige.
Efter slutadt kägelspel intogs en
gemensam sexa, som dukades för 18
personer. Under måltiden föreslog
”Präses” en skål för de föreningsmed-
lemmar, hvilka begifvit sig utrikes,
nämligen för herr Jean Rémy i Paris,
från hvilken ett bref delvis upplästes,
och för herr Faxen i Neywork.
Klockan ½ 10 fördes man af
ångbåten åter till staden. Under
färden utförde den ofvannämda sång-
föreningen några vackra sånger. Då
man ankom till staden, såg man
saltsjöns stränder och Mosebacke
praktfullt illuminerade, med an-
ledning af Stora Segelsällskapets
väntade hemfärd. Några medlem-
mar ämnade därör begifva sig
upp till Mosebacke och där åse segel-
sällskapets hemkomst och fyrverkeri-
et, men uppgåfvo detta på inårdan
af ”Präses”.
7
1883
12 Aug. - 1 Jan 1884.
234 Sammanträdet.
Söndagen den 12 Augusti.
Man rådgjorde om denn
qväll hvarthän man skulle begifva
sig vid en nästa utflykt. Några
föreslogo Stallmästargården, hvarför
”Präses” uppdrog åt ordnarne att när-
mare undersöka huruvida stället
var lämpligt för en utflykt.
235 Sammanträdet.
Söndagen den 19 Augusti.
”Vice Präses” hade efter en två
månaders frånvaro återkommit från
sin resa, och infann sig denna qväll
åter i fröeningen, hvadan de far-
hågor man hyst vid hans resa, att
han ej skulle återkomma, blefvo
skingrade.
Ordnarne, som något sent
återkommo från Stallmästargården
uttalade som sin åsigt att sället
ej vore lämpligt för en utflykt.
Denna bestämdes därför ånyo kom-
ma att ske till Fjäderholmarne,
Söndagen den 2 September.
236 Sammanträdet
Söndagen den 26 Augusti
Protokollet för Januari månad
upplästes. Auktionstiden syntes nu
åter komma att börja alldenstund
några äplen försåldes af föreningens
välkände auktionist. Apostoliska
Vikarien infann sig närmare slutet
af sammankomsten och deltog i
kejsarspelet.
237 Sammträdet
Söndagen den 2 September
Utflykt till Fjäderholmarne.
Till denna väl belägna o, som
visat sig vara en både lämplig och
angenäm utflyktsort för föreningen,
ankom man omkring kl ½ 5. Sedan
man stigit i land, begaf man sig
till kägelbanorna, hvilka likväl
båda befunnos upptagna af främ-
mande personer; ingen af ordnarne
syntes heller till, ”Präses” samt de
med honom ankomna funno sig
därör vara de förstkomna. Emeller-
tid blef den ena banan, som varit
upptagen af några i sina brokiga kostym-
er klädda medlemmar af roddklubben,
snart ledig, hvarför man begaf sig deit
och började med kägelspelet. Äfven
denna gång utlofvade ”Präses” en
låda Bremer-cigarrer åt den bäste
spelaren. Vid ½ 7 tiden anlände
med ångbåten flere medlemmar,
bland dem en af ordnarne, samt he-
dersmedlemmen herr Pisani.
Då man ännu ej vid den för
sexan utsatta tiden hunnit komma
till önskadt resultat och lyktorna
i banan måst tändas, begåfvo sig
några, för att påskynda spelet, mer
under förevändning att hjälpa den,
som reste käglorna, bort till honom
och började att med snören och
benen, oförmärkt af de öfriga kullslå
de käglor klotet ej träffade, hvarför
snart äfven de sämste spelarne slogo
bataljen. Detta märktes slutligen och
spelet slutades i full oreda och förvirring.
emellertid hade hedersmedlemmen
fabrikör herr F.Stocklassa visat sig
vara den styfvaste spelaren, hvarför
han tillerkändes priset. En låda
cigarrer i miniatyr framtogs och öfver-
lemnades åt pristagaren, hvarefter
man omedelbart därpå begaf sig till
en berså, där sexan var serverad.
Den intogs under gladt samqväm
och till allas belåtenhet. Sedan
räkningen uppgjorts och kyparen
samt uppasserskan fått sina dricks-
penningar, begaf man sig till ång-
båtsbryggan. En af medlemmarne
hade där det missödet att komma
med en fot i vattnet och
kunde hafva skadat sig rätt illa,
men undkom med en våt fot
och blotta förskräckelsen.
238 Sammanträdet.
Söndagen den 9 September
Denna sammankomst hedra-
des med pastor Lichtles af Odensee
närvaro, hvilken under aftonen
yttrade sig särdeles fördelaktigt öfver
lokalens inredning och möblering.
pastor Lichtle deltog äfven en stund
i kejsarspelet. ”Präses” beklagade att
föreningens qvartett ej kunde låta
höra av sig, alldenstund en af sångarne
ej var tillstädes.
239 Sammanträdet.
Söndagen den 16 September
”Präses” anmodade seniorn att
för de närvarande medlemmarne
uppläsa ett till föreningen an-
kommet bref från en af dess med-
lemmar, som vistades i Tyskland,
nämligen från herr Axel Stocklassa,
I brefvet skildrade brefskrifvaren
sina besök i Katolska handtverkare-
föreningens lokaler i Hamburg och
Hannover, i hvilken sistnämda
stad han befann sig vid brefvets
afsändande.
240 Sammanträdet
Söndagen den 23 September
”Präses” återupptog denna afton
sina, sedan en tid afbrutna föredrag
om fader ”Kolping”. I föredrget
behandlades Kolpings plötsliga in-
sjuknande i hjärt- och bröstlidande,
hvilket så när hindrat honom från
att inviga annexet till föreningshuset
i Cöln. Det förunnades honom likväl
att personligen öfvervara den nya fanans
invigning i Minoriterkyrkan och
sedermera på aftonen den nya lokal-
ens högtidliga invigning. Högtids-
talet höls af honom själf, hvilket
blef på en gång det första och
sista tal, han där höll, samt öfver-
hufvud det sista tal han någonsin
skulle komma att hålla, ty redan
andra natten därpå, återkom hans
onda med större styrka än förut,
”Präses” uppläste ett referat ur Kolpings
högtidstal, uti hvilket Kolping fram-
håller de faktorer, som han ansåg
hafva bidragit till den nya lokalens
uppkomst, såsom Guds välsignelse,
den helige Josephs faderliga beskydd,
medlemmarnes trogna medverkan
samt isynnerhet mödrarnas beständi-
ga böner för sina söner.
Därefter upplästes protokollen
för Februari månad, hvarefter ”Präses”
tillkännagaf, att en af de närva-
rande i morgon, Gerhardsdagen,
firade sin namsdag, och för den
skull skänkt föreningen några
buteljer pounsch och rödvin, hvilka
nu skulle öppnas och drickas.
Präses anmodade därör serniorn att
slå upp dem och fylle glasen. Då
detta var gjordt, föredrog Präses gifva-
rens skål, hvilken var ej någon annan
än Vice Präses. I sitt tal sade
Präses, att han för att ej synas
partisk kunde hålla något egent-
ligt loftal öfver sin ämbetsbroder,
men att säkerligen alla skulle
instämma i den glädje man kände
öfver att vice Präses återkommit från
Tyskland, hvarförutan medlem-
marne ej skulle haft nöjet tömma
vice Präses skål. Sedan skålen var
drucken föreslog Präses att till vice
Präses ära sjunga den nyinlärda sång-
en ” Integer vitae”.
Bland hedersmedlemmarne var
herr doktor Müller tillstädes och
qvarblef intill sammankomstens slut.
Kejsarspelet var denna afton ovan-
ligt mycket anlitad. Vad efter vad
ingingos och inbragte kassan mycket
penningar, nära 3 Kronor.
”Präses” föreslog därpå en skål för
den helige fadren och för Sverige,
för påfven nämligen, som upp-
muntrat den katolska kristenheten
att under denna månad genom
rosenkransbönen läsande tillskynda
sig de andliga förmåner och nåde
skatter, som han såsom kyrkans
öfverhufvud öpnat för oss; för Sverige
som uppfostrat sådana ädla qvinnor
som t.ex. den heliga Birgitta,
hvilkens minne föreningen i dag firade.
Därefter upplästes ett bref från
Herr Faxén. Mot slutet af samman-
komsten tillkännagaf seniorn, att
han skulle resa till Upsala och där
vistas för någon tid, hvarför han nu
så länge bjöd föreningen sitt farväl.
243 Sammanträdet
Söndagen den 14 Oktober 1883
”Präses” beskref denna afton
Kolpings högtidliga begrafning och
ingick i närmare detaljer däraf, upp-
räknande de corporationer och förening-
ar, som följde liket till minoriter-
kyrkan och begrafningsplatsen, samt
beskref kistans utseende. Då begraf-
ningen anländt till minoriterkyr-
kan, hvilken knapt kunde rymma
den mängd människor, som följde
liktåget, hölls själamessan af dom-
prosten därstädes och liktalet af
de. Vosen, hvilken skildrade den
hädangångnes lif i de mest gripande
ordalag. Därefter gick begrafningen
ut till kyrkogården, där liket högtid-
ligen nedsänktes i grafven, hvarefter
alla trängde sig fram för att uppfänga
en sista blick af kistan och kasta
den sedvanliga skofveln jord på
densamma.
Sedan tillkännagafs att näst-
kommande söndag var årsdagen af
föreningslokalens invigning, hvarföre
denna komme att högtidligen firas.
Bröderna Krahé infördes i
föreningen af her F. Stocklassa.
”Präses” öfverlämnade 5 Kr,, som
en välgörande person skänkt föreningen.
244 Sammanträdet.
Söndagen den 21 Oktober 1883.
Denna afton firae föreningen
årsdagen af den nya lokalens invig-
ning och i anledning däraf var
denna illuminerad och besökt af
talrikare medlemmar än vanligt.
Sedan Jospfsången sjungits höll
”Präses” sitt siste föredrag om fader
Kolping, hvari Präses uppläste
Kolpings sista vilja. I detta gaf den
aflidne hela sin förmögenhet åt förening-
en och önskade att blifva begrafven
i Minoriterkyrkan; hvilket seder-
mera äfven verkstäldes, efter det att
regeringen därtill lemnat sitt bifall.
”Präses” tog sedan en återblick af Kolpings
hela lif och karakter, och uppmanade
medlemmarne att de si sin mån och
stälning måtte eftersträfva att likna
Kolping. Sedan ”Präses” därefter
tillkännagifvit att en välgörande
person skänkt äplen och päron satt att
herr Getzmann denna qväll skulle
upptagas som provisorisk medlem,
firade man årsdagen af lokalens in-
vigning. Några buteljer vin uppdrogos
och glasen fylldes, hvarefter ”Präses”
i sin skål för föreningen betonade
huru af de enskildes uppförande,
lefverne och duglighet föreningens
blomstring och tillvaro berodde i
samma mån som ett samhälles
förfall eller framåtskridande är be-
tingadt af dess individers försämring
eller förbättring. Den nye medlem,
som nu upptogs i föreningen, måtte
därför visa sig vara en sådan, som an-
stode föreningen. I denna förhoppning
föreslog ”Präses” att man skulle dricka
hans och föreningens skål.
Den nye medlemmen besvarade
efteråt skålen och lofvade att hvad på
honom berodde uppfylla en medlems
pligter och åligganden.
Några sånger sjunges därefter och
rådde det altigenom en glad sinnesstämning.
Hedersmedlemmarne herrar
A.och E. Roesler och herr I. Popp
hade infunnit sig.
245 Sammanträdet.
Söndagen den 28 Oktober 1883
”Präses” tillkännagaf, att han
af kyrkoherden i Augustinerkyrkan
i Paris, Faillandier, fått emottaga
100 frcs. Såsom gåfva åt föreningen
samt af en välgörande person, madame
de Koudriaffsky, 15 Kronor.
Medlemmen herr I. Mais till-
kännagaf sin tillämnade resa till
Tyskland. Ett äple, som han mottagit
af Präses sade han sig skola bevara och
gifva det åt Präses i den förening till
hvilken han först skulle komma.
246 Sammanträdet.
Söndagen den 4 November.
”Präses” öfverbragte en helsning
från herr Becker, som denna dag
firade årsdagen af sitt bröllop.
Några exemplar af en broschyr om
Luther framlades och utbjöds.
Då en medlem frågad om
ett och annat angående Luther och
reformatorerna, lemnade Präses
upplysningar därom och framhöll
att den bild af Luther man gaf
i dessa dagar icke var den historiske
Luther, sådan han visat sig i sitt
lefverne och sina skrifter utan en helt
och hållet skef framställning af honom.
Några aplen och päron, som
blifvit öfver från föregående gång, utdelades.
247 Sammanträdet
Söndagen den 11 November 1883
”Präses” höll med anledning af
Lutherfesten som den 10 Nov firades på
grund af den 400årigea årsdagen af
Luthers födelse ett föredrag om Luther,
och uppläste ur en svensk broschyr
några stycken, som, enligt historiska
källor, framhöll honom i en helt annan
dager än den de protestantiske fest-
talarne i Sverige och utlandet hållit
öfver honom. Tvänne bref från
herr Remy i Paris upplästes och hvari
denne tillkänngaf sitt besök hos kyrko-
herden Taillandier för att i föreningens
namn tacka honom för gåfvan af 100 frcs.
Därefter upptogs herr Duke till
provisorisk medlem. Protokollet för
Josepfsdagen upplästes till sluts.
Af hedersledamöterna voro fabri-
kören herr Stocklassa och körsnären herr
Popp närvarande.
248 Sammanträdet
Söndagen den 18 November 1883
Föreningen öfverraskades denna
qväll genom pastor von Stolbergs besök,
hvilken, ehuru han ofta besökt samman-
komsterna i föreningens gamla lokal,
nu först besökte den na lokalen.
Före detta senioren herr E Volder till-
kännagaf sitt beslut att resa till Ame-
rika och skänkte såsom minne några
böcker till föreningens bibliotek.
249 Sammanträdet
Söndagen den 25 November 1883.
Föreningen had fått emottaga
några ovanligt vackra äplen, hvilka
bortauktionerades åt de mestbjudande.
Under qvällen kom en medlem att fråg
huru många kyrkor, som funnos i Rom,
af hvilken anledning Präses berättade om
Roms kyrkor, i synnerhet om den berömda
Peterskyrkan med Petersplatsen samt om
den storartade procession, som hålles vid
Christi Lekamens Högtid, då påfven själf
bär det heliga sakramentet under den breda
och storartade pelargång, som omsluter
platsen framför kyrkan.
Präses tillkännagaf att han äfven denna
jul skulle komma att bygga en krubba
och förmodade att en och annan medlem
måtte komma att vara honom behjälplig
därvid, hvilket äfven lofvades af några.
250 Sammanträdet
Söndagen den 2 December 1883.
Präses uppläste ett referat ur
en tidning angående några föreläsningar,
som i dessa dagar hållits af en luthersk
professor med ämne ”huruvida bibeln
vore Guds ord”. I referatet anmärktes
huru som föreläsaren bevisat detta
genom att stödja sig på ens egen erfa-
renhet och den katolska kyrkans aukto-
ritet. Tidningen anmärkte detta såsom
oegentligt att stödja sig på den katolska
kyrkans auktoritet, då man i 1600 århundra-
det skiljt sig från henne och sade att det
vore, sett från den katolska kyrkans syn-
punkt, som hr den historiska continuite-
ten för sig, berättigadt att stödja sig på
kyrkans auktoritet, men ingalunda vore detta
berättigadt för den lutherska. ”Präses” yttrade
med anledning af detta några ord om den
katolska kyrkans auktoritet och sade, att det
var hufvudsakligen genom denna, man nu
kunde veta, att bibeln verkligen vore Guds
ord. Vid bortgåendet sneglade en medlem
på de vackra äplen, som voro upplagda på
talarestolen och luktade på dem, tydligen vi-
sande att han vore glad att hafva ett sådant.
Då Präses märkte detta, utdelade han åt
hvar och en ett af de vackra och begärliga äplena.
251 Sammanträdet
Söndagen den 9 Dec 1883.
Vid denna sammankomst, till
hvilken herdersmedlemmarne doktor
Müller och fabrikören herr Stocklassa
infunnit sig, upplästes ett bref från
föreningsmedlemmen herr A. Stock-
lassa, som för närvarande vistades i
Berlin. Brefvet, i hvilket skrifvaren
berättade om sin resa och sina besök i
föreningarne vittnade om attt hans in-
tresse för föreningen var oförminskadt,
hvilket äfven Präses under läsningen fram-
höll såsom ett osvikligt och glädjande tecken
att medlemmen vidblef de grundsatser
föreningen hyllade. Protokollet
öfver några sammankomster upplästes,
hvarefter Präses tillkännagaf att föreningen
skulle komma att fira Julen, Annandag
Jul, genom en gemensam nattvardsgång
om morgonen och julklapparnes utdelning
på qvällen. Nägra äplen bortlottades,
hvarvid köplusten var synnerligen stor.
Vid kassans justering, upplyste Präses
att han sålt den af kyrkoherden i Paris
skänkta 100 frcs sedeln för 71 Kr.60öre.
252 ammanträdet
Söndagen den 16 Dec 1883.
Föreningen var denna qväll be-
röfvat nöjet att roa sig med kejsarspelet,
alldenstund snurran till detta var hemtaget af heders-
medlemmen fabrikör Stocklassa för att
repareras, hvadan man måste vända sig
till dominospel, som ej spelats på lång tid,
men denna qväll åter kom till heders och
hvarmed medlemmarne voro sysselsatta
intill sammankomstens slut.
Då det gamla året nu nalkades sitt
slut, kände sig några medlemmar manade
att betala sina resterande månadsafgifter
253 Sammanträdet
Söndagen den 23 Dec. 1883.
Vice Präses, som var återkommen från sin
resa till Gefle, hade nu infunnit sig i föreningen.
Präses anlände i sällskap med en gammal
medlem, modellören herr Vetter, som, allden-
stund han bodde på Gustafsberg, endast sällan
kunde infinna sig i föreningen. Äfven med-
hade Präses ett brefkort från herr Volder,
som unerrättde föreningen om sin fram-
komst till Amerika. Då snurran till
kejsarspelet ännu icke var återskickad, sändes
en medlem till den, som åtagit sig att
laga honom, för att efterhöra om den ej
vore färdig, men fick till besked att till
följande dagen tvänne snurror skulle för-
färdigas och sändas till föreningen. Med
detta fingo medlemmarne trösta sig denna
qväll. Af hedersmelemmarne hade
herr Reinartz infunnit sig.
254 Sammanträdet
Juldagen den 25 Dec. 1884.
Den nya snurran var kommen och
befanns vara mycket bra. Fabrikören herr
Stocklassa hade själf infunnit sig för att
pröfva dess användbarhet. Densamme drog
äfven det bästa slaget under qvällen i det
han i tre slag uppnådde 230 points. Med
anledning häraf bestämdes att sådana säll-
synta slag skulle protokollföras. Endast några
medlemmar hade, af lätt begripliga skäl, infunnit sig.
255 Sammanträdet
Annandag Jul den 26 Dec. 1883.
Såsom föregående år var Annandag Jul ut-
sedd till Julens firande af föreningen. På
morgonen annmmade man därför Herrans
heliga nattvard hvari icke så få medlemmar
deltogo. Föreningens qvartett kunde därunder
tyvärr ej uppträda, då flera bland sångarne saknades.
På qvällen samlades man i sidorummet af
föreningens lokal, där man qvarblef tills förber-
delserna i salen var färdiga. Då dörren till
denna öpnades stod,som vanligt julgranen
itänd sin glans och på bordet funnos talrikar
fulla med äplen, nötter, pepparkakor m.m.
Mången medlem kastade äfven längtansfulla
blickar på julklapparne, som, väl inlindade,
lågo uppstaplade i ett af salens hörn. I det
Präses med några ord förklarade julens
kristliga betydelse framhållande huru juldagen
vore en verklig glädjekälla för mänskligheten, som
blott genom Frälsarens födelse åter kunde glädjas
och hoppas, inbjöd han medlemmarne att taga
hvar och en sin del af det goda, som fanns på bordet.
Därefter skred man till julklapparnes utdelenade,
hvilket försigick efter den ordning medlemmarne
voro inskrifna i matrikeln. Präses utdelade gåfvorna,
af hvilka hvarje närvrande erhöll en; därefter
tillkännagaf Präses att hedersmedlemmen herr
E. Roesler tillsändt honom 20 kr. samt fyra kort,
hvilka berättigade innehafvaren att i hans atelier
få utfördt tolf styck. Porträtt. Dess fördelning
bland medlemmarne bestämdes af Präses så, att
ett kort skulle tillfalla föreningens protokollförare
herr Fritz Stocklassa och de öfriga åt dem, som flitig-
ast besökt föreningen, såväl bland de gifta som
ogifta medlemmarne. Blan de förra befanns herr
Rolewicz vara den första, bland de senare herr I. Hirsch.
Det fjärde kortet skulle sedermera bortlottas.
Bland de närvarande denna qväll voro
äfven tvänne söner af en hedersledamot, stude-
randen C. och I. Krahé, hvilka äfven fingo
sig en julklapp tilldelad.
En en angenämt tillbragd afton
skildes medlemmarne åt, efter den vanliga tiden.
256 Sammanträdet
Söndagen den 30 December m1883.
Hedersledamoten herr F. Stocklassa
hade infunnit sig och hade med sig ett
helt nystan segelgarn, af hvilkt afskars
en mängs snören, så att hvarje spelare
till kejsarspelet skulle få sitt eget snöre,
för detta skulle de emellertid betala ett öre
hvardera, hvilket tillföll föreningskassan.
Man spelade hela qvällen med kejsarspelet.
Hedersledamoten herr Reinartz
var äfven tillstädes.