Sankt Josefsföreningen - Katholska Handtverkareföreningen
Kolping, Katholischer Gesellen Verein Stockholm
Protokoll 1881
----------------------------------------------------------------------------------------
År
1 8 8 1
Katholska Handtverkare
Föreningens Protokoll
84 Sammanträdet
Söndagen den 2 Januari 1881.
Sedan medlemmarne önskat
Präses och hvarandra ett gott nytt
år inöfvades en ny julsång ”Adeste
Fidelis” och sedan julgranen blifvit
antänd omringades densamma under
utförande af nyssnämda sång.
Äfven denna gång hade en
medlem medfört några skämt-
samma julklappar som nu skulle
utdelas. Märkes må: En lök som
likväl snart förtärdes, en enkel
fingerborg och ett litet käggelspel
förfärdigadt af morötter.
Herrar Pastor Hausser och
Hupe gjorde föreningen ett kort
besök dervid önskande medlemmarne
”Godt nytt år”.
Äfven Apostholiske Vikarien
infann sig vid kl 9 i samma
ändamål, men qvarstannade en längre
tid för att deltaga i sången.
Man skildes ej förr än kl.
något öfver ½ 11.
Kassans justering skulle försiggå
Trettondagen.
85 Sammanträdet
Trettonde Dagen
torsdagen den 6 januari 1881.
Det första som tog föreningens
uppmärksamhet i anspråk var
kassans kontrollering och afslutandet
af kassaboken, hvilken utvisade ett
saldo stort kronor 310,89 i kassans
Debet. Fråndrages härifrån de vid
årets början från år 1879 salderade
Kronor 33,95, återstår en tillökning
under år 1880, stor Kronor 276,94.
I sanning respektabelt.
Sedan kassa således blifvit
reglerad samt ordnaren och kassaboks-
föraren från alt ansar frikallats
såg man medlemmarne rikta sin
uppmärksamhet på Präses rum
hvars dörr ofta öppnades. Man viste
nämligen att julklappar äfven
denna dag skulle utlottas.
Präses intågade slutligen med
medlemmarne. Julgranen strålade
då redan i en ännu större glans
än vid julen tack vare en medlems
försök att förvåna föreningen med
sitt stora uppfinningsnille, idet
han konstruerade ljushållare väl
värda att patenteras.
S.k. ”munkar” spredo en vällukt
i rummet; de lågo jämte äpplen,
nötter och mandlar på tallrikarna.
Innan man skred till julklapparnas
utlottning anmärkte Präses följande:
Trettondagen , juldagens gåfvor skola
påminna oss om de gåfvor som
Frälsaren i sin födelse skänkt
menniskorna, hvad som ock antyddes
af den med ljus och allehanda
småsaker prydda grönskande
julgranen: ljusen skulle nemligen
påminna os om den sanna upplysning
frälsaren bragt till världen. De små
prydnaderna om de många gåfvor
frälsaren tilldelat menniskorna
och julgranens gröna färg om det
kristliga hoppet.
Trettondagens gåfvor skola vara
en åminnelse af de gåfvor menniskorna
likt de 3 vice männen skola fram-
bära till Frälsaren.
Man skred nu till julklapparnas
bortlottning. Sedan enhvar fått sitt
paket återstod ännu 4 julklappa
hvilka likaledes bortlottades.
Medlemmarnas uppmärksamhet
hade länge riktats mot 2ne förseglade
kuvert som buro inskriften ”Till den
flitigaste medlem i ”Handtverkare
föreningen” och ”Till den redbaraste
medlem i handtverkarföreningen”.
Präses tillkännagaf nu att
Hedersmedlemmen Herr Rob Roesler
till honom öfverlemnat dessa presenter
till utdelning enligt Präses godtfinnande.
”Den flitigaste medlem i handtverkare-
föreningen” sade Präses sig sjelf
vilja bestämma och öfverlemnade
densamme under allmänt bifall
till Ordnaren Herr Ernst Volder.
då Präses derimot gaf medlemmarna
att sjelfva genom votering bestämma
den ”redbaraste”.
Så gjordes ock. Då flesta röster
stadnade på Hedersmedlemmen Herr
C Pisani, som tackade föreningen
för den honom bevisade uppmärk-
samheten.
Kuverterna innehöllo ett kort
som berättigade dess innehafvare
att gratis låta förfädiga å 1 dussin
porträtt hos den ädle gifvaren
Herr Rob Roesler.
Till sist plundrades julgranen
och sedan man druckit en skål
för föreningens välgång upplöstes
sammanträdet.
86 Sammanträdet
Söndagen den 9 Januari 1881.
Präses inledde samman-
trädet med att anmärka hurusom
då nu julhelgen var förbi föredragen
åter borde upptagas.
Det ämne Präses nu ämnade
afhandla vore ”Orsakerna til Irlands
bedröfliga tillstånd” framställde af
en opartisk Fransk vetenskapsman.
De förnämsta orsakerna dertill vore
nemligen att söka i Irlands geografiska
läge, jordmånens beskaffenhet och
Englands orättvisa behandling af
systerlandet.
I föregående dagens tidning
stod att en af föreningens
medlemmar konstsvarfvaren Herr
J Brandt blifvit af HM Konungne
upptagen till Svensk Medborgare.
Allmän glädje! Den nye svenske
medborgaren hissades 3 gånger och
Präses öfverlämnade åt honom de
äpplen och nötter som från Julen
qvarblifvet.
87 Samanträdet
Söndagen den 16 Januari 1881.
Präses gjorde medlemmarne
uppmärksamma på Påfven Leo XIII
rundskrifelse till den Katholska
verldens biskopar och trogna.
Påfven uppmananr deri till befräm-
jandet af de katholske missionsverksamheterna
genom bön och materiella understöd.
Präses väckte förslag om att äfven
föreningen måtte i viss mån
bidraga till ett så ädelt mål genom
att månatligen erlägga en liten
frivillig afgift af några öre.
Förslaget väckte allmänt bifall.
En mängd tidningar som Präses
några år samlat ämnade an låta
försälja till kassans förmån.
Hedersmedlemmen Herr Vetter som
i affärer en kortare tid vistads
i Tyskland hade nu åter för 1e
gången infunnit sig i föreningen
och hälsades vid sitt inträde
välkommen.
88 Sammanträdet
Söndagen den 29 Januari 1881.
Präses tillkännagaf att
krubban reden nu inbragt
50 kronor som föreståndarinnan
för Josephinahemmet öfverlemnat
Präses för föreningens kassa.
Då krubbans förevisande ännu
pågår funnes utsigt att föröka
beloppet.
Ett af en medlem förfärdigadt
damspel erbjöds föreningen till
inköp hvilket Präses likväl afstyrkte,
emedan föreningen ju redan egde
flera spel hvilka likväl sällan
begagnades.
Men om några medlemmar
önskade ett sådant spel måtte
de genom en särskild insamling
inköpa detsamma så att föreningens
kassa dervid ej behöfde anlitas.
Sagdt o gjordt! Kronor 2,25
tecknades genast. Det öfriga
hoppades man skulle snart
inflyta af de nu frånvarande
medlemmarne.
89 Sammanträdet
Söndagen den 30 Januari 1881.
Protokollet öfver det förflutna
årets ännu återstående sammanträden
upplästes. Härefter tillkännagaf präses
att Herr Pastor Moro ånyo skänkt
föreningen 10 Kronor.
Det beslöts att de medlemmar
som väl iförts till pröfning men
ännu ej upptagits, ej skola få
cigarrer eller öl på ”kredit”.
Spelen anlitades ovanligt flitigt
och bidrogo följaktligen att öka
kassan.
90 Sammanträdet
Söndagen den 6 Februari 1881
Präses fortsatte föredraget om
”Huru en handtverkare bör uppföra
sig vid umgänge med högre
ställda personer” och anförde präses
särskildt de regler man bör iakttaga
ved besök.
Härefter upptogs hattmakaren
Herr Pillig till provisorisk
medlem och förpliktigade sig till
stadgarnes iakttagande.
En flaska Rhenskt vin
framsattes och mna drack den
nye medlemmens skål hvarvid
Präses förmanade honom till
stadgarnas iakttagande och
sammanträdenas flitiga besökande.
3ne hedersmedlemmar voro
nu tillstädes.
91 Sammanträdet
Söndagen den 13 Februari 1881.
Protokollet från årets början
upplästes, hvarefter protokollföraren
anmärkte att föreningen nu redan
haft 90 Sammanträden och att
således endast 10 återstode till det
hundrade. Detta senare beslöt man
på särskildt sätt fira hvarföre nu
beräknades å hvilken dag detsamma
skulle inträffa. Då vi nu får hafva
söndagen Septuagesima således 70 dagar
före påsk = 10 Söndagar måste det
hundrade sammanträdet följakt-
ligen inträffa å Påskdagen.
Man fann likväl inom denna
tid en helgdag Maria Bebådelsedag
som faller å en fredag.
För att nu å Påskdagen kunna
fira det hundrade sammanträdet
beslöts inställa sammankomsten å
Marie Bebådelsedag.
Präses tillkännagaf att en välgö-
rande person lofva å nästkommande
Söndag servera Toddy, s.k. Pfannküchen.
Alla lofvade infinna sig.
92 Sammanträdet
Söndagen den 20 Februari 1881.
Präses höll å anledning af
Den 3årige åminnelsedagen af påfens
tronbestigning ett föredrag om
historiens vittnesbörd om påfvens
inflytelserika ställning i den kristna
kyrkan, hvad de allmänna kyrko-
mötena, de kristna konungarna, irlärarna
& t.om. påfvens fiender anfört derom.
Toddar & Pfannküchen som en
välgörare skänkt föreningen, serverades.
En medlem insjuknade, men
återställdes snart då han af 2ne
medlemmar utfördes i friska luften.
Till sist uppstod en ordvexling
emmal tvänne Rhenländare om
betydelsen af orden mått / på tyska
Maas / och quart i Rhenprovinserne
huruvida näml. mått vore detsamma
som qvart. Den af motståndarne som
påstod det sistnämda höll genast
ett vad å 100.000 Kronor hvilken
summa han likväl snart reducerade
till 10 öre.
Präses lät enhvar uppteckna sina
påståenden, underteckna detsamma
för att vid ett blifvande samman-
träde framkomma med bevis.
93 Sammanträdet
Söndagen den 27 Februari 1881.
I anledning af en förfrågan
huru det förhöll sig med longitud
och latitud, graderna, förklarade
Präses med tillhjelp af en jordglob
benämningarna longitud latitud
equator meridian ecliptikan.
Hedersmedlemmarne Herrar A o R
Roesler hade infunnit sig.
Präses gjorde medlemmarne
tillsist uppmärksamma derpå att
den katholska kyrkan egnar Mars
månad och särskildt onsdagarna i
denna månad åt den hl. Joses
vördande och uppmanade i anledning
deraf medlemmarne att om möjligt
mangrant infinna sig om onsdagarne
för att öfva de sånger som på den
denna månads inträffande
Josefshögtiden skola utföras.
Af Herr Pastor Moro hade
föreningen fått mottaga en
låda cigarrer.
94 Sammanträdet
Söndagen den 6 Mars 1881.
Präses höll ett föredrag om
påfvevalen samt om de cere-
monier som dervid bruka
iakttagas samt beskref särskildt
den s.k. conclave.
Herr Stentryckaren Schöll som
för första gången infördes upptogs
till pröfning.
Den för 14 dagar uppkomna
ordvexlingen angående mått & qvart
bilades nu derigenom att båda
motparterna till kassan erlade
10 öre, alldenstund ingendera
kunde bevisa alla sina gjorda
påståenden.
Hedersmedlemmen Herr Krahe
samt Herr Reinarz hade infun-
nit sig.
95 Sammanträdet
Söndagen den 13 Mars 1881.
Man började genast med
sångöfningen för instundande
söndag på hvilken man
beslutat fira Josefs högtiden
som inträffar redan lördagen den 19de.
Isynnerhet inöfvades den under
fastetiden brukliga Mariasången
”Ave regina caelorum”.
Färgaren Herr Degen hade för
första gången infunnit sig och
tillkännagaf sin önskan att snart
blifva upptagen i föreningen.
Till sist spelades domino hvarmed
fortsattes till kl ½ 10 då ännu
några sånger utfördes.
Präses uppmanade ännu en
gång de närvarande medlemmarne
att punktligt infinna sig till den
kl 7 nästa söndag börjande Josefs-
andakten.
96 Sammanträdet
Söndagen den 20 Mars 1881.
Något efter kl. 6 såg man medlem-
marne skynda till föreningens lokal.
Bland dem äfven en ny medlem
körsnären Herr Andretsky, som genast
upptogs till pröfning. Kl 7 gingo
alla ned i kapellet; blott 2ne
ordinarie medlemmar fattades.
Sångerna utfördes såsom det syntes till
allmän belåtenhet.
Efter aftonsångens slut och sedan man
åter samlats i föreningens lokal öfver-
raskade Präses föreningen med vin
och tårtor. Då man som bäst höll på
att fylla glasen ringdes vid dörren
och tvenne stora allrikar med äpplen
blefvo synliga, hvilket af medlemmarne
utpressade ett utrop af beundran.
Man åt, drack, sjöng och var glad.
Präses gjorde nu medlemmarna uppmärk-
samma derpå att å Fredagen Maria Bebådelse
Dag sammanträdet inställes.
Präses gjorde äfven den anmärkning
att man för att undvika större tidsut-
drägt vid sammanträdets slut, borde
till ordnaren genast erläggas liqvid
för cigarrer öl etc.
3
97 Sammanträdet
Söndagen, den 27 Mars 1881.
Präses höll ett föredrag om den
Jubileums Aflat som Påfven utlyst.
Ur en tysk tidning uppläste
Präses anledningen till Jubileums
aflatens meddelande och vilkoren
för dess vinnande och anmodade
Präses medlemmarne att under
jubileumstiden tillskynda sig dess
förmåner.
En ny sång Laudate Pueri inofvades.
Som påsken börjar med PalmSöndagen
uppmanade Präses medlemmarne
att nästa Söndag mangrant
infinna sig för att närmare
öfverlägga om såväl ordningen som
tiden för påskkommunionens firande
på Palmsöndagen.
98 Sammanträdet
Söndagen den 3 April 1881.
Präses framsatte en större
vacker tårta som han sade
sig hafva fått för föreningen.
Den delades, och var snart
förtärd hvarför några medlemmar
som något efter kl 8 infunnit sig
gingo sin del förlustiga.
Bland dessa var äfven en Herr
N.N. som af en medlem infördes
och lät föreställa sig för föreningen.
Sedan Präses en längre stund
talat med honom och underrättat
sig om hans karaktär o.s.v. märkte
Präses tillfälligtvis att han tillhörde
ett af kyrkan förbjudet hemligt
sällskap, hvilket nämde Herre äfven
medgaf då han derom efterfrågades
af Präses. På hans fråga huruvida det
vore of olåfligt att tillhöra detta
hemliga sällskap, tog präses sig den
friheten att med oförtäckta ord
visa honom det lättsinniga och
farliga i att sluta sig till ett
sällskap hvars ändamål för
honom är alldeles obekant och
som är fiendtligt emot kristendomen.
Då nämda Herre försäkrade
att detta varit honom obekant
samt att han trott sig kunna
vara en god katholik, fastän
han tillhörde det ovannämda
sällskapet, svarade Pråses att han
nu åtminstone visste hvad
som vore att göra.
Detta uppträde som uppmärk-
samt följdes af medlemmarna
hade låtit tiden fort förflyta
så att Präses nu till sist,
innan man skildes, föreslog att
medlemmarne måtte iakttaga
följande ordning då de nalkas
Herrens bord påföljande söndag
hvilket förslag och allmänt
antogs.
Medlemmarne intaga första
bänken å ömse sidor af altaret
men likväl så att de gifta
placeras till höger och de ogifta
till venster.
De till venster gå först
och de andra från motsatta sidan
placeras på ett kort afstånd
bakom dem. Så snart de förra
emottagit Herrens nattvard återgå
de gemensamt till sin plats, hvarefter
de andra komma fram och göra
detsamma.
99 Sammanträdet
Söndagen den 10 April 1881.
På bestämd tid såg man
14 medlemmar nalkas Herrans
bord. Frukosten intogs gemensamt
såsom vanligt och hvartill tvenne
bord måste anlitas.
Nästan alla medlemmar
hade infunnit sig till samman-
trädet på qvällen.,
Präses höll då ett föredrag
om biktens, nytta såväl för den
enskildes andliga väl som för
samhällets bästa.
Herr G.Faxen som redan på morgonen
deltagit i den gemensamma
nadtvardsgången samt Herr Kakel-
ugnsmakaren C.J.Matzinger infördes
i föreningen.
Präses frågade medlemmarne
i hvilken dag de helst önskade
fira föreningens 100 sammanträde
antingen å Påskdagen eller 2an dag Påsk.
Sedan alla afgifvit sina röster
visade sig de flesta för 2. D Påsk
och blef detta föreningens beslut.
Sångöfningen å Onsdagen inställdes
i anledning af förberedelserna till
Påskens högtidliga firande.
100 Sammanträdet
2dag Påsk Måndagen den 18 April 1881.
Såsom öfverenskommits skulle
denna sammankomst den hundrade sedan
föreningen stiftelse firas på ett mer
högtidligt sätt. Medlemmarne hade också
alla utan undantag infunnit. Bland
hedersmedlemmar syntes utom Herr
Pisani, Herr Körsnär Popp. Lokalen visade
sig i vacker belysning.
Protokollet öfver några föregående
Sammanträden upplästes.
Den allmänna glädjen förökades genom
3ne provisoriskda medlemmars upptagande
nemligen Herr Körsnär Andretkey, Herr
Sterhoff o Herr Stentryckar Schell.
Olika slags bakelser hade af en välgörare
skänkts föreningen. Präses gaf ordnaren
ett tecken att framtaga några butsitter
vin och föreslog i anledning af dagens
betydelse en skål för föreningens fram-
gång. Herr Pisani hade medtagit
något såsom skänk till föreningen
men viste ej hvad det var, det var
likväl något något att gödas och
frågade om enhvar efter sina krafter
vore beredd att bidraga dertill.
Man lofvade det. Omhöljet borttogs
och det befans vara en vacker
- gris !!?!! i form af sparbössa.
Gödningen började genast och då
Präses frågade hvartill den gödda
grisen skulle tjena svarade gifvaren
att de deri samlade penningarna
måtte användas enligt Präses
godtfinnande.
Nu såg man ordnaren i fullt
arbete vid uppdragningen af 2ne
buteiller rhenskt vin.
Vid skålen framhöll Präses dagens
betydelse och uttryckte den önskan
att de nu upptagna såväl som alla de
andra medlemmarne måtte
vinlägga sig om att blifva pligttrogna
medlemmar och sålunda göra föreningen
heder.
Sångöfningen bestämdes till thorsdagen
i stället för onsdagen å anledning af
Biskopen Herr Mermillands ”Conferences”.
101 Sammanträdet
Söndagen den 24 April 1881
Präses höll det första a f en serie
föredrag, som han lofvat hålla om
frimureriets ändamål och tendenser
isynnerhet hvad de menade med
ordet humanitet och bildning samt
påpekade några villfarelser hvarpå
frimureriet grundade sig.
Herr Kakelugnsmakaren C.J. Matzinger
broder till Herr A.T.Matzinger infördes
i föreningen och upptogs till pröfning.
Herr Degen och snickarmästaren
Herr Ljunker hade infunnit sig; Den
sistnämda för första gången.
Sångöfningen förlades äfven nu till
thorsdagen och uppmanade Präses
medlemmarne att infinna sig alden-
stund Josefsdagen snart inträffar.
102 Sammanträdet
Söndagen den 1 Maj 1881.
Präses som anländes något efter
kl 9 gjorde medlemmarne uppmärksam
på föreningens instundande största
högtidsdag ”Den hl Josefs beskydd”
och uppmanade alla att deltaga i den
i föreningens stadgar påpekade natt-
vardsgången på morgonen samt att
infinna sig till Josefsandakten som
skall äga rum kl ½ 7 på aftonen.
Präses inbjöd äfven medlemmarne
efter gudstjensten till supée; fastän
präses befarade att platsen vore för
inskränk för att kunna rymma alla
I så fall anmärkte präses skulle
naturligtvis de redan upptagna medlem-
marne hafva företräde framför de
ännu icke upptagna. Äfven gav präses
medlemmarne den förhoppning att
måhända Biskop Mermilland sjelf
skulle utdela nattvarden åt medlemmarne.
På samma gång gjordes medlemmarne
uppmärksamma på den hos alla
goda katholiker brukliga seden att
ännu en qvarts timme stadna qvar
i kyrkan för att tacka Gud för
den undfägna stora gåfvan.
Tvenne sångöfningar borde hållas
i denna vecka, nemligen om tisdagen
och thorsdagen.
103 Sammanträdet
Söndagen den 8 Maj 1881.
Den gemensamma nattvardsgången
försiggick i bästa ordning kl 9 på
morgonen & hvari nästan alla med-
lemmar deltogo. Biskop Marmilland
utdelade den hl. Nattvarden. Tvenne
af medlemmarne undfingo bekräftelsens
hl. Sakrament. Aftongsång hölls kl ½ 7 på
aftonen & hvarefter medlemmarne
återsamlades i lokalen och protokollet
upplästes. Herr Pastor Moro som af Präses
blifvit inbjuden, Herr Pastor
Theissing som hållit aftonsången samt alla
hedersmedlemmar med undantag af en
voro närvarande. Klockan ½ 8 serverades
supéen för ca 25 personer. Herr Pastor Moro
utbregte en skål för präses som besvarade
densamma upptog Herr Pastor Moro såsom
hedersmedlem & hvarför denne tackade.
Sedan Herr Pastor Moro än en gång höjt
glaset utbragte Herr Ernst Roesler en
mycket sinrik skål för föreningen och
uppmanade alla att enhvar på bästa sätt
bidraga till föreningens framgång och för-
kåfran. En af medlemmarne hade till supéen
tillagat trenne utmärkta tårtor.
Efter slutad supée utfördes några sånger
i den lifligaste stämning.
104 Sammanträdet
Söndagen den 15 Maj 1881
Präses höll et föredrag om frimureriets
uppkomst och grader. 2ne nya handt-
verkare Herrar …….
upptagos till pröfning. Oktaven af
josefsfesten manade Präses borde också
firas och framtog derför en fin från
supéen öfverblifven tårta föreställandes
en bok med påskriften ” Gud välsigna
det hederliga handtverket”.
Grisen som framtogs fick äfven sin
portion.
105 Sammanträdet
Söndagen den 22 Maj 1881
Präses uppläste ett från handtverkare-
föreningen i Brunn honom tillsändt
inbjudningsbref, ett uppmanande att deltaga
i den i nämda stad den 5 Juni försig-
gående invigning af föreningens fana.
Då deltagandet vid festen icke kunde
äga rum hvarken från Präses elle medlem-
marnes sida beslöts att härifrån till
festligheterna den 5 Juni afsända ett
lyckönskningstelegram. Kostnaden
härför skulle bestridas af privata bidrag.
En medlem som varit intagen i
flera utländska föreningar isynnerhet
i Tyskland omtalade huru dervarande
katholska handtverkarföreningars
medlemmar gemensamt deltaga i
kyrkliga processioner isynnerhet på
”Kristi lekames högtid” och då bära
ett särskilt märke eller skärp
af vissa bestämda färger & med föreningens
valspråk ”Gud välsigne det hederliga
handtverket”. Präses menade att vår
förening också kunde gå tillväga på
på dylikt sätt vid
processionen å instundande ”Kristi
lekamens högtid” och tillade att det vore
önskligt och nödvändigt at Katholska
handtverkare i Stockholm vid dylika
tillfällen offentligen och högtidligen
bekänna sin tro. Alla biföllo Präses
förslag. Man beslöt att kännemärket
skulle bestå af ett band med de påfliga
och Svenska färgerna förenade: Blått,
gult och hvitt, Herr Stentryckaren Schell
erbjöd sig att på banden kostnadsfritt
trycka Föreningens valspråk.
Präses tillkännagaf vidare att en
utflykt sannolikt komme att äga rum
nästkommande Söndag. Närmare
upplysning derom komme att erhållas
instundandeTorsdags ”Christi himmelfärds
dag” sammankomst.
106 Sammanträdet
Söndagen den 29 Maj 1881.
Hedersmedlemmen Herr Krehe hade
denna dag åt föreningen upplåtit käggel-
banan & nu såg man vi tretiden
medlemmarna rikta sina steg till Tanto.
Då Präses kl ½ 5 anlände var medlem-
marne redan ifrigt syselsatta med
käggelspel.
Man öfverenskom nu att dela sig
i tvenne partier Mecklenburgare och
Hamburgare och bestämde att alla i det
förlorande partiet skulle hvar
för sig betala 5 öre till kassan.
Mecklenburgarna hvars anförare Präses var
vunno spelet hvadan Hamburgarne
måste plikta och då nu dessa fordrade
revansche börjades spelet ånyo men
med samma resultat.
Hedersmedlemmen Herr Krahe var
nog frikostlig att severa öl, och på Präses
anmärkning att medlemmarne icke
kunde fordra sådant förklarade Herr
Krahe sig beredvillig att lemna ölpen-
ningarna 5 öre f glas till föreningens
kassa.
Man skiljdes kl ½ 11.
107 Sammanträdet
Söndagen den 5 Juni 1881.
Den af föreningen emottagna inbjudningen
från Katholska Handtverkare föreningen
i Brunn ( Mähren ) besvarades genom
att ditsända ett lyckönskningstelegram
af följande innehåll:
”Gesellenverein sendet seine herzlichsten
Glückwünsche zur Fahnenweihe”
som Präses öfversatte.
Medlemmarne bekostade sjelfva tele-
grammet.
Talet föll nu på telegrammers
expedierande huru nemligen de å
de särskilda telegrafverken anstälda
embetsmännen kunde veta huru
det ena eller det andra af de passerande
telegrammen vore bestämdt för deras
emottagande.
Präses förklarade detta för medlemmarna.
108 Sammanträdet
Söndag Pingst den 6 Juni 1881.
Man talade om likförbränning; några
medlemmar gillade detsamma, men
större delen , därtiland äfven Präses ogillade
densamme isynnerhet från religiös
synpunkt.
Präses uppmanade de närvarande
att till nästa söndag infinna sig aldenstund
ett och annat före Präses resa till utlandet
då vore att afgöra.
109 Sammanträdet
Söndagen den 12 Juni 1881.
Präses tillkännagaf att en af hans
vänner som nu vare sekreterare
vid den påfliga beskickningen i Paris
lofvat tillsända föreningen en fana
med den hl. Josefs bild och menade
henne anlända begagne densamme
vid processionen på Kristi
lekamens högtid. Glädjen och för-
hoppningarne voro allmänna.
Fanans invigning bestämdes i så fall
till nästkommande söndag kl 9 fm.
men skulle medlemmarne sednare få
närmare underrättelse derom.
Man afgjorde också huru och i
hvilken ordning medlemmarne skulle
deltaga i processionen.
Präses gjorde sin resa till Tyskland
beroende på fanans ankomst i rättan
tid. De band som medlemmarne enl.
öfverenskommelse kommo att bära
skola utdelas på onsdagen.
110 Sammanträdet
Söndagen den 19 Juni 1881.
Fanan hade anländt under
veckan och blifvit så att säga ”färdig i
grefvens tid” . Kl 9 på morgonen invigdes
den af Präses efter messans slut.
Alla medlemmarna samlades under
vigningsceremonien vid altargallret.
Efter förrättad invigning gick ordnaren
fram till präses för att emottaga
fanan som Präses öfverlemnade åt
honom med orden ”Tagen emot detta
”baner såsom ett tecken af enighet
”och styrka. Bären det till Guds ära och
”till den hl. Josefs åminnelse. Akten på
”korset, som kröner det och sen på bilden
”som pryder det. Korset säger Eder
”hvems lärjungar I ären; bilden visar
”Eder den man i hvilkens fotspår I
”skolen vandra. Blygens aldrig för korset
”förloren aldrig ur sigte Edert skydds
”helgon, då skolen I blifva sanna
”Katholska kristna, hederliga handt-
”verkare och detta baner skall i all
”sanning blifva hvartill det idag
”invigts nemligen ”Katholska Handt-
”verkare föreningens baner”.
Senare beledsagad af tvenne med-
lemmar emottog fanan och bar den
under eskort till sakristian.
Nu ½ 11 hade nästan alla medlemmar
samlats för att deltaga i processionen.
Alla voro prydda med föreningsbandet.
Fanan framtogs och väckte allmän
beundran.
Den var af blått siden med stor hvit
brodering; i midten syntes den hl. Josefs
bild med liljan i handen såsom staf.
Öfverst på stången syntes ett förgyldt
klot med små sittande kors.
Tvärstångens ändar voro äfven förgylda.
tofsarna till antalet …. stora och … små
voro af hvitt silke blandadt med blått.
medlemmarne följde fanan i bästa
ordning till allmän uppbyggelse.
På qvällen prydde fanan föreningens
lokal och togs nu i närmare skär-
skådande. Som Präses följande dag
skulle anträda sin resa till utlandet
framsattes några buteljer vin såväl
till firandet af faninvigningen som
äfven till avskedshelsning.
Präses tolkade med några ord dagens
betydelse och framhöll dervid hurusom
medlemmarne efter förmåga borde
vara Präses behjelpliga med att
befordra föreningens framgång och
lofade Präses att å sin sida uppbjuda
alt för att befordra föreningens sak såväl
i materielt som äfven i andligt
hänseende men att han dertill behöfde
deras enträgna medverkan; under hans
frånvaro
måtte de än ifrigare bevista
sammankomsterna samt bidraga till
ömsesidig trefna och sammanhållning
så att Präses vid sin återkomst kund
vara nöjd.
111 Sammanträdet
Söndagen den 26 Juni 1881.
Som Präses rest till utlandt
ersattes han af vice-präses Pastor G. Theising som höll en
föreläsning ur Germania om slafhandeln
i det inre af Afrika.
112 Sammanträdet
Söndagen den 3 Juni 1881.
Vice-Präses höll ånyo ett intressant föredrag
om Zar Peter den Store af Ryssland.
113 Sammanträdet
Söndagen den 10 Juni 1881.
Föredraget från föregående söndag om
zar Peter Den Store fortsattes af vice präses.
Man öfverlade om en utflykt, hvars
mål sednare närmare skulle bestämmas.
114 Sammanträdet
Söndagen den 17 Juli 1881.
Med glada ansigten skyndade
medlemmarne till föreningens lokal;
en utflykt skulle företagas. Målet
var Nackanäs och Järla-sjön, som
med sina vackra omgifningar fägnade
de lustresandes ögon. Glädjen förökades
ännu mer vid åsynen af 8 1/1 buteljer
bordeaux vin och 25 ½ buteljer öl
som af vice-präses bekostades.
115 Sammträdet
Söndagen den 24 Juli 1881.
Ämnet för samtalet var som man
lätt kan tänka sig utflykten ä före-
gående Söndag och de intryck desnsamme
inpräglat i de deltagandes minnen.
116 Sammanträdet
Söndagen den 31 Juli 1881.
Medlemmarne tycktes
hysa stort intresse för utflykten att
döma af samtalet, som äfven
denna gång riktades deråt.
För att nu tillfredsställa allas önskan
beslöts att företaga en ny utflykt. Den
af medlemmarne som mest förordade
denna var snickaren Herr Zingler. Som
äfven lofvade att ombesörja alla förbe-
redelser dertill.
117 Sammanträdet
Söndagen den 7 Augusti 1881.
Som vice-präses äfven rset bort
nemligen till Gefle för att öfvervara
och ministrera vdi den nya kyrkans
invigning, måste medlemmarne utan
Präses företaga den beslutade utflykten
dervid det visade sig att Herr Zingler
hållit ord aldenstund han anskaffat
båt och 50 ½ but öl. Båten tedde sig
på afstånd utmärkt vackert, prydd
som den var med löf och en flagga
som var förfärdigad af Herr Zingler
och som sedan af honom skänktes
föreningen. Den lifligste stämning
syntes råda och som vid buteillernas
öppnande och tömmande alt mer
och mer förökades tills man slutligen
skiljdes.
118 sammanträdet
Söndagen den 14 Augusti 1881.
Många hade förmodat att Präses
redan anländt eller åtmintone
hoppats att få öra dagen eller tiden
för hans ankomst.
Han anlände först Lördagen den 20de.
Man frambar Herr Zingler sin tack
för det utmärkta sätt på hvilket han
föregående Söndag trakterat och roat
medlemmarne. Herr Pastor Hupe var
äfven närvarande.
119 Sammanträdet
Söndagen den 21 Aug 1881.
Präses som jemt 2 månader varit
borta helsades af medlemmarne väl-
kommen och började nu redogörelsen för
sin resa med valspråket ”Gud välsigne
det hederliga handtverket”.
En glädjefull nyhet sade sig Präses
hafva att meddela.
Genom insamling i utlandet och
här i staden hade sammanskjutits
1000! kronor. Gud syntes sålunda hafva
välsignat de små bidrag medlemmarne
esomoftast lagt i kassan.
Präses lofvade att göra sin resa
till ämne för de nästa föredragen.
Ene utflykt var Präses rdo företaga
och som sannolikt komme att blifva
till Vikdalen.
120 Sammanträdet
Söndagen den 20 Augusti
Präses hade före sin afresa lofvat
Herr Chaquin som inbjudit medlemmarne
till sitt sommarställe på Vikdalen
att villfara hans önskan om han
vore närvarande vid fanans invigning.
Präses infriade nu sitt ord.
Medlemmarne afreste kl 3 em. med
ångbåten. Präses anlände kl 5 em. och
helsades af värden välkommen. Då
Präses sammanträffade med de öfriga
medlemamrne voro de ifrigt sysselsatte
med att leka blindbock.
Vid skymningens inbrott begaf man
sig till en klippa hvarifrån man
hade den vackraste utsigt öfver stadens
omgifningar och isynnerhet fjäderhol-
marne. Man intog quällsvard på
klippan och drack det af Herr Chaquin
bekostade ölet. Vid återkomsten till
landtstället var det vackert illumineradt.
Flera sånger utfördes och det hela
slutade med en presentation af Herr
Zingler som som sjöng med piano-
ackompanjement en rolig tysk sång
och hvarifrån man blott med svårighet
kunde aflägsna honom.
Vid afresan uppfördrades medlem-
marne att fortsätta att med sång &
hvarmed man ännu fortsatte på
bryggan t.om. i ångbåten som vid
utläggningen kringsvärmades af s.k.
vattendrakar, hvilket tedde en
skön anblick.
121 Sammanträdet
Söndagen den 4 September 1881.
Präses redogjorde för en fråga
han vid sin vistelse i Cöln förelagt
General-präses Herr S. Scheffe
nemligen i hvilken ställning gifta
medlemmar böra intaga i föreningen.
De skola betraktas såsom extraordinarie
såsom det brukas i Cöln.
Präses berättade sedan om sin resa
från Stockholm till Fluelen vid ändan
af Vierwaldstättersjön och lofvade att
nästa gång redogöra för hemresan
samt derefter hålla särskildta föredrag
om det märkligaste han sett under
sin resa nemligen Strassburgs domkyrka,
Vallfartsorten maria Einsiedlen Rigi
och Rhenfallet vid Chaffhausen.
Kakelugnsmakaren Herr Carl
Matzinger och färgaren Herr Degen
upptogos till medlemmar den förra
till ordinarie och den senare till
extraordinarie.
Man drack de nya medlemmarne
skål hvarvid präses framhöll
hurusom medlemmarne måtte
kärleksrikt bemöta hvarandra
och ej onödigt omatla eller yppa
hvarandras fel och svagheter.
122 Sammankomsten
Söndagen den 11 September 1881.
Präses tillkännagaf att han för
första gången måste tillämpa den
honom af stadgarne inrymda rättig-
heten att utesluta en medlem ur
föreningen nemligen Herr Götz, alden-
stund nämda Herre af domstolen
blifvit dömd till böter och hvilkeet
utslag af tidningarne blifvit bekantgjordt.
Präses fortsatte sedermera
berättelsen om sin resa, särskildt
hans hemresa från Vierwaldstätter-
sjön till Stockholm. Medlemmarne
frågades huruvida de ännu ytterligare
ämnade göra en sista utflykt.
Man enades därom.
123 Sammanträdet
Söndagen den 18 September 1881.
Utflykten hvarom man enats
kom ej till stånd aldenstund båten
afgått en ½ timme före den uanliga
tiden utan att medlemmarne viste
något derom. Regnet som sedermera
ymnigt föll gjorde att man icke ångrade
det inträffade hindret.
Provianten förtärdes till en del i
föreningens lokal.
124 Sammanträdet
Söndagen den 25 September 1881.
Präses fortsatte med sina
föredrag. Han berättade om helgedomarna
i Aachen och beskref närmare fest-
ligheterna vid deras förevisande
samt förklarade huru de kommit
till Aachen. Han föreslog gemensam
nattvardsgång påföljande Söndag
Skydsenglarnes högtidsdag å hvilken
dag alla katholska handtverkare-
föreningar hålla gemensam natt-
vardsgång ty denna dag kan anses
för moderföreningens i Eberfeld
stiftelsedag emedan den på denna dag
för första gången gemensamt begått
Herrans Nattvard; Det visade sig
emellertid att nästa söndag ej lämpade
sig dertill i anledning af festligheterna
vid kronprinsparets intåg på lördagen.
Den gemensamma nattvardsgången
uppsköts följaktligen till Söndagen
den 9 Oktober då äfven aftonsång
skulle hållas.
125 Sammankomsten
Söndagen den 20 Oktober 1881.
De ännu pågående festligheterna i
anledning af Kronprinsparets intåg
hade säkert afhållit flera medlemmar
från att bevista sammankomsten
Ämne för samtalet var naturligtvis
gårdagens festliga anordningar, deras
Kongl. Högheter storartade emottande
och fyrverkeriet på qvällen.
Då vid sammanträdets slut flera buteljer
öl voro orörda yttrade en medlem att
man derå tydligt sågo att den Tyska nationen
denna afton var föra representerad.
126 Sammanträdet
Söndagen den 9 Oktober 1881
Den gemensamma nattvardsgången
försiggick på morgonen. På aftonen
hölls aftonsång af vise-präses.
Till andra ordnare valdes nästan
enstämmigt gravören Herr F. Chaquin.
Präses behagade framsätta några buteller
vin och uppmanade föreningen att
dricka den nyvalda ordnarens skål
uttryckande sin såväl önskan som
förhoppning att den nya ordnaren måtte
förelysa de öfriga medlemmarne
såsom en pligttrogen katholik och
handtverkare.
127 Sammanträdet
Söndagen den 16 Oktober 1881.
Präses uppläste ur nya Dagligt
Allehanda en artikel som handlade
om handtverkets betydelse i national
Ekonomiskt hänseende. Artikeln som
förordade skyddstullar framhöll särskildt
medeltidens skråväsende såsom något
storartadt och för vår tid lärorikt.
att nemligen i vår tid något dylikt
och måtte företagas för att skydda
de svagare producenterna nmot de
starkares konkurens; likväl med
hänsyn till nutidens förhållanden
på det att handtverkareståndet
återigen måtte intaga den ställning
i samhället som tillkommer densamma.
En herre som för första gången infunnit
sig i föreningen och var ifrig anhängare
till frihandelssystemet ogillade artikel-
författarens åsigt oh särskildt hans
mening om återställandet af
medeltidens skråväsende.
Präses gjorde honom uppmärksam
på att författaren icke menade
samma skråväsende som i medel-
tiden utan detsamma omdanade
och afpassadt efter nutidens förhållanden.
128 Sammanträdet
Söndagen den 23 Oktober 1881.
Präses tillkänagaf att en af föreningens
medlemmar snickaren err Zingler
afrest och nu genom Präses frambar
hjertliga helsningar till föreningens
medlemmar.
129 Sammanträdet
Söndagen den 30 Oktober 1881.
Präses underrättade styrelsen
att den nästkommande fredag skulle
hålla sin första ordinarie samman-
komst i Präses lägenhet kl. 7 e.em.
och att dessa sammankomster
hädanefter komma att äga rum
en af de första dagarna i hvarje
månad.
130 Sammanträdet
Söndagen den 6 November 1881.
Präses omtalade hvad som förekom-
mit och beslutades att styrelsens
sammankomst & att insamlingen
i såväl Stockholm som Tyskland
inbragt en summa stor Kronor 1002.
Hvarefter Präses höll ett föredrag
om det märkvärdiga uret i Strassburgs
domkyrka. Vid föredragets slut uppläste
Präses en del af det tal som f.d. kyrko-
herden i Straburg, nuvarande biskopen
af Trier doktor Korum hållit i
Handtverkarföreningen i Trier.
Bland hedersmedlemmar hade Herr
A Roesler infunnit sig.
Violin spelet inbragte i kassan
2 kronor.
131 Sammanträdet
Söndagen den 13 November 1881.
Präses höll ett föredrag om Rhenfallet
och omnämde också dervid niagarafallet
Tvenne nya medlemmar som redan
en längre tid bevistat sammankomsterna
blefvo efter en lång pröfning upptagna
i föreningen nemligen sockerbagaren
Herr Steioff och Körsnären Herr
G. Faxen.
Präses föreslog en skål för de nya
medlemmarne och framhöll dervid
huru skönt och nyttigt det vore att
alla medlemmar sluter sig tillsammans
och hålla ihop: det gör föreningen stark.
132 Sammanträdet
Söndagen den 20 November 1881.
Det ringde oförmodat på dörren
och in trädde en Herre med väldiga
böcker under armen och anhöll att
blifva upptagen i föreningen. Präses
begärde först att få se hans prectbevis
som ock lemnades. Det utvisade att
nämde Herre vore Pastoren Herr
Grefve af Stålberg från Schlesien.
På Präses anmärkning att föreningen
vore stiftad för handtverkare sade
nämde Herre sig ock vara en sådan
och framtog ett gesällbref såsom murare.
Då brefvets äkthet icke kunde
bestridas och muraren ej var frimurare
anmodades han att berätta något
om sina lefnadsöden som han ock
gjorde och hvaraf framgick att an
mycket rest och alltid hyst det varmaste
intresse för det Katholska handtverks-
lifvet. Särskildt framhöll han föreningens
nytta och upphöjda ändamål. Präses
bad Herr Grefve af Stålberg ofta
infinna sig och hedra föreningen
med sin närvaro samt roa med-
lemmarne med berättelser från
hans vistelse i andra föreningar.
Till en krubbas förfärdigande
sade sig några medlemmar
vilja vara Präses behjälpliga.
133 Sammanträdet
Söndagen den 27 november 1881.
En Fransk bok rikt illustrerad
hade af en välgörande person skänkts
föreningen.
Präses framvisade ett utkast
till ett fondstycke afsedt för krubban
och som förbättrades af Gravören
Herr Felix Jacquin.
134 Sammanträdet
Söndagen den 4 Dec 1881
Af den glest besatta lokalen kunde man se
att jultiden med sina många bestyr var nära,
och afhållit flera medlemmar från att bevista
föreningen. Präses tillkännagaf att Styrelsens
andra ordinarie sammanträde skulle ega rum
lördagen den 10 Dec. Dominospelet anlitades
flitigt.
135 sammanträdet
Söndagen den 11 Dec 1881.
Den första i föreningen sig infinnande
medlemmen, öfverbragte ett sorgligt budskap,
en Föreningen mycket omhuldadt person,
Fröken von Bogen hade för en timma
sedan plötsligen aflidit. Präses tillkännagaf
styrelsens beslut, att den i Stadgarne påpekade
attvardsgången skulle försiggå Annandag jul,
och på aftonen samma dag Föreningen fira sin
Jul, hvarhvid Präses upplyste medlemmarna
om att äfven lärlingarna skulle inbjudas aftonen
Annandagjul, samt att redan 22 julklappar blifvit
honom tillsända
136 Sammanträdet
Söndagen den 18 Dec 1881
Präses höll ett föredrag om Vallfartsorten
Maria Einsiedeln dess Kloster, Kyrka, och be-
rycktade kapell skilldrande deras Historia,
hvarvid Präses särskildt framhöll Klostren
i allmänhet och Benediktiner Klostrets
i Einsiedeln isynnerhet verksamhet i
Andligt och Vettenskapligt henseende.
Till slut uppfordrade Präses de närvarande
medlemmarna att underrätta de frånvarande
om den gemensamma nattvardsgången och
Julens firande Annandagjul.
137 Sammanträdet
Juldagen den 25 Dec 1881
Präses tillkännagaf att krubban nu var färdig.
Tvenne lärlingar hade redan denna afton af
misstag infunnit sig i Föreningens Lokal för de
efterlängtade julklapparne, Präses underrättade
dem om misstaget, men erbjöd dem att
stanna qvar till sammankomstens slut.
138 Sammanträdet
Annandagjul den 26 Dec 1881.
Flera Medlemmar deltogo i den i Stadgarna
påpekade gemensamma Nattvardsgången.
På qvällen hade Föreningslokalen både
utanför vid ingången och i det inre genom
tvenne medlemmars frikostlighet blifvit
vackert belyst, jemte medlemmarne hade
åtta lärlingar infunnit sig. Vid half
åtta tiden tändes julgranen i präses lägenhet
på borden sågos nitton tallrikar med Äpplen
Nötter och dyligt 26 Julklappar lågo der
väl ihopvecklade och numrerade utgörande
tre afdelningar. Festen inläddes med julsången
Stilla Natt, som sjöngs kring Julgranen,
hvarefter Präses tog till ordet och framhöll
med några ord Juldagens betydelse i Kristen-
domens ljus, hvarefter alla närvarande
inbjödos till att taga hvarochen sin tallrik.
Vice Praeses och Herr Reinartz hade infunnit
sig. Före julklaparnes bortlottande sjöngs
sången ”Adeste Fidelis” och Praeses tog åter till
ordet yttrande sin glädje öfver att flere med-
lemmar genom d.h. Nattvardens begående
på morgonen firat den Religiösa sidan
af Julen, ty de bästa julklapparne kommo
ofvanifrån. Alla skulle emellertidmnu få
sin julklapp, den vackraste af alla en gåfva
af Biskoepen Marmillad för föreningen sjelf
vara ännu på väg, de inmatrikulerade
medlemmarne drogo nu efter ordning sitt
nummer, hvarefter lärlingarna drogo sitt.
Sedan kungjorde Praeses att tvenne
medlemmar som flitigt bevistat hvaresig
sammankomsterna eller sångöfningarna
skulle få särskilda julklappar, de förre voro
Senior Herr E. Voldter Svarfvaren Hr I. Brandt
och Sockerbagaren Herr W. Steihoff; de senare
Gravör Herr F.acquin Stentryckaren herr O. Schell
och Konstförvadten Herr J. Hansen. En julklapp
var bestämt för Föreningen, en Sparbössa
som snart ökade på vigten derigenom att
tvenne medlemmar framvisade lyckans
stjerna nemligen en allt annat än vacker
gumma. Sång och roliga tillställningar
upptogo den öfriga tiden. Tillslut tillkänn-
gafs att några medlemmar ämnade
på Nyårsdagen bortskänka några skämt-
samma julklappar samt att resten af de
Praeses tillsända julklapparna kommo att
bortlottas Trettondagen. Alla åtskiljdes
i den gladaste stämningen.