0429
5 Hemmet och Helgedomen 1 Juni 1939
S:t Josefsföreningens 60-årsfest.
Sextio år! En imponerande tidsrymd då det
gäller en ideell förenings liv. Sextio år i S:t
Josefsföreningens liv blir till ett stycke historia
ur den katolska församlingslivet här i Stock-
holm i nyare tid.
Det var den 6. juli 1879 som den för Stock-
holms-katolikerna oförgätlige kyrkoherden på
Söder, Monsignore Doktor Rudolf Kiesler, stif-
tade föreningen. Den startade med summa två
medlemmar. Den 18 april 1880 firade för-
eningen sin första S:t Josefsfest. Medlemsan-
talet hade då under årets lopp stigit till fem-
ton. Den 19 juni 1881 blev en stor högtids-
dag för den unga föreningen. På denna dag
invigdes föreningens första fana, en gåva av
monsignore Tonti, legationssekreterare vid den
påvliga beskickningen i Paris. Denna fana be-
varas fortfarande som en dyrbar klenod och
pryder alltid samlingssalen på föreningens års-
fester.
Den 31 oktober 1886 besöktes föreningen av
H. H. Biskop Bitter, för första gången som
apostolisk vikarie, och denne blev från den
stunden föreningens protektor. Den 6 januari
1903, då föreningen firade Leo XIII:s 25-års-
jubileum som påve, sände Hans Helighet, som
svar på ett hyllningstelegram, föreningen sin
apostoliska välsignelse. Den 22 april 1923 hed-
rade vår nuvarande Biskop föreningen med sitt
allraförsta besök, han firade med oss årsfesten
och övertog protektoratet.
Sakta men säkert har föreningen gått framåt
under årens lopp. Den har icke stelnat till och
blivit stillastående utan med bibehållande av
sin stiftares, Dr Kieslers öppna blick för ti-
dens krav har den gått framåt och alltid akt-
givit på att hålla församlingarnas manliga
medlemmar tilsammans i sällskapligt, kulturellt
och andligt liv.
Därför lyder också en av våra prästers lyck-
önskningstelegram nu till 60-årsfesten så här:
”Till vår äldsta och emst livskraftiga katolska
förening varma lyckönskningar på jubileums-
dagen”.
*
Söndagen den 30 april, Valborgsmässoafton
1939, är nu som ett gyllene datum inskrivet i
föreningens hävder, datum för 60-årsjubuleets
firande. Traditionsenligt samlades föreningens
medlemmar strax
före kl.
kyrkans gård. Vädret var härligt. Och vår
nitiske preses, Dr van Mierlo, syntes blicka med
tillfredsställelse å sina talrikt församlade män.
Han tänkte med rätta: Det blir nog en vac-
ker och minnesrik dag.
Men vi saknade vår Hövördigaste Herr
Biskop, som vid föreningens vanliga årsfester
så gärna är med. Nu på 60-årsfesten åstad-
kom hans frånvaro ett av alla känt tomrum.
Dock han var med i andanom. Från fjärran
land kom hans varmhjärtade gratulationsbrev
föreningen tillhanda. Det började som följer:
”Högvördige Herr Doktor och Kyrkoherde
B. an Mierlo.
Med beklagande över att jag på grund av
mitt hälsotillstånd icke personligen har till-
fredsställelsen att få vara vid S:t Jo-
sefsföreningens sextio-årsfest sänder jag Eder
och hela föreningen min välsignelse och
hjärtliga festhälsningar samt varmaste lyck-
önskningar för den för våra förhållanden
sällsynta och vackra festen. Jag är i anda-
nom med hela mitt hjärta med i festen!”
S:t Erikskyrkans klockor började kl. 11 att
ringa och processionen satte sig i rörelse. Först
bars processionskorset, som omgavs av kor-
gossar med brinnade ljus. Så följde förenin-
gens vice ordf. hr Edv. Wåhlander, vilken med
berättigad stolthet förde föreningens standar
och assisterades av en av de äldre heders-
ledamöterna. Därefter kom hela den långa
raden av medlemmar, ävensom gäster från
landsorten. Den ståtliga processionen slöts av
det vid altaret tjänstgörande prästerskapet,
rektor Herman Burczyk, sudiakon, Mgr B. D.
Assarsson, som skulle framära det heliga mäss-
offret i föreningens intentioner.
Under klockorna kraftiga klang och or-
gelns brusande toner tågade vi in i kyrkan,
där vi hade våra platser mitt emot S:t Josefs
bild, som dagen till ära var prydd i ett hav
av blommor och många levande ljus. Det blev
en underbart vacker högtid. En stark manskör
utförde under dr Schedins ledning Plags fest-
mässa, medan den kände sångaren Olle Björ-
ling utförde solopartierna.
Efter evangeliet besteg Dr van Mierlo pre-
dikstolen och höll med kraftfull stämma ett
ett högtidstal, vari han med hjärtevärme och in-
nerlighet manade till fortsatt samling, samman-
hållning och uthållighet. Att orden trängde till
hjärtat märktes på den andäktiga församlingen.
När vi sedan frågade predikanten om vi fingo
citera något, svarade han enkelt: ”Ja, citera
Biskopens brev, däri ligger predikan”.
I sanning Biskopens ord i brevet öro gyl-
lene ord och de lyda så här:
”Med glädje se vi tillbaka på dessa 60 år
och konstatera med största tacksamhet att
S:t Josefsföreningen alltid har visat sig som
ett ”bonum opus” ett gott verk. Den har
under 60-års tid varit en stark härd för
samling och sammanhållning av katolska
män, unga och äldre. Den har varit en härd
av kritlig trevnad, katolskt religiöst liv och
bekännaremod; ett sällskapligt och socialt
stöd för medlemmarna och därigenom till
stor nytta för Stockholms katolska män och
för hela församlingen. S:t Josefsförenin-
gen visar oss vad en enda prästs förståelse
för tidens krav, religlös och pastoral iver
samt beslutsamhet och uthållighet kunna å-
stadkomma. Välsignat vare Dr Kieslers
minne och minnet av alla dem, präster och
lekmän som genom sina insatser hva grund-
lagt och vidmakthållit föreningens liv och
välsignelserika verksamhet.
I den heliga mässan kommr jag att även
inför Herren tänka på, tacka och bedja
för den kära S:t Josefsföreningen som be-
rett mig enbart tillfredsställelse och glädje
numera under 16 år och förut mina kära
vördade föregångare”.
”Välsignet vare Dr Kieslers minne”; skrev
Biskopen. Ja det hålles alltid högt i ära inom
föreningen. Och efter högmässan på denna fest-
dag begav sig en deputation till vår katolska
kyrkogård för att som en hyllningsgärd åt stif-
taren på hans grav nedlägga en krans med band
i de svenska färgerna. Det blev också där vid
graven en vacker högtidsstund, då vår preses
bad för föreningens avlidna.
Det kyrkliga firandet av 60-årsjubiléet av
slöts med högtidlig aftonsång i S:t Eriks kyrka.
Vi samlades åter inför Herrens nådetron på
altaret. Vår preses Doktor van Nierlo var
officiant, assisterad av kyrkoherde Wehner från
Sankta Eugenia och Pater d´Argenleu från
Maria Bebådelseförsamlingen. Prästerna från de
olika församlingarna medverkade med glädje
vid såväl levithögmässan som aftonsången till
att göra minnesgudstjänsterna högtidliga, ett
bevis för att de högt uppskatta S:t Josefs-
föreningens verksamhet att samla katolska
män från hela staden endräkteligen under sin
fana.
I vår feststämning glömde vi inte heller
våra sjuka emdlemmar på sjukhusen. Vid den
vackra aftonsången nedkallade vu Guds hjälp
för dem och bådo för deras snara tillfrisknande.
*
Sålunda avslöts på ett värdigt sätt dagens
religiösa festprogram och den mera materiellt
betonade delen tog sin början. Precis kl. 7
började den traditionsmättade festsupén i
Biskopshuset. Med provikarien Monsignore
Assarsson och Stockholms katolska prästerskap
i spetsen satte vi oss alla vid de vackert deko-
rerade långborden, där vi, 58 prsoner, und-
fägnades med allt det goda, som både Elisabeth-
systrarna och vår outtröttlige klubbmästare H.
Cornelissen förmått åstadkomma. Scouterna
gingo av och an betjänande oss, så att ingen
behövde känna sig hungrig eller törstig.
”När tallrikarna fingo vara i fred”, började
så småningom de olka talarna framföra vad
de hade på hjärtat.
Först av alla kom vår avhållne preses Dr
van Mierlo, som fängslade oss alla med sitt i
enkla former framförda, men till innehållet
rika och medryckande bordstal. ”Det är nu 60
år sedan Dr Kiesler stiftade föreningen i detta
antika och vördnadsbjudande hus, där vi äro
samlade. Bröder, 60 år hava gått. Men vi och
föreningen äro icke äldre än vi känna oss.
Överallt omkring oss inandas vi nu av vårens
fläktar nytt liv och nytt mod. Det är förenin-
gens 60 årsfest – men det är samtidigt i dag
vårens fest – valborgsmässoafton. Detta sam-
manträffande är en symbol för oss medlemmar
av S:t Josefsföreningen. Just i samma stund
som jag nu talar till Eder, tändas runt kring
vår vackra stad majeldarna – vårens eldar.
Sen symbolen och tänden även I, mina bröder,
föreningslivets våreldar i Edra hjärtan! Tän-
den kärlekens eldar, trohetens eldar, uthållig-
hetens eldar och broderskapets eldar. Älsken
Eder 60-åriga förening! Förnyen trohetens, ut-
hålighetens och broderskapets löften på denna
vårens kväll! Å skall S:t Josefsföreningen
leva många decennier till. Framåt!”
Därefter upplästes fortsättningen på H. H.
Biskopens brev:
”jag är i andanom med hela mitt hjärta
med vid festen av 60-åriga föreningen,
vilken alla mina sympatier tillhöra. Icke
minst tackar jag vid detta tillfälle den nu-
varande styrelsen och framför allt Eder,
käre Högvördige Doktor van Mierlo, för
Edert så nitiska, glada och trofasta arbete
för föreningen. Jag kan blott önska att för-
eningen även i framtiden må förbliva vad
den var och är – denna kraft- och glädje-
källa – detta centrum för katolsk samling,
sammanhållning, religiöst liv och social
verksamhet, så att till de andliga rikedomar-
na och förtjänsterna, som föreningen har
samlat under 60 år komma att fogas nya
välsignelser och förtjänster av många de-
cenniers arbete till genom ständigt tillträ-
dande nya medlemmar. Ja, leve S:t Josefs-
föreningen och S:t Josefs anda! Varmt tryc-
ker jag handen på Eder Högv. Hr Preses
och alla medlemmar, på var och en präster
och lekmän, som äro med på festen.
Med hjärtlig broderhälsning i Herrens
kärlek
Eder Biskop Joh. Erik Müller.”
Vi sågo, att Biskopen var med oss och det
blev också ett kraftigt leve för honom med
önskan om Hans Högvördighets snara tillfrisk-
nande.
Monsignore Assarsson talade till föreningen,
erinrande om dess vackra traditioner och upp-
manade oss att resa oss som en tyst hyllning
åt minnet av föreningens grundläggare Doktor
Kiesler.
Så föredrogs flera olika brev och telegram.
en särskild applåd inhöstade den vackra lyck-
önskan som sänts från föreningens mångårige
trofasta medlem, vår till utlandet avflyttade
Ingejör A. Hoppeck. Å de närvarande gäster-
nas vägnar talade Hr Trost från S:t Paulus-
föreningen i Gävle. Disponent Overödder ” tac-
kade för maten” och utbragte ett leve för
Elisabethsystrarna och för alla som medverkat
till att festen blivit så lyckad. Slutligen
sig v. ordf. Edv. Wåhlander och riktade å
alla vägnar ett varmt tack till preses Doktor
van Mierlo för allt hans intresse för föreningen,
samt och synnerligen för hans till allas hjärtan
gående festpredikan vid förmiddagens hög-
mässa.
Vid festligheternas slut i biskopshuset stod en
i ordning därutanför för att föra
oss till föreningslokalen vid Norra Smedje-
gatan där samkvämet fortsattes. En trio ut-
förde här med bravur flera vackra musiknum-
mer och eftersom stämningen var den allra
bästa bidrogo även flera av medlemmarna med
både tal och sång. Till slut kom klubbmästaren
och bjöd på en extra överraskning, en smaklig
”vickning”.
Så avslöts S:t Josefsföreningens storartade
och vällyckade 60-årsfest. Alla gingo glada
hem, utan tvivel särskilt belåtna med att mån-
dagen den 1 maj i år för första gången var
hel och allmän fridag.
Händelser och upplevelser blekna så snart i
vår rastlösa tid. Men S:t Josefsföreningen hade
till var och en skänkt ett minneskort,
framställande den berömda S:t Josefsbilden av
Guio Reni. När vi blicka därpå erinra vi
oss förvisso alla de vackra momenten av för-
eningens 60-årsfirande år 1939.
Leve S:t
Josefsföreningen! Vivat, crescat,
florat!
En medlem
-----------