Sankt Josefsföreningen - Katholska Handtverkareföreningen
Kolping, Katholischer Gesellen Verein Stockholm
Protokoll 1879
------------------------------------------------------------------------------------
KATHOLSKA
HANDTVERKARE-FÖRENINGEN
I STOCKHOLM
1879-81
1
Protokoll
I – XXXI
KGV
från d 6 Juli 1879 till d 1 Februari 1880
Protokoll
Öfver sammanträdena i Katolska
Hantverkare föreningen / Gesellen Verein/
i Stockholm
År 1879 Söndagen den 6
Juli på aftonen kommo 2ne yngre handt-
verkare Herr E Wolder o J Brandt
på besök hos Herr Pastor Kiesler
i dennes bostad Göthgatan 46. Efter
att hafva talat om ett och annat, föll
samtalet på Katolska föreningar i
allmänhet, varvid man likväl mest
talade om den, under namnet Katho-
lischer Gesellen Verein i Tyskland
stiftade handtverkareföreningen.
Efter att länge hafva betraktat de
fördelar dylika föreningar medföra, fram-
kastades med den frågan, huruvida det
ej vore såväl nyttigt som ändamålsenligt
att äfven här i Stockholm upprätta
en sådan, alldenstund någon Katholsk
förening nu ej existerade. Väl hade
en dylik förening funnits för flera
år tillbaka, föreningen Amicitra, som
efter några års bestånd sönderfallit,
af hvad orsak behöfver här ej nämnas,
men, med dess försvinnande upphöra
ej behofvet efter en katolsk förening
utan gjorde sig dagligen alt mer och
mer gällande. Efter att hafva fram-
hållit ännu andra skäl mognade
slutligen beslutet att här grunda
en katholsk förening; man ansåg då
den ofvannämnda handtverkareföreningen
för den ändamålsenligaste.
Denna förening grundades år1849
i Tyskland af Kath. Presten Adolf Kol-
ping, och har under några få år på
ett ofverraskande sätt utbredt, ej
allenast i Tyskland utan äfven i andra
länder i Europa, t.o.m. i Amerika. Om
föreningens ändamål, fördelar och organisa-
tion hänvisas till stadgarna.
Frågades nu, om medel till en
förenings oundvikliga utgifter skulle
kunna förskaffas, framförallt lokal
för föreningens sammanträden, hvarfvid
Herr Pastor Kiesler behagade lemna
till den blifvande föreningens dispostion
en del af sin lägenhet Fr. uppgången No 6
1 tr. upp. Då således nu denna stora
utgift inbesparades fruktade man ej mer
de öfrige.
På Herr Brandt o Wolders begäran
behagade Herr Pastor Kiesler låta utropa
sig till föreningens föreståndare / präsus /
och förklarade nu Katholska
Handt-
verkareföreningen i Stockholm för
grundad, upprepande Katholischer
Gesellen Vereins valspråk:
Gud välsigne der Hederliga Handtverket
Präsus föreslog derefter en
liten promenad i den till huset hörande
trädgården, der man bland annat
talade om föreningens framgång och
bestånd, samt slutade med att anbefalla
densamma åt den hl. Josefs skydd.
/ föreningens beskyddare / och framför allt
åt Guds välsignelse ty ”om Herren
icke bygger huset så arbetar de fåfängt,
som depå bygga”. /protokoll skrivet av föreningens
/ sekreterare Jean Remý ( se prot 25.3.1904)
1a Sammanträdet
Söndagen den 13 Juli 1879.
Enligt öfverenskommelse att tills-
vidare sammankomsterna skulle ega
rum hvarje Söndag kl 7 e.m., möttes man
i den åt föreningen upplåtna lokalen.
Utom ofvannämnda Herrar hade äfven
Herr Pastor Theussing hedrat föreningen
Med sin närvaro och jean Remy af
präses uppkallits för att pröfvas.
Präses framställde och förklarade Katho-
lischer Gesellen Vereins stadgar, hvilka
antogs med bifall. Den glada stämnin-
gen som nu herskade förökades ännu
mer, då präses tillkännagaf att en
välgörare ställt till föreningens disposi-
tion 50 kronor. En skål utbrytes
för välgörare, / Präses / och nu hystes
allmänt de gladaste förhoppningar om
föreningens framgång och bestånd.
Inträdesavgiften bestämdes till
50 öre, det månatsliga bidraget till 25 öre.
Äfven beslöt man att den medlem, som
önskade ant. Öl eller cigarrer skulle
förutom inköpspristet äfven betala
några öre till kassan.
Walet af ordinarie uppsköts till
nästa sammankomst.
2 Sammanträdet
Lördagen den 20 Juli 1879.
Enligt föregående Söndag gjord
öfverenskommelse, skred man nu
till valet af ordinare. Enligt stadgarna
skola tvenne sådana väljas. Den förste
eller senioren skall utnämnas af
präses bland trenne af föreningen
föreslagna medlemmar. Den andra
/ Ordinarien / väljes omedelbart genom
enkel omröstning.
Då föreningen nu endast
räknade 3ne medlemmar ansåg präses
en ordinarie vara tillräckligt och utnämnde
nu präses Herr Wolder till förste
ordinarie eller seniorn, hvartill denne
äfven samtyckte.
Nu gjorde en af föreningens
medlemmar en förfrågan i religiöst
hänseende, huruvida nämligen det
förhöll sig med evangelii berättelse
om den underbara brödförökningen.
Hittills hade han alltid hört att
frälsaren med blott fem bröd
bespisat flera tusen män, då han
denna dag, 6te söndagen efter pingst
hört omnämnas sju. Präses svarade
derpå i ett litet föredrag, hvari han
framhöll att evangelium omtgalar att
frälsaren tvenne gånger med blott
några få bröd bespisat flera tusen
män, första gången med fem bröd,
den andra med sju.
De första 2ne medlemmarna
Herrar Wolder och Brandt fingo nu
till föreningens kassa erlägga inträdes-
afgiften, hvilken pligt de af hela
sitt hjerta uppfyllde.
Man beslöt att vid nästa
sammanträde börja med sångöfning-
arna, som med stort eftertryck
påbjudes i stadgarne.
3 Sammanträdet.
Söndagen den 27 Juli 1879
Sedan medlemmarne på vanlig
tid samlats införde präses den förste
gästen Herr E Pisani, som uttryckt
sin brinnande önskan, att såsom
medlem upptagas. Herr Pisani qvar-
stadnade hela aftonen och som Herr P.
är mycket skicklig i sång öfvertog
han med präses tillåtelse ledningen
af den första sång, som föreningens
medlemmar nu uppstämde accom-
pagnerade med primo.
Då tonerna af den herliga
sången ” Bland Svea söner alla ”
uppklingades, blefvo såväl inom som
utom huset boende personer liksom
hänryckte, i flera fönster syntes
uppmärksamme åhörare men
hvarifrån sången kom visste man ej;
man gissade än på konserter än
på sångföreningar; man kunde
aldrig ana att den kunnat komma
från Katholska församlingens skolhus.
Nu fick 3dje medlemmen
Jean Remy, som nu ansågs mogen
att upptagas såsom medlem, erlägga
sin inträdesafgift.
En artikel hemtad ur en
tidning mot katholska kyrkans intole-
rans upplästes nu, hvarefter präses
i ett föredrag bevisade de
oriktiga för att ej säga de illistiga
påståenden den innehöll, samt
derefter att ej den Kath. Kyrkan,
utan fastmer författaren / en protestant /
sjelf var den mest intoleranta, som
äfven framgick af sjelfva artikelns
innehåll.
Ännu en gång uppstämde man
den herliga marschen och skildes
sedan i den angenämaste stämning.
4 Sammanträdet
Söndagen den 3 Augusti 1879
En och annan torde hafva väntat
att äfven denna söndag få höra någon
vacker sång, men fingo nu vänta
förgäfves ”Med det goda och det sköna”
”bör man vara sparsam”. Sångöfningen
uppsköts nämligen till nästkommande
söndag. Präses förklarade nu för en
af medlemmarna takternas och
noternas indelning.
Till medlemmarnas stora
glädje hade ett schack och domino-
spel blifvit anskaffade, hvaraf det
senare, som genast invigdes. Bragte
några öre i kassan. Präses framlade
nu ett porträtt i oljefärg tryck af
Påfven Leo XIII, som för billigt pris
anskaffats för föreningens lokal
och hvaröfver alla uttryckte sin
stora glädje och belåtenhet.
5 Sammanträdet
Söndagen den 10 Aug 1879
En ny medlem Herr modelleur
Vetter infvides för att pröfvas. Som
flera af medlemmarne blifvit
förhindrade och således ej kunnat
infinna sig måste man denna
gång tyvärr utelemna sångöfvningen.
Något af vigt tilldrog sig ej.
Dock förtjenar följande att om-
nämnas. Ofvannämnda nyinförde
medlem åtföljdes af sin trogna
hund, som ej fick tillträde
utan måste utanför dörren
invänta sin herre, utan att
någon af medlemmarna visste
något derom. Hunden uthärdade
troget pröfningen intill samman-
komsten slut då han nu
fick återse sin herre blef den
ömsesidiga glädjen outsägligt stor.
6 Sammanträdet
Söndagen den 17 Aug 1879.
Äfven vid detta samman-
träde infördes en ny medlem
Hr mekanicus Götz.
Präses höll ett kort föredrag
om traditonens betydelse och
värde samt låfvade attlängre
fram utförligare behandla samma
ämne. Protokollet öfver alla de
föregående sammanträdena upp-
lästes nu äfven för första
gången. Efter den vanliga sång-
öfningen som härpå följde
skiljdes man denna gång
precis kl 9.
7 Sammanträdet
Söndagen den 24 Aug 1879.
Präses påpekade en artikel
i Nya dagligt Allehanda, som
på ett föraktligt sätt bedömde
Påfven Leo XIIIs nya encyklika,
angående den hl Thomas af
Aquin lärometod. Präses fram-
höll tidningsskrivarens origtiga
uppfattning om den påfliga
enciklikans syftemål, som ej
vore att förbjuda eller förhindra
all annan forskning i naturve-
tenskap och filosofi utan blott
att påbjuda alla Katholske
lärde och i alla universiteter
att i Theologi företrädesvist
följa skolastikernas och framför
alla den hl Thomas af Aquinas
åsigter och metoder samt akta
sig att uppställa grundsatser
emot kykans läror.
8 Sammanträdet och 1a utflykten
Söndagen den 31 Aug 1879.
Såsom vid föregående sam-
manträde öfverenskommits skulle
denna söndag företagas en utflykt.
Fastän väderleken de föregående
dagarna varit mycket hotande,
var denna dag deremot en bland
de vackaste man kunnat önska.
Man samlades ½ 3
i föreningens lokal och efter
att hafva sjungit några sånger
begaf man sig i gladaste stämning
med sångboken under armen på
väg till Tanto, der en Katholik
inbjudit föreningens medlemmar
att slå käglor. Förfriskningar som
på utflykter aldrig torde saknas
hade på präsus omsorg redan ditförts.
Kl 3 bröt man upp och
anlände man Efter ungefär en ½ timme
till bestämmelseorten. Kl. ½ 5 ankom
präsus och hörde då redan från
fjerran klotens dån och käglornas
fall. Efter att hafva utbrytit de
vanliga helsningarna deltog präsus
äfven i kägelpartiet. Nu serverades
öl, cigarrer röktes och käglor föllo.
En hvar yttrade sin beundran
öfver den storartade och vackert
belägna kägelbanan, som, omgifven
af en med stor omsorg och stora
omkostnader anlagd park, kostat
egaren den netta summan af
5000 Kronor. Timmarna förflöto
under den gladaste sinnesstäm-
ning och med den hastighet
som är egen all verkliga nöjen.
Kl 7 gjordes en liten rond
i parken på inbjudning af
Hr Ingenieur Krahe, som man
äfven haft att tacka för kjägel-
banans upplåtande; Derefter intogo
förfriskningarne med god aptit
på err af de vackaste ställen
i parken, å ena sidan en öfver-
hängande klippa, å den andra
en kostgjord fontän; här och
där hörde man nu yttranden
hänsyftande på att man på
lång tid ej tillbragt en så ange-
näm afton.
Sedan nu skålar utbragts
för föreningens framgång, företogs
en färd i båt på sjön. En i sanning
förtjusande tafla utbredde sig nu
för allas ögon; högt uppe på
himlahvalfvet visade sig månen
i hela sin fägring, kastande
derifrån sitt milda sken på den
stilla vattenspegeln, som endast
lätt krusades af den lätt fram-
drifna båten. I bakgrunden
syntes lummiga skogar afspegl-
lande sina toppar i den af
månen fantastiskt belysta
klara vattenytan. Den högtid-
liga tystnaden som rundt omkring
herskade afbröts på en gång
af de bekanta tonerna ” Bland
Svea söner alla” som af ekon
återfördes från de fjerran belegna
klipporna och bergen. De sista
tonerna bortsmälte nu och den
högtidliga tystnaden inträdde
ånyo, men bröts åter snart af
den likaså vackra sången:
”Hvilken sjön och härlig dal”.
Men nu förnam man
plötligt en tonklockas ljufva
och tgaktmässiga slag som
tycktes mana till återtåg.
Klockan hade verkligen slagit nio.
Med de skönaste minnen
företog man nu återfärden
uppstämmandes ånyo: ” Bland
Svea söner alla” och efter att
hafva med ett varmt hand-
tryck åt Herr ingenjör Krahe
yttryckt sin tack vandrade en
hvar hem till sig nöjd och
belåten med denna till alla
delar så angenäma lilla
utflykt
9 Sammanträdet
Söndagen den 1 September 1879.
Ved detta sammanträde hade
alla medlemmar infunnit sig; ingen
fattades; äfven hade tvenne handt-
verkare anmälts till upptagning
i föreningen: konstfirvanaten Herr
J. Hanssen som redanföregående
onsdag deltagit i sångöfningen samt
Herr Josef Kumpfermüller. Dessutom
hade jemte Herr Pastor Thessing
äfven Hr. Pastor Hupe nu hedrat
föreningen med sin närvaro
En artikel ur tidningen
Nya Dagligt Allehanda angående
fottvargningsceremonin vi det kejser-
liga hofvet i Wien upplästes nu.
Författaren, en svensk protestant
omnämnde häri det intryck denna
ceremoni gjort på honom. Präsus
gjorde medlammarne uppmärk-
samma på några origtiga uppfatt-
ningar och falska bedömmanden
som författaren gjorde om kath.
kyrkans ceremonier i allmänhet
fastän författaren för öfrigt
tycktes framhålla det sinnrika
i flera af dessa ceremonier och
famför alla fottvagningsceremonien.
Efter att hafva uppläst proto-
kollet upptog präsus 2ne nya
medlemmar Hrr Vetter och Götz
10 Sammanträdet
Söndagen den 14 Sept 1879.
Äfven vid denna samman-
komst anmälde sig till upptagning-
en handtverkare Hr. gravör F Jaquen
som af präsus blifvit kallad för
att förfärdiga föreningens sigill
Präsus förevisade tvenne taflor som
anskaffats för föreningens lokal.
Den ena föreställande den hl. Josef
den andra den hl. Jungfru Maria
hvilka båda emottogos med glädje
och beundran. Efter sången invig-
des schackspelet. Ett förslag väcktes
om att hellre samlas en half
timme tidigare för att kunna
egna en längre tid åt sången
och spelet och lofvade präsus
taga förslaget i öfvervägande.
Äfven beslöts att ej blanda de
religiösa med de öfriga sångerna.
”Non sacra musicere profanis”
och att före föredraget alltid
sjunga en religiös sång.
11 Sammanträdet
Söndagen den 21 Sept 1879.
Som Generalpräsus i
Köln behagat besvara präsus bref
hvari föreningen anmäldes, under-
rättade präsus medlemmarna om
nämnda svar hvari generalpräsus
S.SCheffer uttryckte sin gädje
öfver att äfven Sveriges hufvud-
stad Kolpings verk fattat rotfäste
och hälsade föreningen på det
hjertligaste. Generalpräsus varma
hälsningar och hjertliga ord förökade
ännu mer den glada stämningen
som redan herskade i följd af
ett kosntverk som utarbetats af
svarfvaren Herr J Brandt ett
cigarrställ som jemnväl innefattar
en sinnrik utarbetad snusdosa.
Priset på en pris derur bestäm-
des t.v. till ett öre.
12 Sammanträdet.
Söndagen den 28 Sept 1879.
Såsom präsus redan för lång
tid lofvat medlemmarne att för
dem hålla ett föredrag om tradi-
tionen inlöste nu präsus sitt
löfte och framhöll särskildt att
utom de skriften upptecknade
sanningarna måste en katholik
anamma de sanningar som
apostlarne bevisligen predikat,
men ej nedskrifvit.
Vid 10 Sammanträdet hade väckts
ett förslag om att man måtte
samlas kl ½ 7 i stället för kl 7
och behagade präsus nu lemna
sitt bifall dertill.
Föreningens lokal hade denna
dag ytterliggare blifvit smyckad
af et större krucifix från Paris
som nu upphängdt emellan de
väl infattade taflorna ”den hl Josef
och den hl J Maria ” i sanning
utgör lokalens vackaste och
fornämsta prydnad.
13 Sammanträdet
Söndagen den 5 Okt 1879
Präses kompletterade föredraget
om taditionen i stället för att
taga ett nytt ämne till
behandling aldenstund protokollen
öfver de föregående sammanträ-
dena nu skulle uppläsas.
Den af en välgörare till före-
ningen skänkta låda cigarrer
beundrades särskilt af dem
bland medlemmarne hvilka
hellre låta tobakan gå upp i
rök än i näsan.
Präsus påpekad nu nöd-
vändigeten af en tavfla som
skulle anbringas såsom vägled-
ning till lokalen och lofvade
Hr. Götz anskaffa en sådan.
Nu upptogos konstfirmandten
Herr Hansen såsom medlem
hvarefter man skiljdes.
14 Sammanträdet.
Söndagen den 12 Okt 1879.
En fråga framkastades
huruvida det förhulle sig med
de kath. Kathedral kyrkorna
om nämd altarets läge vore
detsamma som i de vanliga
kyrkorna. Präsus svaradeatt
i kathedral kyrkorna altaret
vore vänt mot koret så att
biskopen då han läser messan
är vänd mot folket o derför ej
behöfver vända sig då han hälsar
folket för att omtala de
högtidliga ceremonier som påska-
dagen ega rum på Petersplatsen
då påfven från balkongen gifver
den påfliga välsignelsen öfver hela
verlden. Präses framhöll särskildt
det intryck som denna ceremoni
gör på den å St Petersplatsen
samlade talrika menniskomassa mm.
Nu upplästes protokoller
hvarefter man började med
den vanliga sångöfningen hvarmed
fortsattes till sammanträdets slut.
15 Sammanträdet
Söndagen 19 Oktober 1879.
Präses höll ett moraliskt
föredrag om rätt och plikt hvari
framhölls hurusom menniskan
då hon utgör en del af sam-
hället måste friviligt foga sig
efter den ordning som Gud
all ordnings upphof inrättat,
samt att Gud, såsom menniskornas
skapare och herre har rätt
att underkasta henne den
ordning och de lagar han
vill. Efter den vanliga sång-
öfningen gaf präses till utlott-
ning ett cigarrfodral och skänkte
vinsten till föreningens kassa.
Den lycklige vinnaren lät ånyo
bortlotta det till kassans fördel.
16 Sammanträdet
Söndagen den 26 Okt 1879.
Präses höll ett historiskt
föredrag om katakomberna
och omtalade särskilt deras
härkomst och bestämmelse
huru näml. De voro underjor-
diska begrafningsplatser för
de första kristna samt dessutom
begagnades under förföljesetiderna
till gudstjänstens firande, alldenstund
de kristne ej fingo offenligen
utöfva sin Gudstjenst, enär
den ansågs menlig för staten.
Präses framhöll äfven huru
vördnadsbjudande dessa orter
äro i hvilka så många
heliga martyerers kroppar begrofvos.
En ny handtverkare Hr Gravör
F.Jaquin upptogs nu hvar-
efter präses framvisade ett
slags kägelspel som en välgörare
skänkt föreningen.
Det förra söndagen omspelade
cigarrfodralet bortauktionerades nu.
Den mestbjudande stadnade vid
Kr 1,50 som till medlemmarnas
Stora glädje nedlades i kassan.
17 Sammanträdet
Söndagen den 2 Novbr 1879.
Präses höll ett föredrag om
ögat, dess beskaffenhet samt
ljusets inverkan å detsamma
hvarvid präses liknade ögat
med en ”kamera obscura”.
Härefter uttryckt Herr Eugene
Chaqvin som några gånger
bevistat sammanträdenea, sin
ledsnad öfver att ej kunna
blifva upptagen i föreningen
alldenstnd han fått anställ-
ning i Kristiania.
18 Sammanträdet
Söndagen den 9 Nov 1879.
Flere gäster hade denna
dag infunnit sig och drucko nu
en skål för föreningens framgång
samt deltogo i sången.
Präsus framvisade härefter
2 böcker som i illustrationer
framställde frälsarens barndom och
ungdom med motsvarande teck-
ningar ur den Egyptiska Josefs
lif, hvilka taflor för sin
vackra färgläggning väckte
medlemmarnas beundran.
Präses gjorde förslag om att
föreningen måte vara honom
behjelplig med att förfärdiga
en ”krubba” hvartill alla
medlemmarna utan vidare
samtyckte.
19 Sammanträdet
Söndagen den 16 Nov 1879.
Det vigtigaste vid detta
sammanträde var att en stor
drabbning utkämpades emellan
de svarte och de hvite på
schack brädet hvilken strid
följdes med spänt intresse
af de öfrige medlemmarna.
De hvite hästerne stupade,
fästningarne intogos. Drottningen
fördes i fångenskap och samma
öde drabbade slutligen den af
sin här öfvergifne konungen.
Ordnare var denna gång
i följd af sjukdom förhindrad
att sköta sitt hederliga embete.
21 Sammanträdet
Söndagen den 23 Nov 1879.
Präses höll et föredrag
Om den kristna kyrkans aukto-
ritets egenskaper, att den neml.
måste vara synlig, ofelbar samt
oafbrutet måste hafva existerad
för att kunna gälla för det
kristna folkets livsregel.
Präses lofvade att i ett annat
föredrag ytterligare beskifva
Kyrkans moraliska makt och härlighet.
O uppläste nu en protestantisk
historiekritikares, Macauley’s
omdöme om den Rom. Kath.
kyrkan, hvilkens härliga organisa-
tion väkt hans beundran.
Äfven framvisade Präses en
tafla som framställde en
berömd bildhuggares konstverk
ett stort altare hugget i marmor
och uppstäldt i Katholska
Kathedral-kyrkan i Prag,
hvilken tafla väckte med-
lemmarnes beundran.
22 sammanträdet
Söndagen Den 30 Nov 1879
Enligt öfverenskommelse skulle
Vid detta sammanträde närmare
bestämmas när och på hvad
sätt den förstre af föreningens
högtidsdagar ”Marie Obefläckade
Aflelse” skule firas om den
nemligen skulle firas påföl-
jande söndag /-dagen före
Marie obefläckade aflelse /
men som några af förenin-
gens medlemmar ej infunnit
seg beslöt man afgöra
frågan vid nästa samman-
träde och förlägga högtids-
dagen till första söndagen
efter M.O.A.
23 Sammanträdet
Söndagen den 7 Dec 1879
Präses tog af den omedel-
bart förestående högtidsdagen
på hvilken den af stadgarna
påpekade nadtvardsgången
skulle försiggå anledning
att omtala bikten, dess
nödvändighet och förnufts-
enlighet samt uppmanade
medlemmarne att alla
deltaga i nadtvardsgången
så mycket mer som påfven
förkunnat ett fullständigt
aftlat åt dem som på
Marie Obefläckade Aflat
eller följande 8 dagar vär-
digt anamma skriftermålets
hl sakrament och förättade
de af påfven föreskrifna
bönerna. Alla låfvade att
såväl deltaga i nadtvards-
gången och vinna aflaten samt
att infinna sig till mötet
samma afton. Efter att
hafva öfverenskommit om
ett och annat beträffande
klädseln, ordningen etc
skiljdes man med de
bästa föresatser.
24 Sammanträdet
Söndagen den 14 Dec 1879
Alla föreningens
medlemmar, med ett
undantag hade infunnit
sig på vanlig tid efter
att på morgonen till
präses och församlingens glädje hafva
begått Herrens nadtvard
och sålunda för första
gången offentligen upp-
trädt såsom Katholsk
förening. Förutom medlem-
marne hade äfven jemte
Hr Pisani, Hr Roesler in-
funnit sig till Högtidens
firande. Präses upptog nu
såsom hedersmedlemmar
Hr Pisani och Ernst Roesler
tackade dem för den ymnest
de bevisat föreningen samt
uttryckte den förhoppning
att föreningen äfven i
framtiden måtte kunna
räkna på deras välvilja
och ofta få se dem vid
sammankomsterna, hvilket
de äfven lofvade. Samtidigt
utbragte präses en skål
för de nya hedermed-
lemmarne och sången tog
nu sin början.
Efter sången följde
spelet som bragte
penningar i kassan.
Högtidligheten slöts med
en skål som präses utbrag-
te för hedersmedlemmarna
samt för den välgörare
som skänkt 10 Kronor
till julklappar. Skålen
besvarades af Herr Ernst
Roesler som lyckönskade
präses för föreningens
stiftande samt önskade
föreningen all lycka och
framgång; hvarefter man
skiljdes i den angenämaste
stämning.
25 Sammanträdet
Söndagen den 21 Dec 1879
Präses omtalade med några
ord den föregående söndag
firade högtidens betydelse och
anförde de skäl som tala för
Marie Obefläckade Aflelse
samt förklarade hvarför kyrkan
just i vår tid uppstält denna
sanning såsom trosregel. Derefter
öfverenskom man om dagen
då jul skulle firas och
bestämde seg för följande
söndag.
26 Sammanträdet
Söndagen den 28 Dec 1879.
Enlig föregående söndag
träffad öfverenskommelse
skulle jul firas denna dag.
Då medlemmarne på vanlig
tid infunno sig funno de
till sin oändligt stora glädje
en rikt prydd julgran upp-
rest på julbordet omgifven
af julklappar samt 9 större talrikar julkakor
äpplen, nötter etc.
De i papper väl inlagde
julklapparne väckte isynnerhet
stor uppmärksamhet och
nyfikenhet. En mängd gissningar
utbyttes om hvad dessa paket
väl måtte inehålla; man
sökte såväl genom känsel
hörsel som lukt utforska det
deri fördolda, man kunde
tydligt läsa på månget
ansigte längtan efter den
stund som skulle bringa ett
af dessa små paket i
händerna på honom.
Sedan julsången ” Stilla
natt” afsjungits tändes jul-
granen och man hörde nu
redan öfverallt i rummet
knäppning med nötterna,
enhvar är ifrigt sysselsatt
med att förtära sina på
tallriken befintliga läckerheter
glädje råder öfverallt, då
präses förklarar, att julklap-
parne nu skola utlottas.
Enhvar af medlemmarne får
nu draga en lott i den tur
och ordning han har
inträdt i föreningen och
uppvecklar nu med kramp-
aktig ifver der på bordet
liggande med motsvarande
nummer försedda lilla packet.
Enhvar yttrade sin stora
tillfredsställelse öfver den sålunda
bekomna julgåfvan och frambar
sin upprigtigaste tack åt präses
för alla hans mödor och
besvär för anskaffandet af
alla dessa nyttiga och till
en del värderika julklappar.
En af medlemmarne hade
tyvärr blifvit förhindrad att
infinna sig. Den för honom
afsedde julgåfvan / Ett par
vantar / bortlottades nu a 5 öre
lotten samt dessutom en
af präses skänkt större
värdefull snusdosa från
Palestina med hebreisk
inskrift a 10 öre lotten.
Vinnaren häraf var öfvermåt-
tan lycklig, de derimot som
ej varit nog lycklige att
vinna snusdosan angrepo
nu i sin ifver efter vinst
-de ännu återstående hassel-
nötterna. Sedan uppstämdes
en julsång och efter att
hafva sjungit ännu flera
sånger skildes man i
gladaste stämning.
Nästa sammanträde
bestämdes till nyårsdagen.
1879 KHF