Holst (2015,250) presenterar ett tänkt moralproblem med en skenande vagn på ett järnvägsspår med en växel, antingen till ett spår med 5 personer att köra över eller ett annat spår med bara en person att köra över. Om man bara får växla till endera spåret väljer du rimligen alternativet att bara låta en dö. Man skulle förstås kunna tänka sig att ställa in växeln så att vagnen spårar ur, då dör ingen. Likaså kan man tänka sig att du lägger ut hinder på spåret som leder till urspårning. Kanske verklighetsnära, men leder inte diskussionen vidare.

Nästa problem är en transplantation där fem personer kan räddas genom att få organ från en enda person. Dödar du sistnämda så får fem andra leva vidare. I texten hos Holst tas det för givet att det är klandervärt. Men att ta organ från dödsdömda fångar är inte lika klandervärt. Åtminstone inte i alla länder, enligt rykten då.

Därefter kommer frågan upp om man får knuffa ner någon på ett spår för att rädda fem liv. I fredstid defenitivt djupt omoraliskt. Men i krigssituationer verkar det förekomma att en offrar sig/offras för att rädda de andra. Ett av flygplanen vid attackerna 20010911 kom inte fram till Capitolium/Vita Huset eftersom passagerarna fått vetskap om de andra flyglanens öde, de bråkade och planet kraschade. Med all kringinformation kan det inte uppfattas annat än heroiskt.

Sedan avrundar Holst med människors intuitiva bedömningar (aa 272). Dem ser jag också som kulturella.

Ett första exempel är en man som inte vill offra sina skor för att rädda ett barn från att drunkna. Beteendet anges som minst sagt bisart. Analoga fall förekommer dock i kinesisk press där en man först krockar med en kvinna och sedan kör över henne, eftersom det blir billigare. Det hedrar de kringstående att de tyckte att det var ett alltför oförskämt beteende.

Summa summarum denna moralfilosofi med sina krystade problem verkar mycket trevande och spretig.

Under coronaepedemin har i praktisk handling denna moral lett till att man i Sverige fått höga dödstal bland äldre. Man utgick ifrån att ett antal skulle dö och att det var värt priset för flockimunitet. Oturligt nog var viruset dödligast för äldre, men det kunde åtgärdas genom att de höll sig isolerade. De som behövde hjälp var oturligt nog inte isolerade, det kom och gick personal hela dagarna och hjälpte till med de dagliga bestyren. Andra länder försökte få ner total smittspridningen i samhället, hade inte flockimunitet som mål utan snarare att rädda sin befolkning igenom pandemin. Mindre intesiv spridning av viruset var målet, alla åldersgrupper isolerades och de äldre hade större chans att överleva.

Dawkins ser detta moraliska sinne som djupt rotat i vårt darwinistisk förflutna ( 2016,239) och han refererar även till andra moralfilosofer. Sådana har också modefierat exemplen till djungelmiljö och testat på Kuna-folket som gjorde samma moraliska bedömningar som vi andra (aa,242).

Om rätt eller fel skulle man kunna ställa upp fyra alternativ:

1 det är sant och du ser det som sant

2 det är sant och du ser det som falskt

3 det är falskt och du ser det som sant

4 det är falskt och du ser det som falskt

Pascals gudsbevis ( Dawkins 2016,123) verkar vara uppbyggt på detta sätt. Enligt Dawkins upphävs logiken i den om det finns flera potentiella gudar att satsa på. Han får det till att Pascal skämtade. Återstår om det är sant att det inte finns någon gud, räcker det då om man skämtsamt avfärdar resonemanget? Ska den som är säker ersätta sin tro med en sannolikhetskalkyl? Det omvända då, gäller det också dem som förnekar Guds existens?

Lars Wilderäng funderade 12.8.2022 på sin hemsida cornucopia.se:

"15:14 En artikel om en ukrainsk fältpräst som togs till fånga på Ormön. Kort referat av Anton Geraschtjenko på engelska. Fältprästen utsattses för tortyr i fångenskapen, bland annat fyra dagar naken i en frys, men släpptes efter 70 dagar. Han fann förtröstan i bön och att ju hårdare de torterade honom, desto hårdare måste det ukrainska försvaret varit och att Kyjiv fortfarande stod emot.

KOMMENTAR

Man kan säga mycket om religion, men människor med en stark religiös tro klarar oftare kriser, katastrofer, krig och tragedier bättre psykologiskt än ateister eller agnostiker. De både hanterar krisen bättre, och återhämtar sig snabbare. Religion har antagligen rent darwinistiskt fungerat för att stödja det mänskliga psyket vid lidande och kan vara en förklaring till att vi har dem även i moderna samhällen. Gudstro ger helt enkelt stöd och trygghet. Det är dock möjligt att annat kan substituera, t ex en stark ideologisk övertygelse, eller annan stark livsåskådning. "

Texten går att tolka som att ateismen är en relikt som är dömd att försvinna.

Det finns de som menar att krigen beror på religionen. De kan även sätta en bakre tidsgräns för när det börjar, tex 1000 f.Kr. En hake är då att såväl krig som religion förekommer tidigare enligt skriftligt material från Egypten och sumererna. Arkeologiskt material med skelett med skador är ännu äldre, ca 1 million år (Orschiedt 2020,58). Sen visar det sig att apor också kan slåss, i grupp mot grupp. Ännu längre tillbaks gick Darwin som skrev om "naturens krig" ( se Dawkins 2016,32). Dithän kan inte religionsbegreppet följa med, så krig och religion borde ses som oberoende av varandra.

Likadant har det naturliga urvalet en bortre gräns. Flercelligt liv och bakterier och virus muterar och det sker en gallring. Enklare livsformer med bara livs-molekylerna kan man också föreställa sig ha ett sådant urval. Men de molekyler de utvecklas ur består av atomer. Där tänker man sig ingen slump och naturligt urval, det finns en gräns. Kanske den gränsen egentligen finns rätt högt upp i livets utvecklingskedja.

Sen finns i Europa modets växlingar, en företeelse som inte har något med slump, naturligt urval och utvecklingslära att göra. Den har en helt annan dynamik, kulturellt betingat och begränsad till Västerlandet

Ondska är ett mångfacetterat begrepp i vilket krig ingår. De som gör sig fria från all religion anser sig därmed också vara fria från ondska, de ser sig som goda. Enskilda ateister kanske gör onda gärningar, men de för inte krig i ateismens namn( Dawkins 2016,294). Må vara om man som Dawkins kan ifrågasätta om Hitler var ateist, men det kan man knappast göra med Stalin och Mao. Kommunismen är vanligen ateistisk, utbredande av kommunismen med hjälp av armeer som tex erövringen av Tibet kan inte ses som annat än utbredning av ateismen, av en ateistisk stat. Det fanns även ateistiska stater som styrde över en katolsk befolkning, tex Polen före Sovjetunionens fall och de såge helst att befolkningen blev ateister och använde statens resurser till det. Detta att kommunister anser att religionen kommer att dö och de därför har rätt och skyldighet att hjälpa historien på traven med detta förtryckande av troende upplevs inte som något gott av de som drabbas. Därtill kommer utöver effekterna av politisk ryckighet, inkompetens, förskingring osv även hårdhet. Tex när man i Holodomyr i 1930-talets Ukraina gräver ner beslagtagen säd man inte klarar av att transportera bort, istället för att ge till de hungrande. Likaledes var det förbjudet för enskilda att komma med mat till de hungrande. Kan knappast ses som godhet.

Här kan noteras att katastrofer kan vara kända och begripliga, de kan vara kända utan att förstås och de kan vara helt okända. Den industriella formen av förintelsen var som den sistnämnda. Allt kring den hölls hemligt och de som viste och berättade blev inte trodda medan det pågick. Först efteråt har det blivit känt och det har tillkommit detaljer som den om kvinnan som föjde med de barn som hon skötte i Theresienstadt i tåget till förintelsen och annat som bidrar till "begriplighet". Kring andra, mindre katastrofer sipprar mindre med information fram som den om den norra transsibiriska järnvägens anläggande mm.

Godhet inom gruppen, som gör det möjligt att föda upp sina ungar är en sak, godhet mot andra något annat. Är man varg jagar man, likaledes med tex lejon, men att en lejonhane tar sig en unge förekommer, ungarnas skydd är inte alltid totalt. Spindelhonan som efter parningen äter upp hanen är heller inget bra exempel på fred inom grupen. Det måste ha varit svårt för människor som var jägare och samlare, dödade djur för att överleva, plundrade fågelbon på ägg osv, att hålla våldet utanför den egna gruppen. Samlades man till större skaror var det ännu svårare att hålla sams, efter några mord var det bara att sprida på sig igen. Självdomnesticeringen till en fredligare individ är det som kännetecknar människan som art, vi finner oss i begränsningar som gör att vi kan leva tillsammans, håller till höger i trafiken osv.

Återstår sjukdomar, men de livsformer som åstadkommer dem bekämpar vi framgångsrikt, de uppfattas inte som utslag av naturens godhet, även om det finns ett slags balans ute i naturen, mellan liv och död, så vill vi gärna leva lite längre än vad som är "naturligt".

Egentligen förekommer ondskan i ett substrat av godhet vilket gör att det kan vara aktivt och rörlig. Men då närmar man sig religionen.

Angående religion förekommer det att det sägs vara äldre än den moderna människan ( Lind et al 2013). En studie av olika religiösa yttringar hos ett urval grupper av jägare och samlare över hela jorden presenteras med ett stort dendrogram hos Peoples at al 2016. Detta dendrogram visar en markant klyfta mellan de afrikanska exemplen och övriga världen. I diagrammet är Vedda närmast de afrikanska, vilket det också är geografiskt. De från Sydamerika ligger också längst bort från Afrika, i diagram som i geografi. Klyftan mellan Afrika och övriga världen syns också vad gäller aktiv förfädersdyrkan (aa fig 3d) som helt saknas i Afrikadelen. Schamanism är också ovanlig i Afrika (aa fig 3b). Frågan är om det återspeglar en situation från före "ut ur Afrika". Denna fråga behandlas inte i artikeln utan är min fundering.

Må vara att jag är usel som filosof, men visst borde ovan behandlade moralfilosofer tänka igenom sina ideer mera grundligt Vi tänker kanske ändå inte så mekaniskt som Dennett ser det "Tanken på artificiell intelligens var inte främmande för honom: maskiner borde kunna tänka, menade han, eftersom vi är tänkande maskiner." ( N B Lundblad i understreckare i Svd 2024-04-22).

Sen finns det gränser för vad vetenskaperna befattar sig med, men som ändå förekommer och kan dokumenteras som paranormalt. Det mesta är lätt att avfärda och resten kan skyllas på slumpen. En slump som slumpar sig oftare på vissa orter, som tex Lourdes där sjuka tillfrisknar, eller hos vissa personer som har känsla för det. Vid en utgrävning av ett nedbränt vikingatida hus har det hänt att besökare känt ond, bråd död just där och man har anlitat folk med den fallenheten för att tolka spionbilder Det blir lite av kvantmekanik som skalats upp.

Livets utveckling enligt utvecklingsläran går via en del överraskningar. Celler må ha samlats och samarbetat så att de bildar mattor. Dessa kunde sedan rullas ihop till rör och vidare få utskott och fördjupningar. Samlas ljuskänsliga celler i en fördjupning kan man bedöma var ljuset kommer ifrån. Har man sedan en lins framför kan de samlade ljussignalerna tolkas som bilder Där man tidigare endast kunda avgöra om det var ljust eller mörkt kunde man nu får en skarp bild av omgivningarna. Något helt nytt, bra att ha men inte alls påtänkt, om man får säga så. Med luktsinnet kunde man också skapa sig en bild av omgivningen, vad och vem som rör sig, men inte lika detaljerad. För tolkning av informatione krävs att nervcellerna blir fler och fungerar samman på ett nytt sätt. Den teknik som används måste kunna föras vidare till nästa generation vars "hjärnor" måste vara kapabla att organisra cellerna rätt. Så även om en människa födds med en "tabula rasa" måste dess hjärna kunna organisera samband, mellan befintliga intryck, tidigare intryck och kunna göra sig förväntningar, gärna rimliga och logiska. Med sina stora hjärnor kan människorna bli medvetna om mer abstrakta saker än djuren.

Genom språket kan hjärnorna kommunicera och genom uppfostran och inlärning går kunskap i arv på ett effektivare sätt än förut då det gick genom kemikalier och arvsmassa. Även det något nytt som öppnar nya världar. Fullt i stil med det sena prekambrium då simmande djur utvecklades och sedan de ben som visade sig vara bra att gå på land med och därmed kunde sedan den nyupptäckta fasta marken koloniseras.

Räkna kan många djur, men derivera kan inte ens alla människor. Matematiker uppfinner inte ny matte, de säger att de upptäcker det som redan finns, det gäller bara att förstå att använda det. I vilket fall rör de sig i en andlig värld som de kan dela med sig med varandra och oss andra. Så kan paradoxen om Akilles och sköldpaddan förenklas till att de rör sig olika hastigheter, den stillastående pilen till en konstant acceleration. Lite limesräkning och derivering förflyktigade gamla problem i filosofin!

Logiskt kan man resonera sig till att jorden är ett klot. Men att planeterna rör sig kring solen visade Kepler med beräkningar av astronomiska mätdata, enbart med resonemang går det inte. Att Jupiter har månar kan man se i teleskop, men det blir resonemang om användande av särskilda apparater ( kikare) och att det lilla ska gälla för det stora också mm.

Rent logiskt var Titanic osänkbar men vid en kollision med ett isberg sjönk det på mindre än 3 timmar den 15.4.1912. Hade båten tagit med sig mera kol kunde kapten ha styrt fartyget på en väg runt drivisområdet. Men fatyget var ju osänkbart så det behövdes inte. I en av kolboxarna brann kolet och när elden väl var släckt var vissa av de vattentäta skotten deformerade. De klarade inte vattentrycket, annars hade båten Carpathia hunnit fram efter ett dygn och räddat de skeppsbrutna. Fram till dess gällde ju att Titanic var osänkbar.

De gamla grekerna skilde här på logik och verklighet. Hjälten Akiles var osårbar, hans mamma hade doppat honom som baby i en lämlig vätska. Oturligt nog höll hon barnet i hälen och där var han lika sårbar som alla andra.

Att i sina resonemang ta hänsyn till verkligheten i dess fulla bredd skiljer en filosof som Sokrates från en sofist. Men det är svårt att argumentera emot en sofist. Titanic var ju osänkbar och inget extra behövde göras för säkerhets skull, då skulle man bara förneka logiken i osänkbarheten.

Bland människor har vi kontrollinstanser för efterlevandet av lagarna. Om man tänker sig flera olika universums, var och en med avvikande lagar och konstanter måste det bli åtskilliga som utvecklas till undergång. En källa till möjlig oro blir då hur det ska gå med vårt eget universum. I krisläge räddas den kanske av en justering, fantisera går ju.

Vetenskap kan ibland gå snett, som när i mitten av 1800-talet man tänkte sig ett polygenetiskt urspung för människosläktet. Istället för en uppsättning Adam och Eva antog man en ursprunlig uppsättning i varje världsdel. Och det förfäktades med kraft, se exempel hos Niklasson ( 2023,171-2 ). Iden ledde vidare till en syn på raser som fick politisk innebörd ( tex Svensson 2008 ) med katastrofala följder.

EN BOKKOMMENTAR.

I boken Konsten att tänka klart skriver Sturmark och Hofstadter ( 2021,280) om hur man uppfinner en gud med lite resonerande kring ett blixtnedslag. Sådana enkla, grova resonemang har nog aldrig övertygat någon som vet att Gud finns. I det kommunistiska Ryssland fungerade de tex aldrig, trots statsmaktens alla resurser.

När författarna tar upp munskyddens effekt mot smittsprdning av virus (aa, 385) missar man att frågan inte är enbart empirisk eftersom en myndighet har tagit ställning. Den frågan är altså till skillnad från strängteorin politiserad och vad som är sant eller falskt därmed dikterad av statsmakten.

Författarna frågar sig om nazismen var ateistsk (aa, 422). Att stå i ett gathörn framför en bild av Hitler och där dyrka honom är onekligen inte en form av ateism. Därtill påverkades tyskarna under den nazistiska 10-årsperioden mer och mer av den nazistiska propagandan. Men det minskade inte förtycket av de kristna. Påve Pius XI kom 1937 med sin skrivelse Mit Brennender Sorge och tog klart ställning mot Hitler. Att det sedan var lätt att hamna i koncentrationsläger och att fler kristna än judar dog där kunde gott ha tagits med i bokens text.

Ondskan i koncentrationsläger exemplifieras på sid 297. Men grymheten utfördes knappast av troende kristna, utan snarare av ateister. Extrem grymhet i närtid finns även berättat från Stalins Ryssland och fler ateistiska statsbildningar. Stöveltrampen skulle här lösa teodiceproblemet! Gud behövs för att begränsa ondskan! En värld där inte en krigisk Oden kan förvandla sig till en perfekt varelse genom att ändra moralens natur. Inte en värld av tortyr, slaveri och massmord per definion görs moraliskt berömvärd och eftersträvensvärd (aa310). Inte åtala judarna i Warszawas getto för att de gjorde uppror mot nazisterna ( aa 429) eller ens tänka tanken.

"Så kallad godhet finns inte. är bara prat" ( Hedenius 1958,12). Att det förekom självmord i koncentrationslägren har gått honom förbi ( aa, 85). Förstår att han inte gillar leendet hos de frälsta (aa, 45), han vet att inte når de mål har föresättar sig (aa, 99 ).

Ska du slå, gör det, så du väter ned trottoarn. (Majakovski 1924 återgiven av Hasselblad 2024).

Jozef Saers

Litt:

R Dawkins 2016 Illusionen om Gud, Stockholm.

M Hasselblad 2024 Stalins favoritpoet har vänts mot Putin. Understreckare i Svd 22.2.2024.

I Hedenius 1958 I stället för samtal, Stockholm.

S Holst 2015 Tankar som ändrar allt. Fri Tanke förlag, Falun.

Lind, J., Lindenfors, P., Ghirlanda, S., Liden, K., Enquist, M., & Patin, E. (2013). Dating human cultural capacity using phylogenetic principles. Scientific Reports, 3, 1–5.

P Nicklasson 2023, Kvinnor i eller utanför arkeologin. Fornvännen.

J Orschiedt 2020, 2 - Violence in Palaeolithic and Mesolithic Hunter-Gatherer Communities, Cambridge.

HC Peoples, p Dude o FW Marlowe 2016, Hunter-Gatherers and the Origins of Religion. Springerlink.com.

M Svensson 2008, Härskarrasen, folkmaterialet och de mongolida finnarna– Raser, rasbiologi och rashygien i svenska läroböcker i geografi och biologi under drygt hundra år. Södertörns högskola.